Den trettonde historien av Diane Setterfield

Ibland känns det som om man fastnar i en sak eller en plats, att den dyker upp precis överallt. Så verkar det vara för mig just nu när det gäller tvillingar. Utan att ha planerat det har jag läst ytterligare en bok som handlar om tvillingar. Tvillingar verkar finnas överallt just nu och det är lite häftigt. I den här boken har tvillingarna en väldigt central roll.

Den trettonde historien handlar om Margaret Lea som arbetar i sin fars antikvariat. En dag får hon ett brev från den världsberömda bästsäljande författarinnan Vida Winter som vill att hon ska skriva hennes biografi. Margaret har aldrig läst någon bok av författaren och undrar varför hon vill att just hon ska skriva hennes biografi. Vida Winter är dessutom känd för att ständigt ljuga och hitta på historier om sitt liv. Ingen vet vad som är sant om henne. Margaret bestämmer sig i alla fall för att resa till henne och skriva hennes historia. Under tiden som hon får berättelsen berättad bor hon i hennes hus.

Berättelsen hon får höra om släkten Angelfield är en makalös historia. Det är Isabelle, hennes bror Charlie och Isabelles tvillingar, Adeline och Emmeline. Dessa tvillingar som är varandras motsatser och inte riktigt som andra barn. Familjen Angelfields historia innheåller mer händelser och mystik än många släkter råkar ut för under flera generationer. Margaret tvivlar ofta på hur sant det verkligen är och dubbelkollar alla fakta, reser till familjens numera ödelagda hus, träffar personer med koppling till familjen samt forskar i arkiven. Vida Winter är döende och vill berätta sin historia innan hon dör men hennes berättelse skapar många frågor och Margaret försöker reda upp i röran av släktband.

Flera gånger i boken nämns Jane Eyre och Svindlande höjder och det är tydliga kopplingar mellan den här boken och dem. Har man läst de böckerna innan kan man ana vad som komma skall även här. Personligen tycker jag att den här boken är smått fantastisk. De sista 100 sidorna kunde jag inte släppa blicken från boken. Jag ville ha alla svar och se trådarna nystas upp. Det var grymt spännande. Och vilket härligt språk! Jag tillhör definitivt beundrarskaran till den här boken. Den fångade mig verkligen och nu i efterhand finns de färgstarka karaktärerna fortfarande kvar i tankarna. När jag slog ihop boken tänkte jag faktiskt wow, vilken bok.

Om jag nu ska klaga på något med boken tänker jag klaga på omslaget. Jämför bokens omslag (kvinnan) med den här bokens omslag… Men det är ju i och för sig inte Diane Setterfields fel.