Det här är en riktigt inspirerande bok!
När Noora bestämde sig för att gå till botten med sina magproblem tvingades hon lägga om sin kost helt. I samband med det var hon tvungen att lusläsa på alla förpackningar för att undvika att få i sig vissa ingredienser. Det var då hon upptäckte hur skumma de där ingredienslistorna egentligen är. Helt oförståeliga för en vanlig människa.
Numera väljer Noora att äta ekologiskt och hon skriver väldigt personligt och enkelt om varför och vad hon undviker i matväg. När hon väl hade börjat hitta de ekologiska varorna upptäckte hon att även hennes smink var fullt av konstiga ingredienser och kemikalier. Det blev till att lägga om sina vanor även där.
Det som är så bra med den här boken är att Noora ger konkreta tips och hjälper till att få en att börja. För det är ju början som är svår. Att veta vad man ska undvika och vad man då ska välja i stället. Man behöver inte slänga ut allt man har hemma och bara köpa ekologiskt. Men – tänk om alla skulle byta ut i alla fall en eller några produkter hemma till ett ekologiskt val. Tänk vad bra det skulle bli för vår gemensamma framtida miljö! Och tänk vad bra man skulle må själv i både kropp och själ.
Läs och inspireras!
Hon bloggar också på kemikaalicocktail för er som kan finska…
*malins bokblogg* 
Låter som en bok i min smak! Är helt inne på samma linje sedan något år tillbaka. Att sakta men säkert övergå till en mer ekologisk/ ”naturlig”/medveten livsstil. Lååångt ifrån perfekt men man måste ju ha lite att fortsätta sträva efter=utvecklas! 🙂
Det som var så bra med den här boken var just det där med att man inte alls behöver vara så perfekt eller nitisk att bara använda ekologiskt. Om man bara blir medveten och gör fler bra val än dåliga så är man ju en bra bit på väg. Jag har t.ex. inte kommit till själva sminket än, men man kan ju som sagt inte bara slänga allt man har hemma och byta ut allt på en gång. Små steg framåt så når man så småningom målet. 🙂
Sedan kan jag ibland få megaångest när jag läser om alla hemska kemikalier som finns överallt och vad de kan göra. Då känner jag bara för att slänga allt här hemma…