Du glömde säga hej då av Sarah Dessen

Det här är Sarah Dessens tionde bok, men bara den tredje som är översatt till svenska. Jag har läst och verkligen tyckt oerhört mycket om båda de andra böckerna: Mycket mer än så och Mitt perfekta liv. Att få hem en ny Sarah Dessen-bok i brevlådan lovar långsam och njutningsfull läsning.

Mclean och hennes pappa flyttar mycket på grund av pappans jobb. I varje ny stad ser Mclean chansen att börja om, förändra sig och spela en ny roll med nytt namn. För varje gång hon flyttar träder hon in i en ny roll, i en annan personlighet. Flytten till Lakeview verkar först inte vara annorlunda än någon annan. Men den ska komma att bli helt olika tidigare flyttar. Helt plötsligt, och på mycket länge, spelar hon rollen som sig själv med sitt eget namn och sin egen personlighet. I de tidigare städerna har hon hållit folk på avstånd men nu märker hon att hon får vänner. Och dessutom – grannen Dave. Dave kommer djupare inpå henne än någon annan tidigare gjort. När man är sig själv finns inga murar att gömma sig bakom. Man måste bli omtyckt för den man är, med alla sidor man har.

Det finns flera orsaker till varför jag tycker så mycket om Sarah Dessens böcker. Jag gillar det vardagliga – att hennes karaktärer och handling är som livet självt. Inte stora, dramatiska eller överdrivna utan snarare väldigt äkta och med hög igenkänning. Och så alla detaljer. Hon är en mästare på att teckna karaktärer och dialoger utsmyckade med små detaljer som gör att allt känns så verkligt. Som att få följa verkliga människor via en kamera, utan att de ser en. Hon gör det så snyggt, och jag måste alltid läsa hennes böcker långsamt för att verkligen kunna ta in och njuta av alla detaljer.

I den här boken är fokus på familj – att sakna, att längta, att vilja ha en familj. Att vilja ha samtidigt som man stöter bort. Mcleans föräldrar är skilda och hennes mamma har skapat en ny familj med en välkänd basketcoach som hon har två barn med. Mclean känner sig utanför och tycker att mamman har förändrats. Mamman å sin sida vill knyta Mclean till sin nya familj. Det blir krockar dem emellan och de har svårt att kommunicera. Mclean stöter bort och mamman pushar för hårt, vilket bara får Mclean att dra sig ännu längre bort.

Jag kan känna igen mig mycket i Mclean och hennes situation. Mina föräldrar skildes när jag var mitt i tonåren, och det är en tid när man redan har det jobbigt med sig själv och allt runt omkring. Jag känner igen tankarna om att inte höra hemma, att inte vilja tillhöra någon ”ny” familj, att vilja fly men inte veta vart. Att bara få vara ifred. Det är klockrent skildrat.

Det här är ett riktigt bra exempel på en bok som suddar ut gränserna mellan ungdoms- och vuxenböcker. Den kan läsas och uppskattas av alla. Det kan förresten alla hennes böcker. Det här är en av mina absoluta favoritförfattare och jag kan varmt rekommendera hennes böcker vidare. De lovar njutningsfull, stämningsfull och en riktigt härlig feel good-läsning. Vad mer än så kan man begära?

Läs mer om boken här. Där kan du även provläsa ett stycke.

Annonser

4 thoughts on “Du glömde säga hej då av Sarah Dessen

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s