När jag lät dig gå av Gayle Forman

Vissa karaktärer stannar kvar efter läsningen, dröjer sig kvar och gör sig oförglömliga. Mia och Adam i Gayle Formans Om jag stannar är definitivt två sådana karaktärer. Kanske berodde det på omständigheterna i boken. Att läsa om bilolyckor ligger mig väldigt nära eftersom jag varit med om en sådan själv och ämnet får mig att minnas och känna vad jag kände då.

I vilket fall ville jag veta hur det gick för Mia sedan. Hur klarar man att gå vidare när hela ens familj utplånats och man själv står ensam kvar? Svaret får vi i den här boken där det nu är Adam som berättar deras historia, vad som händer efter olyckan. Hur både Mia och han går vidare med sina liv, fast på olika håll.

Vi möter dem tre år efter olyckan och båda två har ett liv där musiken står i fokus. Adams band har blivit enormt stora och han är en stor rockstjärna som blir igenkänd överallt. Mia är hyllad cellist och gör bejublade konserter. Och det är just en av hennes konserter som lockar Adam att gå och lyssna och när han efteråt blir inbjuden till hennes loge träffas de igen för första gången på väldigt länge.

Precis som i förra boken är det gripande läsning. Både Mia och Adam har gått vidare i livet, eftersom det är så man gör. Man går vidare, på ett eller annat sätt. Men olyckan har satt sina spår hos dem båda och gjort det omöjligt för dem att vara tillsammans. Ändå finns det hos båda en saknad efter den andre. De vill, men kan inte.

Det var faktiskt befriande att få läsa en fortsättning och få veta hur det hade gått för Mia och Adam. Konstigt hur två fiktiva karaktärer kan sätta så starka spår i ens hjärta. Jag tror att deras historia kom mig så nära inpå eftersom den låg mig så nära personligt. Bilolyckor i litteratur har en tendens att riva upp sår och gamla minnen hos mig. Jag vill gärna att det ska sluta väl för att jag ska få ro i sinnet efter läsningen.

Om förra boken tyckte jag att det inte var den bästa boken i ämnet, men att den var tänkvärd och lämnade ett avtryck. Det är konstigt det där, man kan tycka att en bok kanske bara är ok och ändå stannar den kvar i tankarna så länge efteråt. Det är ofta först efteråt jag kan säga om en bok var riktigt bra eller inte. ”En bra bok fastnar”, heter det ju. Så sant, så sant.

Annonser

2 thoughts on “När jag lät dig gå av Gayle Forman

    • Det hade jag inte heller förrän jag läste om den första boken på någon bokblogg. Det är det som är så bra med bokbloggar – att man får nya tips som man annars hade missat. 🙂

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s