Döm om min förvåning när jag fick en bok (!) i julklapp av T. Han som tycker att jag redan har tillräckligt många olästa böcker hemma och vill införa köpförbud. Men, men. Han vet hur man gör mig lycklig så… Och extra glad är jag över att det här visade sig vara en av de bästa böcker jag har läst på länge!
Boken är uppdelad i två parallella händelser. Den ena delen utspelas i Paris under andra världskriget då vi får följa den tioåriga Sarah och hennes familj. Den andra delen utspelas också i Paris, men i nutid. Julia Jarmond är en amerikansk journalist bosatt i Paris sen 25 år tillbaka. Hon får i uppdrag av sin chef att skriva om 60-årsdagen av Vel’d’Hiv, en händelse som få känner till eftersom det är en mörk skamfläck för fransmännen. De som känner till den och kommer ihåg den vill helst bara glömma. När hon gör research inför artikeln upptäcker hon att hennes mans familj har en viss koppling till Sarah men ingen av dem vill prata om det. De fakta hon får fram gör henne alltmer angenägen att ta reda på vad som egentligen hände Sarah och hennes familj. Hon vill veta vad hennes egen familj döljer.
I den parallella handlingen får vi följa just denna Sarah. Vid tio års ålder, 1942, blir hon och hennes familj brutalt bortförda från lägenheten de bor i. När den franska polisen kommer för att hämta familjen gömmer hon sin lillebror i en hemlig garderob, låser och gömmer nyckeln i sin ficka. Hon tror att hennes bror är trygg där och att familjen snart kan komma tillbaka och släppa ut honom igen. Men familjen bli kvarhållna tillsammans med tusentals andra judar på en stor arena och Sarahs panik växer. Det som bara skulle ta några timmar förvandlas till flera dygn och under tiden väntar hennes bror inlåst i garderoben.
Det är en oerhört spännande och samtidigt smärtsam bok att läsa. De båda delarna är skickligt sammanlänkade och som läsare har man svårt att sluta läsa. Man vill veta hur det går för både Julia och Sarah och följa den röda tråden som knyter dem samman. Det är en page turner utan dess like och även om det är ett tungt ämne är det ändå en relativt lättläst bok. Det är en bok som handlar om vikten av att minnas, att aldrig glömma. Det är en historisk roman när de är som bäst.
Det här är en bok som jag verkligen vill rekommendera vidare. Läs, läs, läs säger jag bara! Men se till att ha gott om tid och ett ostört läge, för du kommer garanterat att ha svårt att släppa boken ifrån dig. Men å andra sidan. Att sova är ju rätt överskattat…
Ja, den var väl bra??? Jag tog den i en pockethög på bokmässan utan att veta något om den. Och sedan kunde jag inte släppa den!
Jag hade heller aldrig hört talas om den innan. Snacka om att jag blev (positivt) förvånad!
har just plöjt den. Fantastisk bok!! (och jag grät hela tiden!)