november 24, 2009
När vi ändå är inne på ämnet True Blood: här är boken som serien baserats på. Jag köpte den på Landvetter och läste den under USA-resan. Sedan köpte jag även tre ytterligare böcker i serien på Barnes & Noble i Atlanta. För efter första boken var jag fast!
Boken handlar om servitrisen Sookie Stackhouse som bor med sin farmor i Bon Temps i Louisiana. Sookie har förmågan att läsa folks tankar, vilket inte alltid är så trevligt att kunna, men när hon möter Bill Compton upptäcker hon att hon inte kan läsa hans tankar alls. Det lockar henne. Bill är vampyr och i samband med hans ankomst till staden blir flera kvinnor dödade och självklart riktas misstankarna mot Bill. Sookie och Bill inleder ett förhållande, vilket inte uppskattas av alla. Sookie är övertygad om att Bill är oskyldig, problemet är bara att även hon verkar stå på tur. Vem är egentligen den skyldige?
Boken är så underbart charmig på något sätt. Kan man säga att vampyrer är charmiga? Det är bara så härlig läsning, med mycket humor och underbar slang. Det är southern så det bara osar om det i boken och jag älskar det. Boken ska definitivt läsas på engelska för efter vad jag har förstått är översättningen helt kass och förstör upplevelsen. Med tanke på all slang och alla roliga uttryck kan jag förstå att det är en bok som är svår att översätta.
Har man följt serien på tv kommer man att känna igen sig i boken. Mycket är helt identiskt, men det fattas faktiskt några personer i boken som är viktiga i tv-serien. Dessutom har en del lite annorlunda karaktärsdrag. Det ska bli spännande att se hur mycket resten av böckerna följer serien. I slutet av tv-serien kände jag inte igen något alls från boken längre. Rätt skönt faktiskt eftersom jag då kan njuta av båda delarna utan att den ena förtar spänningen av den andra.
Gillar man vampyrböcker är den här ett måste! Följer man True Blood på tv likaså. Gillar man bra, spännande böcker med humor och flytande språk: ja, då passar den också.
november 18, 2009
Ok, sista delen i Twilight-serien. Om ni inte har läst den här sista delen varnar jag nu för att jag kommer att avslöja innehållet och slutet i min recension… Det går inte att skriva en recension av den här boken utan att diskutera innehållet.
Japp, så skedde då slutligen omvandlingen av Bella till vampyr. Jag hoppades in i det sista att så inte skulle bli fallet eftersom det var för obvious i mitt tycke. Jag ska säga rent ut att jag blev enormt besviken på hela den här boken. Den var faktiskt lite, lite spännande till en början, men sedan blev allt så överdrivet att jag knappt orkade läsa ut den. Jag tvingade mig igenom de sista 200 sidorna.
Allt i handlingen blev så extremt överdrivet. Den där mystiken från den första delen fanns inte att finna någonstans. Precis allt spelades upp så som det hade hintats om. De gifte sig så underbart vackert och fick ett överjordiskt barn (graviditeten ska vi inte ens tala om…) och Bella blev vampyr till slut och ååååh vad vacker hon blev och åååh vilka krafter hon fick och åååh hon blev ju inte alls en blodtörstig best. Hon hade minsann full koll på sin blodstörst och hon hade den största kraften av de alla och var den som kunde ”skydda” dem från det onda. Jag ska helt ärligt säga att det stod mig upp i halsen med allt det perfekta. Herregud… Snacka om att effektivt förstöra precis allt jag tyckte om i de första två delarna.
Nej, tyvärr. Jag gillade inte den här boken alls. Och det är faktiskt med sorg i hjärtat jag säger det. Jag önskar att jag aldrig hade läst de två sista delarna. Då hade Twilight-serien fortfarande haft en plats i mitt hjärta.
november 18, 2009
Av någon anledning hade jag inte köpt hem den här boken utan hade bara del 1, 2 och 4 i min bokhylla. När del två var utläst och omläst på engelska var jag bara tvungen att direkt ha tredje delen så jag sprang in på Åhléns och köpte den efter jobbet. De hade den bara på svenska så det fick bli det helt enkelt.
Böckerna är väldigt annorlunda att läsa på engelska. De blir på något sätt för glättiga på svenska. Kanske var det en av orsakerna till varför jag tyckte att den här delen var bara ett nja. Det kändes verkligen som en mellanbok. Den var ett led mot slutet och gav en del viktig information inför det, men den fångade mig inte.
Jag har hört en del av mina elever säga att de tyckte att det här var den bästa delen i serien så kanske är jag helt enkelt inte rätt målgrupp. För mig blev det i alla fall en stor besvikelse. Jag tyckte att de första delarna höll väldigt hög klass och ett högt tempo. De hade spänning från början till slut och fångade verkligen mig som läsare. Efter den här tredje delen var jag lite fundersam inför sista delen. Och vad jag tyckte om den ska jag skriva i nästa recension…
oktober 7, 2009
Jag har sett den här boken: Maten som skyddar mot cancer, i mina bokklubbars tidningar och varit lite nyfiken på den, men inte beställt den ändå. En del sådana här böcker lever inte upp till förväntningarna och gör mig bara besviken. Jag vill ha en seriös, lärorik bok och jag ville gärna bläddra i den innan jag visste om den var något att ha. På bokmässan dök det tillfället upp och jag blev helt salig när jag stod där och bläddrade för den var allt jag kunde önska och lite till!
Jag började läsa redan i bilen hem och jag läste högt för T flera gånger. Det är otroligt roligt att diskutera sådant här med T eftersom hans utbildning som kiropraktor gör att han är extremt kunnig i ämnet. Att ta hand om sin kropp på bästa möjliga vis är verkligen hans grej och det är få människor som har lärt mig så mycket i ämnet som han. Det är roligt med någon som för en gångs skull får lära mig i ämnet och inte tvärtom.
Boken är oerhört lärorik och hon går igenom olika grupper av livsmedel och deras positiva egenskaper. Det är skrivet helt utan pekpinnar, på ett informativt men ändå lättsamt språk. Det är en bok som jag kommer att gå tillbaka och läsa om och om igen. Är man det minsta intresserad av kropp och hälsa är det här rätt bok att läsa! Den handlar om så mycket mer än att ”bara” skydda mot cancer och det är väl därför just ”mot cancer” står i mindre stil under huvudtiteln. I slutet av boken finns också några recept, mest för att visa hur man kan komponera ihop en måltid och få i sig allt kroppen behöver.
Det här är min nya bibel här hemma. Det är definitivt den bästa bok jag har införskaffat i år. Läs, läs, läs uppmanar jag!
oktober 7, 2009
Jag har nu äntligen läst ut New Moon efter att ha haft en omläsning av den på engelska. Jag läste ju den på svenska förra året men bestämde mig för att läsa om de första böckerna igen. Dels ville jag läsa dem på engelska för att få språket och dels ville jag läsa alla fyra delarna i rad för att få större sammanhang. Det har tagit tid att läsa den dock, eftersom jag läser på tåget och inte hinner så långt min korta tågsträcka. På kvällarna har jag varit så sjukt trött efter jobbet att läsning inte direkt varit prio ett, och definitivt inte läsning på engelska.
Jag tycker att det är rätt stor skillnad på att läsa böckerna på engelska. På engelska känns böckerna mer mustiga och djupa, medans svenskan gör dem glättigare och lite mer ”barnsliga”. Det är ju ungdomsböcker, men det roliga är att det fanns massor av ord som jag aldrig tidigare hört… Jag är van att läsa på engelska och jag brukar få agera ordbok åt många, men här stötte jag helt plötsligt på en hel drös okända ord. Spännande och knäckande på samma gång. Jag funderar på om det är mer ungdomligt språk, kanske slang? I vilket fall blev det en lärorik läsning för min del.
Jag har redan påbörjat trean nu och jag ser även fram emot att se New Moon på bio senare i höst, tror den kommer i november? När jag började läsa serien förra året hade inte en enda elev på skolan ens hört talas om dem men under det här läsåret har de varit konstant utlånade på skolbibblan. ”Alla” läser dem och pratar om dem. Nu har ju eleverna dessutom läst även de två sista delarna så jag måste speeda upp min läsning. En av mina nior skriver just nu en bokrecension där hon ska analysera och jämföra alla fyra böckerna så nu måste jag bara hinna läsa de två sista innan jag läser hennes recension. Men jag har varnat henne för att avslöja för mycket av handlingen…
oktober 7, 2009
Jag vet, det känns som evigheter sen det var bokmässa nu. Jag ligger lite efter med mitt skrivande här…
Det började strula när vi kom in i Götet. Bilar i mängder och därmed lååånga bilköer. Eftersom varken T eller jag har bensinkort kunde vi inte parkera på en vanlig j*a parkering. Vi hade inte den mängd mynt som krävdes för att stå flera timmar. *suck* Till slut hittade vi i alla fall ett parkeringshus lite längre bort där det fanns lediga platser. Vi hade ju fortfarade inte tillräckligt med mynt, men vi lade i allt vi hade och tänkte att vi skulle gå tillbaka senare för att lägga i mer (vilket vi helt glömde men som tur var fick vi inga böter…). Vi kom därför rätt sent in på mässan och jag missade några författare som jag hade velat lyssna på under fm.
Väl inne på bokmässan sa jag till T att vi skulle börja med Adlibris så att vi fick shoppat det vi ville först och sedan kunde gå runt och bara titta. Men! Adlibris var ju inte där i år!!! Ve och fasa! Deras jättemonter med härliga bokbord fanns icke att hitta någonstans. Lite trumpna siktade vi då in oss på Månpocket och Piratförlaget där vi köpte pocketar. Tyvärr hade de mest deckare så det blev T som handlade mest.
Nåja, en hel del böcker skrapade vi i alla fall ihop! Det roliga var att när vi kom hem upptäckte jag till min stora fasa att T hade köpt fler böcker än vad jag hade gjort! Hmmm… Vad berodde det på tro? Jag köpte å andra sidan en jättehög tidningar som jag fortfarande plöjer här hemma.
Ni ser ju. Vänstra högen är min och den högra är T:s.
Och så några bokmärken då också, eftersom det aldrig verkar finnas några lediga bokmärken här hemma när jag väl behöver dem.
Årets besvikelser var alltså att Adlibris inte var där samt att jag inte hittade montern där man brukar kunna hitta billiga inbundna böcker. Jag var nöjd med mina inköp och jag var nöjd med själva dagen i stort. Jag menar, en mässa helt full av böcker kan ju inte vara heeelt dåligt!
Nästa år är vi på plats igen! Hur kan man låta bli liksom?
september 30, 2009
I somras började jag ju förbereda inför höstens litteraturprojekt med mina nior. Det är i full gång just nu. Eleverna fick välja mellan Tusen gånger starkare och Solar Plexus. De flesta valde faktiskt den förstnämnda, trots att jag varnade för att introt är segt och kan kräva lite vilja för att ta sig igenom. Jag tänkte att det är lika bra att lägga upp korten på bordet direkt för att inte lura dem.
De har hunnit en bit i boken nu och många har gnölat om att den är seg och tråkig och att de är trötta på Saga redan innan hon ens har kommit till klassen. Precis så som jag upplevde den. Men. I måndags kollade jag återigen hur läsningen går och vad deras tankar är och då kom den första positiva kommentaren från en av tjejerna i klassen. När jag frågade hur långt de har kommit i boken och om Saga har anlänt än svarade hon argt: Jaaa, och nu börjar jag bli arg! Jag blir arg på lärarna i boken, ååååh morrade hon nästan. Härligt, tänkte jag. Nu börjar det hända grejer!
Det ska bli mycket spännande att se vad de skriver i sina läsloggar och vilka citat de väljer att diskutera muntligt i gruppen sen. Det ser jag fram emot!
september 26, 2009
Idag har T och jag spenderat dagen på Bokmässan. Första gången för honom och första gången jag var där privat. Med tanke på gårdagens inlägg lär det också vara som privatperson jag åker dit även i framtiden.
Just nu är jag alldeles för trött för att visa bilderna eller presentera mina bok- och tidningsfynd. Det får bli imorgon. Vi är i alla fall båda två grymt nöjda med våra fynd! Och några författare kunde vi också spana in. Som vanligt såg jag Jan Guillou, som jag har sett på alla Bokmässor nu. Vi såg också Sara Kadefors, Björn Hellberg, paret ”Lars Kepler”, Unni Drougge och fler som jag har lyckats glömma nu… Äh. Det är ju böckerna som är det viktigaste!
Och så vill jag passa på att tacka för alla peppande och uppmuntrande kommentarer här och på Facebook samt sms som jag har fått med anledning av att jag har sagt upp mig från jobbet. Gamla elever, kollegor och vänner har hört av sig i en strid ström. En del har varit chockade, andra har anat vad som varit på g och alla (nästan i alla fall) har varit väldigt stöttande och positiva. Skönt! Nog för att jag delvis känner mig som en stor svikare som lämnar jobbet mitt i pågående läsår, men det känns skönt att få stöd från så många runt omkring. Mina elever blev inte så glada när de fick höra det i fredags, men samtidigt kan jag ju inte bara sätta livet på paus och stanna kvar till sommaren enbart för att göra eleverna nöjda. Livet måste gå före jobbet, utan tvekan.
Nu ska jag träna lite här hemma innan jag tillbringar resten av kvällen med min nyinköpta bok- och tidningshög.
När vi ändå är inne på ämnet True Blood: här är boken som serien baserats på. Jag köpte den på Landvetter och läste den under USA-resan. Sedan köpte jag även tre ytterligare böcker i serien på Barnes & Noble i Atlanta. För efter första boken var jag fast!
