De fyra vindarna av Kristin Hannah

Hannah är en av mina största favoriter och det är alltid läskigt att läsa något man har höga förväntningar på. Just därför har den här fått dröja ett tag.

I boken möter vi Elsa som lever i Texas under 1930-talet. Svår torka plågar henne och familjen som får allt svårare att ens överleva. Skördarna uteblir, djuren dör, människor blir sjuka och dör. Till slut ser hon inget annat val än att ta sina barn till Kalifornien där det ska finnas jobb och ett bättre liv. Men resan dit blir svår och väl på plats upptäcker hon att de inte är ensamma om att söka lyckan.

Det är en väldigt tragisk och tung historia som berättas och för mig blir det nästan för mycket. Det är olycka efter olycka, ingen ljuspunkt och bara misär. Hon kämpar och ber om vartannat. Det är en kamp för livet, att hålla sin familj vid liv och så småningom försöka ge dem någon form av hopp.

Jag tycker det är svårt att läsa när man känner att det inte finns något hopp eller ljuspunkt i sikte. Och när slutet kom blev det alldeles för mycket Hollywood för min del, med stort drama och hjältedåd. Det här kändes faktiskt lite mer som någon av Hannahs äldre böcker.

Det jag däremot gillade med boken var att få lära mig om den här tiden i USA:s historia för det var något jag inte visste så mycket om.

Jag har sett så många andra hylla denna bok så kanske var det bara fel bok vid fel tid. Jag vet inte. Mina favoriter av henne är fortfarande Näktergaleng, Himmel över Alaska samt Den frusna trädgården.

Det slutar med oss av Colleen Hoover

Den här boken har hyllats av så många vilket gjorde mig väldigt nyfiken på den. Den gjorde mig sällskap under mina skogspromenader. 🎧

Bokens huvudperson är Lily och vi får följa henne både i nutid och i återblickar. Hennes uppväxt präglades av en dysfunktionell familj och vänskapen och kärleken till Atlas som var hemlös. I nutid har hon flyttat till Boston, följt sin dröm och öppnat blomsteraffär när hon träffar den karismatiske neurokirurgen Ryle. Deras förhållande startar lite tvekande men tar sedan ordentlig fart. Kanske lite för fort, för snart visar han sidor som får henne att tveka.

Den här boken har beskrivits som ”tragic romance” då det är en romance som handlar om våld i nära relationer. Jag har sett många beskriva den som den bästa bok de har läst, men för mig blir det ingen riktig wow-känsla. Det jag gillar allra bäst med boken är slutet. Där gör boken störst intryck på mig.

Jag vet inte om jag hade förväntat mig mer eller något annat. Eller om det är att Lilys och Ryles kärlekshistoria känns märklig redan från början. Den påminner om en annan bok (även den hypad) där jag inte heller kunde förstå vad karaktärerna ens såg hos varandra. I en romance vill jag känna för kärleken mellan karaktärerna, vara med och dyka in i de starka känslorna. Det gör jag inte här.

Omdömet blir något svalt från mig, men alla andra verkar älska den så läs om du blir nyfiken.

Början på något nytt av Jenny Fagerlund

Vilken otroligt härlig och mysig bok det här var. Precis vad jag behövde läsa just nu.

I boken möter vi tre kvinnor i olika åldrar och på olika platser i livet, men gemensamt är att alla går igenom någon slags livskris. Det är Johanna som precis har flyttat till Båstad med sin familj, men som börjar undra om flytten var ett misstag. Det är Alex, influensern vars pojkvän är otrogen och hon flyr till familjens övergivna sommarstuga i Båstad. Och så är det Mona, som mot sin vilja tvingas gå i pension efter fyrtio år som flygvärdinna. En tävling får de tre kvinnorna att börja umgås och en vänskap börjar sakta men säkert växa fram. En vänskap som visar sig hjälpa och hela.

Jag älskar hur vi växelvis får möta de olika kvinnorna och höra om deras livsöden. Det handlar om vänskap, stor sorg, ensamhet och skuld. Jag blev väldigt berörd av särskilt Monas historia och jag slog ihop boken med tårar i ögonen.

Jag har tyckt om alla Jenny Fagerlunds böcker och har läst alla utom en, och det här är nog min nya favorit. Det här är feelgood när det är som bäst. Både glädje och sorg, starka livsöden och karaktärer man verkligen tar till hjärtat.

Judith och muppskolan

Den här veckan började skolan igen efter ledigheten, och då vill jag passa på att tipsa om denna både viktiga och fina bok. Den är skriven av åtta elever som själva har gått igenom övergången till grundsärskola. Deras tankar och erfarenheter om hur det är att börja på grundsärskola är grunden till bokens huvudperson Judith.

När Judiths föräldrar berättar att hon ska börja på en annan skola blir första reaktionen ett stort nej. Hon vill inte alls börja på en ny skola, och särskilt inte en muppskola. Men väl på plats upptäcker hon att det inte är så dumt. Lärarna pratar så hon förstår, hon har lättare att hänga med och hon får dessutom nya vänner. Den nya skolan är inte alls någon muppskola, som hon först tänkte.

Jag läste boken högt för båda mina barn och vi pratade om olikheter, vänskap och hur man är mot varandra. Just det där med att vi är olika, med olika behov tycker jag är så viktigt att tänka på. Jag jobbade ju som lärare tidigare och såg på nära håll hur mycket en del får kämpa medan andra glider igenom allt med lätthet. Något som är en liten seger för någon kan vara en jätteseger för någon annan.

Den här boken hoppas jag når ut till många. Att läsa tillsammans och diskutera, men också för att kanske kunna känna igen sig. Både mina barn och jag tyckte det var intressant läsning och särskilt dottern, som är 10 år, tog verkligen till sig den.

Kika gärna in hos @weareuniq70 för att ta del av deras projekt.

Ett oemotståndligt förslag av Birgitta Bergin

Ett av mina läsmål för i år är att läsa resterande böcker av Birgitta Bergin, och först ut blev denna. Det är första delen i en serie som jag länge har tänkt läsa, men först nu blev det av.

I boken möter vi Anna Holm, 30 år och fastighetsanalytiker från Kungälv. En dag får hon ett brev från en advokatfirma om att hon står som arvtagare till 5 miljoner euro. För att få pengarna måste hon dock utföra ett minst sagt udda uppdrag. Hon tackar ja och plötsligt har hon flyttat ifrån pojkvän, jobb och sitt liv i Kungälv till en fin våning i Stockholm med ett intressant jobb och bra lön. Hon får inte avslöja sitt uppdrag för någon och många undrar vad som egentligen händer. Nu måste hon bara få kontakt med jetset-killen Carl-Henrik Vansbo och komma igång med sitt uppdrag och jakten på arvet.

Den här boken var mycket mer spännande än jag förväntat mig. Ju mer jag läste och lärde känna karaktärerna, desto mer fastnade jag och ville veta mer. För den här boken handlar inte bara om uppdraget utan även om Anna och Calle, deras livsöden, sorger och förhoppningar i livet. Det är så lätt att döma någon efter en snabb blick på ytan, men där finns också en berättelse att upptäcka. En människa bakom namnet.

Jag tyckte väldigt mycket om denna bok och sveptes med av både storyn och karaktärerna. Och nu har jag ytterligare tre delar att se fram emot.

Att bära sig själv av Peter Jöback

Ett av mina läsmål för i år att läsa fler biografier. Jag tycker människors livsöden är så oerhört intressanta, oavsett om de är kända eller inte.

Peter Jöbacks biografi är otroligt intressant läsning. Han berättar så naket och öppet om sitt liv och den resa han har gått igenom. Det är varm och gripande läsning som berör, särskilt när han inleder med övergreppen som tonåring. Det gjorde ont i hjärtat att läsa och det var inget jag visste om tidigare.

För mig är Peter Jöback en stor artist och jag såg honom i musikalen Häxorna i Eastwick hösten 2019. Jag har inte sett så många musikaler men den gillade jag verkligen och han tog verkligen över hela scenen. Så mäktigt framträdande.

Jag har även haft äran att träna för hans man Oscar flera gånger, så det var kul att få veta hur de träffades. Oscar Nilsson, som han hette då, hade ofta hand om våra kvartalsutbildningar i Body Pump.

Tänk vilka livsöden människor går runt och bär på. Vi skulle nog vara snällare mot varandra om vi kunde se den sorg och osäkerhet som många har i ryggsäcken.

Stark genom klimakteriet av Monika Björn

Det här blev årets första lästa bok, eller snarare lyssnade. Den blev ett väldigt trevligt och lärorikt promenadsällskap för mig.

Det känns som om det har kommit mer info om klimakteriet de senaste åren, eller är det så att jag har uppmärksammat det mer då jag själv närmar mig den åldern? Efter att ha lyssnat på den här boken verkar det snarare som det första alternativet, att informationen länge har varit knapp.

När jag lyssnar på beskrivningen av hur man kan må under klimakteriet känns det som om jag kan bocka av varje symptom. Det kanske är därför jag har mått så dåligt senaste året? Sömnproblem de luxe, trötthet, hjärndimma osv. Däremot inga värmevallningar eller svettningar.

I den här boken berättar Monika Björn om sin egen resa och vad som har hjälpt henne, samt ger tips och råd vad man kan göra själv. Träning är en sådan sak. Det kan vara svårt att få till träning när man känner sig som tröttast, men det kan också vara det som hjälper en som mest i de stunderna.

Det mesta har jag egentligen hört tidigare, men ibland behöver man få repetition för att få in det i huvudet.

Jag tyckte att det här var en givande och lärorik bok med handfasta råd och tips. Jag har pratat med flera kompisar som har varit i klimakteriet och som har känt sig vilsna. Dessutom kan alla få väldigt olika symptom och upplevelser. Det är inte samma upplevelse för alla. Jag tror att det ibland kan vara skönt att få höra hur andra går igenom det och jag tror att vi behöver prata mer öppet om det. Det känns som om det har ansetts vara lite skämmigt att prata om det, men så känner vi inte när vi nu är inne i 2022. Eller hur?

December månads läsning

Jag insåg att jag inte sammanfattat december än, så här kommer det.

Jag hade tänkt läsa en massa julböcker, men av någon anledning kände jag inte alls för det. Det blev bara en julbok. Får se om jag läser julböcker lite längre fram, under ”fel” tid.

Det blev 10 lästa böcker under månaden:

⭐️Att välja ett liv av Marie Lok Björk
⭐️Jul i rubinrött av Amanda Hellberg
⭐️Ett gott nytt år av Malin Stehn
⭐️Plundringstider av Ewa Klingberg
⭐️En svårfångad dröm av Sofia Ymén
⭐️Thornhill av Pam Smy
⭐️Benvittring av Johan Theorin
⭐️Alltid din dotter av Caroline Säfstrand
⭐️I befintligt skick av Karin Wallén
⭐️Livskoden enligt hjärnan av Lena Skogholm

Om jag ska välja en favorit så blir det Benvittring av Johan Theorin. Jag är SÅ glad att han är tillbaka med sin sjökapten Gerlof på Öland igen.

En annan favorit var fantastiska Att välja ett liv av Marie Lok Björk. Historisk roman när den är som bäst.

Jag är lite förvånad att det blev så många lästa böcker eftersom jag tillbringade mycket tid med att kolla julfilmer. Det kändes som om jag inte läste så mycket, men det gjorde jag visst. 😊

Livskoden enligt hjärnan av Lena Skogholm

Årets sista lästa bok blev den här, passande nog. För är det något jag behöver så är det att stärka min hjärna som verkar vara helt ur balans. Den här boken har gett mig både nya insikter och redskap på hur jag ska göra.

Det har tagit mig lång tid att läsa boken. Jag har läst lite då och då för att kunna ta in och smälta texten. En sak ur boken fick jag träna på redan i dag. Författaren skriver om ”solskenshjärnan” vs ”grådaskhjärnan” vilket beskriver hur vi ser på världen. Naturen har gjort att vi behöver grådaskhjärnan för att skydda oss mot faror, men i dagens samhälle behövs inte det på samma sätt. Vi kan lätt fastna i det negativa tänket men kan träna oss i att tänka positivt. På min skogspromenad i dag märkte jag hur jag gick och ältade och blev negativ i tankarna och eftersom jag precis läst om detta kunde jag vända mina tankar till det positiva, vilket gjorde hela promenaden till en härligare upplevelse. Kom hem full av energi. 🌟

Jag ska fortsätta ha denna bok i åtanke och bygga starka hjärnmuskler. Jag är expert på att skjuta ner mig själv, säga till mig själv att jag är oduglig. Jag måste jobba på att vara snällare mot mig själv, tänka mer på återhämtning och bli medveten om vad min hjärna behöver. Inte bara köra på fullt framåt hela tiden. Det här med högfokus – lågfokus – vila måste jag få in i min vardag. Det blir lätt att jag scrollar sociala medier under raster på jobbet och jag har förstått att det snarare stressar min hjärna mer.

”En airbag mot stress” – vi är nog många som skulle behöva det.

Årets bästa böcker 2021

Här kommer mina 15 favoriter för 2021. Jag har strukit, ändrat, funderat och våndats. 😅 Så svårt att begränsa mig till 15st och så jobbigt att behöva ta bort favoriter.

Alla dessa böcker gav mig en härlig lässtund och även när jag tittar på dem nu efteråt kan jag känna känslan de gav. De flesta av favoriterna läste jag årets första halva vilket fick mig att fundera om det var så eller om jag var mer kritisk mot slutet?

Utan någon rangordning:

🌟Amerikansk jord av Jeanine Cummins
🌟Stöld av Ann-Helén Laestadius
🌟Älskade barn av Ashley Audrain
🌟Den sista migrationen av Charlotte Mcconaghy
🌟Przewalskis häst av Maja Lunde
🌟Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt av Gail Honeyman
🌟Midnattsbiblioteket av Matt Haig
🌟En familjetragedi av Mattias Edvardsson
🌟Klubben för lyckliga slut av Caroline Säfstrand
🌟Sista sommaren av Eleonore Holmgren
🌟En sång för alla dem av Mike Gayle
🌟Haven som skiljer sig åt av Gill Thompson
🌟Kvinnan med stjärnan av Pam Jenoff
🌟Leons bok av Gabriel Francke Rodau
🌟Benvittring av Johan Theorin

Så många härliga böcker och så många härliga lässtunder som de har gett. Tack alla författare! 💕🙏🏻

Lästa böcker 2021

Det blev 137 lästa/lyssnade böcker under 2021, vilket är rekord för mig. Jag läste mest i våras. I maj läste jag 17 böcker vilket var en rekordmånad. Vanligtvis brukar jag snitta på 8-10 böcker i månaden.

Och varför blev det så mycket läst i år? Dels har jag knappt kollat tv. Kvällarna har tillbringats med en bok. Dels har jag mått rätt dåligt under året och inte orkat så mycket mer än att läsa. Jag är nog mer utmattad/utbränd än jag vill erkänna. Det är så extremt tråkigt att inte ha ork och energi att göra saker man vill göra och att inte känna igen sig själv. Jag hoppas det vänder 2022.

Jag har gjort en topp 15-lista över årets bästa böcker som kommer i ett eget inlägg. Så svårt att välja bort en del böcker där. 😅

För 2022 hoppas jag på fortsatt härliga lässtunder och jag har lite läsplaner inför året. Jag har länge sagt att jag vill läsa nobelpristagare men har inte tagit tag i det. Eftersom jag dessutom vill läsa mer av spanskspråkiga författare samt lyrik bestämde jag mig för att det är dessa nobelpristagare jag ska börja fokusera på. Det projektet ser jag fram emot. ❤️

En svårfångad dröm av Sofia Ymén

Vad sägs om ett somrigt omslag mitt i vintern? Det här omslaget får mig verkligen att längta efter blommor och gräs.

Det här den andra delen i Kungsbackakvartetten om Fors gård. I första delen hade Madeleine huvudrollen då hon tog över Fors gård. I den här delen är det hennes vän Filippa vi främst får möta. Hon tackar ja till erbjudandet att jobba på gården med att hjälpa ryttare och hästar till samarbete. I samma veva kommer tävlingsryttaren William till gården. Han har spenderat lång tid på tävlingsbanorna men har nu tappat både syfte och motivation och hans föräldrar skickar honom och hästen Eldorado till Fors gård för en paus. Filippa tar sikte på honom som sin första kund, men det blir inte riktigt som hon trott och hoppats.

Den här boken bjuder på vänskap, relationer, nystart och romantik. Jag gillar verkligen idén med att man får följa en av vännerna i varje bok, med gården som binder allt samman. Samma miljö och karaktärer, men med olika fokus.

Jag är ju hästtjej, eller var kanske är mer korrekt att säga. Jag hade egen häst i ca 25 år men har nu varit hästlös i ca 9. Att läsa den här boken fick mig att känna mig hemma, känna hästdoften och drömma mig tillbaka till härliga galopper. Man behöver dock inte vara hästtjej för att läsa och tycka om den här serien. Här är människorna i fokus.

Det här är en varm och mysig feelgood med härliga miljöer och karaktärer man tycker om. Näst på tur i serien är julboken och den ser jag väldigt mycket fram emot att läsa.

Benvittring av Johan Theorin

Få kan berätta en historia så som Johan Theorin kan. Han är verkligen en mästerlig historieberättare. Jag läser och njuter av hans berättarkonst och jag är så glad att det kommit en ny del i Ölandssviten.

Här möter vi återigen sjökaptenen Gerlof. Hans brors barnbarn Tilda jobbar som polis och när hon ber Gerlof om hjälp i ett fall kan han inte låta bli att dra igång en egen utredning för att hitta svar. Tilda sköter polisens utredning, men ibland hittar de pusselbitar på varsitt håll som behöver sammanfogas.

En man dör när stenblock vräks ner över honom, på en öländsk strand. På platsen hittas en bunt brev och en krans rosor och under det hittas benresterna av en människa. Den döda visar sig vara en sedan länge försvunnen man och den sista person som såg honom i livet var Gerlof. Men vem var han? Och varför vågar ingen prata?

Jag tycker så mycket om Gerlof och är så glad att få återse honom. Han är en karaktärer som är lätt att tycka om. Man följer med i hans tankegångar, jakten på ledtrådar och när han söker upp människor i jakt på svar. Det är lågmäld spänning, precis som jag vill ha det.

Precis som i tidigare delar får det Öländska landskapet en stor roll i boken. Miljöbeskrivningarna är helt fantastiska och det känns som om man är där på plats när man läser. Det karga, steniga och ofta lite kusliga landskapet bidrar starkt till bokens känsla. Den här gången var det inga övernaturliga drag, vilket har funnits i tidigare böcker, och jag saknade det. Jag gillade det där lite spökliga det bidrog till.

Jag hoppas att Johan Theorin med detta tänker att det blir ännu fler delar i serien. Jag vill verkligen läsa mer!

Den här boken kan läsas fristående men eftersom övriga delar är så bra och ger värdefull bakgrundsinfo tycker jag att man bör lösa de andra först. Lyllos er som har den här serien oläst. Där har ni bra läsning som väntar.

I befintligt skick av Karin Wallén

Jag gillar egentligen inte snö, men efter att ha läst den här boken funderar jag på om en stuga i fjällen kanske vore något? 😆

Elsa har förlorat både jobb och lägenhet i Stockholm och beger sig till familjens gamla stuga i Jämtland. Det är en nedgången stuga utan vatten men med en massa bråte. Hon ska röja och göra i ordning den så att familjen sedan kan sälja den. På vinden hittar hon en dagbok där inga namn skrivs ut och Elsa funderar över vilka personerna är. Har de någon koppling till hennes familj? Samtidigt lär hon känna byns invånare och får hjälpa till med allt från att ta hand om kinesiska turister till att köra hundspann.

I boken får vi följa Elsa i nutid samt dagboken under 1978. Det tog ett tag för mig att komma in i dagboken och förstå. Personerna benämns t.ex. räven och lodjuret och jag hängde först inte alls med. Men så småningom lossnade det och då blev det i stället spännande läsning och en klurig gåta man ville ha svar på.

Det här är en vintrig feelgood om familjehemligheter, vänskap och kärlek. Om att hitta sin plats i livet. Elsa är ung och har många gånger svårt att säga nej och säga ifrån. Hon godtar andras åsikter lite för lätt. Men hon har hjärtat på rätt ställe och man hejar på att allt ska falla på plats och lösa sig för henne.

Som sagt, den här boken får en att längta till fjällen. Miljöbeskrivningarna är målande och träffsäkra och tillsammans med det där mysiga värdshuset med dess härliga karaktärer – ja, jag är redo att åka dit.

Det här var verkligen en mysig och underhållande vinterbok som var svår att släppa. Rekommenderas varmt.

Plundringstider av Ewa Klingberg

Det är något speciellt med att läsa en bok som utspelar sig i sin egen hemstad. När man känner igen vyer och gårdar som nämns. När man kan se allt framför sig under tiden man läser. Det bidrar definitivt till läsupplevelsen.

Det här är den andra delen i serien Värnamord och vi möter än en gång journalisten Niklas. Han och hans vuxna dotter bor nu i pappans hus, och det är både givande och lite besvärligt för dem att dels bostad. När Niklas kommer hem efter en resa har det varit inbrott i huset. Inget värdefullt verkar vara borta men någon har letat efter något. Har det att göra med det fall han nystar i? Julgranskriget 1966 då två ungdomar dog?

Niklas fortsätter gå igenom sin fars olösta fall och i denna är det alltså julgranskriget som är i fokus. Boken utspelar sig både i nutid och under 1966 där vi som läsare får följa med i det beryktade julgranskriget som leder till att två personer dör. I den här boken tycker jag att den nutida delen är mest intressant. Vi får lära känna Niklas mer och få en tydligare bild av honom som person. För mig var inte själva julgranskriget så intressant att läsa om och jag är för ung för att känna till något om det. Däremot tycker jag om att läsa om detaljerna för den tiden och framför allt när miljöer och gatunamn nämns. Jag kan tydligt följa med i cykelturer när det nämns vilken gator de åker på. Jag gick på Apladalsskolan och hade inte koll på den gamla skolan som låg där tidigare.

Det här är egentligen fel genre för mig och jag ska erkänna att jag läser serien enbart för att den utspelar sig i Värnamo. Men trots att det är fel genre finns det saker jag gillar. Jag gillar miljöbeskrivningarna, de tidstypiska detaljerna och karaktärerna. Det är underhållande läsning och jag kommer definitivt fortsätta följa den här serien.

Nu bor jag ju inte i Värnamo längre. Vi flyttade strax innan dottern skulle fylla två år och jag har lovat henne att åka dit och verkligen göra staden tillsammans. Det får bli en vårutflykt dit med hotellövernattning och sightseeing och spana in en del av de platser som nämns i boken.