Nästa bok på listan

Engelska månaden har hittills inneburit två lästa böcker, då jag nyss läste ut Cecelia Aherns The Book of Tomorrow. Recension kommer så småningom.

Nästa bok på listan blir Ben Eltons Inconceivable, som än så länge verkar riktigt rolig – trots att den handlar om IVF. Ett ämne som definitivt inte borde vara roligt att läsa om, men som han lyckas göra roligt ändå. Jag har tidigare läst Dead Famous av honom, och det var en bok som fastnade i tankarna. Jag har varit nyfiken på att läsa mer av honom efter det, men det har helt enkelt inte blivit av. Förrän nu då.

Elva bokiga frågor

Jag blev utmanad av Nilmas bokhylla för ett tag sedan. En halsfluss kom emellan, men här kommer nu mina svar:

1. Vilken är din absoluta favoritbok och varför?
Jag svarar alltid Pride and Prejudice av Jane Austen på den frågan, men det är kanske inte helt sant. Jag har många favoriter, men en bok som kanske inte kändes så bra under själva läsningen kan sedan dyka upp i tankarna ett bra tag efteråt. För vad är egentligen en bra bok? Bra för stunden (under läsningen) eller någon som finns kvar i tankarna länge? Men, P&P brukar jag nämna just för att den stannar kvar i tankarna, och för att det är en klassiker som inte bör missas. Ja, och för att i den finns Mr. Darcy…
2. Vilken genre undviker du?
Jag gillar inte att läsa om för mycket våld, eller alltför övernaturligt. Vissa deckare faller bort helt, likaså viss skräck och fantasy.
3. Om du fick vara en känd författare för en vecka, vem hade du varit då?
Oj vad svårt! Hmmm… Antingen skulle jag vilja vara någon som är känd för sitt vackra språk så att jag fick testa på att skriva med en sådan talang. Eller – någon som t.ex. J.K. Rowling för att kanske inspireras till att skriva ”nya” Harry Potter. Eller någon nobelpristagare för att känna på hur det känns? Åh, dessa val! Jag kan inte välja…
4. Hungerspelen eller Twilight?
De går kanske inte riktigt att jämföra och jag har ju dessutom bara läst halva trilogin av Hungerspelen. Jag gillar båda, även om Twilight tappade i och med de sista två delarna samt att hypen kring filmerna blivit lite väl mycket. Hungerspelen är mer spännande, tycker jag. Om jag skulle rekommendera någon av serierna skulle jag välja Hungerspelen.
5. Excess, pocket, danskt band, inbunden.. vilket format föredrar du?
Jag är väldigt förtjust i det danska bandet.
6. Vilken bokkaraktär hade du tagit med dig på en veckas semester i Spanien?
Nu var jag ju alldeles nyss i Spanien och om jag skulle ha med mig någon dit, till detta mitt absoluta favoritland, skulle jag vilja ha någon att prata med och känna mig avslappnad med. En tjejkompis att skratta med. Kanske Bridget Jones? Hon har ju en förmåga att hamna i rätt roliga situationer.
7. Hur ser det ut där du helst sitter/ligger och läser? Varför är det din favoritplats?
Om jag ska välja helt fritt älskar jag att ligga ute på en filt i gräset och läsa. Det finns inget bättre än att lyssna på kvittrande fåglar, frustande hästar, känna solen bränna i ansiktet och vinden fläkta i håret. Då kan jag ligga och läsa i timmar i sträck.
8. Vilken är boken om ditt liv?
Den jag själv skriver. 😉
9. Läser du helst vanlig bok eller e-bok? Varför?
Vanlig. Mitt e-boksprogram funkar inte och vägrar bli fixat. Dessutom gillar jag känslan av att bläddra i en bok.
10. Vilken är din favoritfärg på omslag?
Jag vet inte om jag föredrar någon färg, men jag faller för omslag – utan tvekan. Går jag in i en bokaffär är det definitivt omslagen som drar mig till böckerna. Vackra omslag, med sirlig text, något som lockar ögat.
11. Vad hade du velat ha för tema på Bokmässan?
Ungdomsböcker, YA, utan tvekan. Och förhoppningsvis en massa av de allra bästa författarna där som pratar om sin böcker. Då hade jag nog bokat in ett helt helgbesök för att kunna täcka allt.

Felicia försvann av Felicia Feldt

Jag tvekade länge inför att läsa den här boken. Läsa eller inte läsa? Till slut blev valet ändå att läsa. Men jag fick vänta länge på min tur, för kön var låååång.

Det gick inte många sidor in i boken förrän läsningen gjorde ont. Jag har blivit extra känslig att läsa eller höra om utsatta barn sedan jag blev mamma, och i den här boken är det mycket av den varan. Barn far illa i den här boken, och flera gånger ville jag lägga ifrån mig boken och bara hämta andan lite.

Handlingen är uppbyggd som små fragmentariska minnen, utan kronologisk ordning. Som minnet fungerar – man rycks fram och tillbaka i tiden hela tiden. Även om man vid vissa minnen bara får ett fåtal detaljer, kan man med hjälp av alla små bitar ganska snabbt få en helhetsbild av hur det var.

Jag vet inte om jag hade läst den här boken om den inte hade varit så hypad. Ärligt talat, så hade den nog inte intresserat mig om jag sett den på bibblan utan att veta något om den. Men när så många hade läst den och tyckt till om den kunde jag inte låta bli att läsa den jag också. Det brukar bli så med hypade böcker – antingen blir jag så nyfiken att jag också måste läsa eller blir det för mycket och jag avstår (eller väntar).

Däremot har jag svårt att formulera vad jag tyckte om den. Det är en tragisk bok, man blir ledsen ända in i själen av att läsa den. Och det är en bok som fick mig att krama min egen dotter lite extra. En bok som fick mammahjärtat att värka. Är det bra eller dåligt? Jag vet inte. Jag hade i alla fall svårt att somna efter att ha läst den.

Läsning just nu

Det blir slalomläsning här hemma just nu. Mer än vanligt, men jag kan helt enkelt inte låta bli när det dyker upp så intressanta böcker som riktigt skriker om att bli lästa. Just nu har jag därför fyra böcker på gång. En träningsbok (som vanligt), en engelsk bok (engelska månaden i maj) och två ungdomsböcker. Fatta eld greppade jag tag i efter att ha sett del ett på bio, men den är egentligen inte prio just nu. Den är spännande, men den läser jag bara i när jag är för trött för något annat. En sån där vidrig bok där mamman dör kom i dag och jag kunde inte låta bli att börja läsa den.

Det är ju så – vissa böcker gör ett himla väsen av sig så fort de kommer innanför dörren här hemma. Kräver uppmärksamhet och läsning omedelbums. Då är det bara att lyda! De andra böckerna får ligga i sina högar och blänga avundsjukt lite till.

Club Dead av Charlaine Harris

Det här är tredje delen i serien om Sookie Stackhouse och de andra i Bon Temps. Det var ett tag sedan jag läste Dead Until Dark och Living Dead in Dallas. Jag hade True Blood-feber ett tag, men av någon anledning dog den ut och jag kom mig inte för att läsa vidare i serien, trots att jag köpte de fyra första delarna på en gång. Men nu var det dags att återigen besöka Sookie och henne lite annorlunda vänner och ovänner.

Den här gången får vi inte möta Bill så mycket. Han bestämmer sig nämligen för att åka iväg, och Sookie får inte veta så mycket om varför eller vart han ska. Men ganska snart efter att han åkt kommer Eric och ber om hennes hjälp. Ännu en gång behöver han ta hjälp av hennes telepatiska förmåga att ”lyssna” in för att se var Bill har tagit vägen. Eric misstänker att han har blivit kidnappad och fortfarande finns i livet.

Sookie får hjälp av varulven Alcide Herveaux, som Eric skickar till hennes hjälp. Tillsammans ska de låtsas vara ett par och ta sig till klubben Club Dead i Jackson, där de tror sig kunna få svar på var Bill befinner sig. Sookie känner sig bedragen av Bill, som har undanhållit en del av sanningen från henne, och det i kombination med en ensamhetskänsla som drar över henne gör att hon blir intresserad av Alcide. Och han i henne.

Som vanligt är det mycket humor i boken, precis som i tidigare böcker. Det är inte haha-roligt, utan mer någon slags känsla som genomsyrar böckerna. Det blir lite sådär myspysigt trots att det kryllar av blodtörstande vampyrer och varulvar, för att inte tala om mord. Det är egentligen inte alls särskilt trevlig läsning, men språket och karaktärerna gör att det ändå blir just trevlig läsning.

I den här boken får vi som sagt inte möta Bill så mycket. Däremot får vi stifta bekantskap med Alcide, och ska jag vara ärlig höll jag faktiskt en tumme för honom hela boken igenom. Jag kan förstå att Sookie dras till honom, och med tanke på allt hon hela tiden tvingas gå igenom kan hon behöva en pojkvän som inte får henne i klistret hela tiden. Sedan kan man ju alltid diskutera om det är bättre att ha en varulv än en vampyr som pojkvän…

Jag ligger lite efter i serien, med tanke på att del 13 kommer ut i år. Jag har alltså 10 böcker framför mig, eller kanske t.o.m. fler. Jag gillar definitivt den här serien och kommer helt klart läsa fler. Kanske tar jag även fjärde delen snart när jag ändå har den hemma och är inne på min engelska månad och allt. Det är en lätt beroendeframkallande värld där i Bon Temps. Sookie Stackhouse är en väldigt färgstark karaktär som är lätt att tycka om, och hon råkar ständigt ut för diverse mystiska figurer och händelser. Det händer alltid något kring henne sedan Bill kom in i hennes liv.

Du har väl inte missat den här serien? Se bara till att läsa böckerna på engelska, för just språket är halva nöjet med läsningen.

Läsning just nu

Jag brukar alltid vilja ha både en skönlitterär bok och en hälsobok på gång samtidigt. Häromdagen fick jag hem Erica Palmcrantz Aziz nya bok Raw food ett lättare liv på tre veckor, och redan de första sidornas läsning har gett härlig inspiration. Hennes förra bok om Raw food är även den en härligt inspirerande bok.

Första valet

Ok, engelska månaden startades faktiskt igår. Med eller utan halsfluss. Japp.

Första valet föll på Charlaine Harris och del tre i Sookie Stackhouse serien. Det tog mig ungefär ett ord innan jag insåg att jag faktiskt läste på hennes dialekt. Jag hör hennes (från tv-serien) röst i huvudet hela tiden jag läser. Rätt mysigt faktiskt, med den där härliga southern dialekten i huvudet.

Och jag upptäckte att jag har saknat Sookie, Bill, Sam och de andra i Bon Temps. Riktigt mycket. Det var ett tag sedan jag läste de två första böckerna, eller kollade på serien, så det känns trevligt att vara tillbaka hos dem. Eller, kan det vara trevligt att vara tillbaka hos vampyrer och varulvar?

Engelska månaden har börjat…

… och jag ligger hemma i halsfluss. Just nu orkar jag inte ens läsa på svenska, så att börja läsa på engelska får nog vänta några dagar till värken i halsen och huvudet och nacken och kroppen och… har försvunnit.

Fint väder ute säger ni? Jaha. Själv har jag legat inomhus sedan i söndags och tittat ut på det fina vädret. Det funkar ju det med…