Jag såg nyligen en intervju med Alex Schulman på Nyhetsmorgon i TV4. Där sa han bl.a. att han alltid ligger på minuskonto när han träffar någon och sedan tvingas jobba sig upp, p.g.a. sin bakgrund som provokatör. Jag har egentligen aldrig läst något han skrivit, men sett en del rubriker han skapat och därmed fått en negativ bild. När han pratade om detta under intervjun samt att boken var självbiografisk om hans kärlek till Amanda Widell, ja då blev jag intresserad och sugen på att läsa hans bok.
I natt vaknade jag som vanligt utan att kunna somna om och kl. 4 tassade jag ner i vardagsrummet och försvann in i kärlekens värld med den här boken. Passande nog slutar boken med födseln av deras dotter, och när jag satt där och läste kunde jag känna Mini sparka för fullt. När jag en och en halv timme senare hade läst färdigt smög jag tillbaka upp i sängen till T, som lade handen på min mage. Mysigt att först läsa om sådan kärlek och sedan känna att man har samma sak här hemma.
För jag kan känna igen mig i Alex Schulmans berättelse. Han börjar berättelsen när han är på botten, precis uppbruten från ett långt förhållande och rotlös i tillvaron. Men så möter han kärleken i Amanda. Amanda som han först knappt kan möta blicken på eller prata med av rädsla för att göra fel, att skrämma iväg henne. När de bara varit ihop några veckor blir hon gravid och på dagen ett år efter hans uppbrott föds deras dotter.
Det är så oerhört vacker och stark läsning. Och det är så skönt att få läsa en bok som handlar om kärlek. Jag tycker så väldigt mycket om den här boken och vad den förmedlar. Läs och njut, säger jag bara. Kärlek och vackert språk är vad som bjuds på. Kan det bli bättre? Och den underbara titeln kombinerat med ett vackert omslag ger ju några extra plus i kanten.
Själv blev jag grymt sugen på att läsa även hans första bok nu, så den sätts definitivt upp på att-läsa-listan och måste införskaffas.
*malins bokblogg* 