Till skogs av Tana French

Det här är en bokklubbsbok som jag glömde avbeställa, som vanligt med andra ord. Jag lade den åt sidan rätt länge, men så började jag läsa positiva recensioner av den och rotade då fram den ur hyllan. Första försöket gick dock inte alls, men andra gången bestämde jag mig för att ta mig förbi den där första delen så att jag kom in i handlingen. Och då gick det lättare.

Boken inleds med att berätta om tre barn, nära vänner, som en dag försvinner i skogen. En av dem, Adam, återfinns men är så traumatiserad att han inte kan berätta eller ens minnas vad som har hänt. De andra två, Jamie och Peter, fortsätter att vara försvunna. Adam och hans familj flyttar från platsen och han byter namn till Rob. Tjugo år senare mördas en tolvårig flicka på samma plats och polisen kopplas in. Rob är numera kriminalssistent, men ingen av hans kollegor vet att han egentligen är Adam och han väljer att inte säga något. Hans kollega Cassie får veta hans bakgrund och går med på att behålla hans hemlighet. Innerst inne hoppas han att minnena ska komma tillbaka om han kommer tillbaka till platsen där de försvann, och att han ska få chansen att lösa både det mysteriet och mordfallet.

När jag väl kom förbi första delen flöt läsningen på bättre, men det fanns hela tiden en underliggande seghet som jag aldrig kom över. Boken är lite för lång och handlingen lite för utdragen för att det ska bli riktigt bra. Och jag ska säga med en gång att jag blev grymt besviken på slutet. Det kändes som om man snuvades på det, på något sätt. Det drog ner helhetsintrycket av boken för min del.

För mig blev det här bara ok läsning. Jag gillade att läsa delen om barnens försvinnande som omgavs med en mystik och spänning. Det är den delen som är den starka drivkraften i boken och det kändes tyvärr som om den inte fick det fokus den förtjänar. Själva mordutredningen och intervjuerna med de misstänka var helt ok läsning, särskilt när det antyddes en koppling mellan mordet och barnens försvinnande. Jag hade däremot väldigt svårt för relationen mellan Cassie och Rob och deras sätt att prata med varandra, eller för den delen hela deras sätt att vara med varandra. Jag förstod aldrig grejen med det. De babblar för mycket med varandra och jag tröttnade på att läsa om dem till slut.

Nu verkar det ju vara så att de flesta som läst den här boken gillar den, så om man tycker att intrigen låter intressant tycker jag att man ska läsa boken. För min del känner jag dock att Tana French bockas av listan på Boktolvan nu, men att det inte blir mer läst av henne. Den här boken imponerade inte tillräckligt för att jag ska vilja läsa mer.