Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? av Björn Sortland

Det är lätt att bli lurad av den här bokens utseende. Det är en tunn liten bok, men ändå så full av innehåll. Korta texter men starkt innehåll.

Markus är 19 år när han träffar Ingrid, som blir hans första stora kärlek. Han blir handlöst, ohjälpligt kär och kan knappt tänka på något annat än Ingrid. I början verkar dock inte kärleken vara så besvarad, och han får kämpa lite för att få igång deras förhållande. Han förstår rätt snart att Ingrid är sjuk, svårt sjuk, men han är hela tiden så rädd att förlora henne att han nästan väljer att blunda för sjukdomen. Hon försvinner in på sjukhuset titt som tätt och slutligen erkänner hon för honom att hon är döende.

Markus förstår nog egentligen hela tiden precis hur sjuk hon är, men han är så rädd om deras dyrbara tid tillsammans. Han gör hela tiden allt han kan för att de ska få vara tillsammans och han vill att de ska få uppleva saker tillsammans. De har inte lång tid kvar och de hinner knappt påbörja sitt förhållande förrän det lider mot sitt slut. Men ändå, trots att de båda vet, eller kanske tack vare, vill de njuta av kärleken och den tid de har tillsammans.

Det är en gripande bok, och modig. När kärleken slår till har man inte alltid något att säga till. Och oavsett var man befinner sig i livet finns det alltid en möjlighet för kärleken att slå till. En liten, tunn bok med ett oerhört starkt innehåll som berör läsaren. Läs!

Läs mer om boken här.

Annonser

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s