Sju jävligt långa dagar av Jonathan Tropper

This is where I leave you, heter boken i original. En briljant titel som fick mig att vilja läsa på studs, innan jag fattade att det faktiskt var den här boken. Svenska titeln är inte riktigt lika klockren, men ändå bra. Över huvud taget tycker jag att hans titlar alltid lockar blicken. Det, och det faktum att han har hyllats lite överallt, fick mig att sätta upp honom på årets Boktolva. Och jag kan redan nu säga – jag kommer att läsa fler böcker av honom.

”Mitt äktenskap slutade på det gamla vanliga sättet: med cheesecake och ambulans.” Den raden sammanfattar faktiskt ganska väl vad boken handlar om. När Judd ska överraska sin fru på hennes födelsedag är det i stället han som får en överraskning. För han hittar henne i sängen – med hans chef. Och vad cheesecake och ambulans har med den scenen att göra måste ni själva läsa för att få veta. En minst sagt intressant scen presenteras för läsaren.

Livet blir helt upp och ner efter den incidenten, och dessutom dör hans pappa. Hans pappas sista vilja var att hela familjen skulle sitta shiva, en judisk sorgevecka då alla vänner och bekanta kommer för att visa sin sorg. I sju dagar måste han och syskonen med respektive samlas med deras mamma i deras gamla barndomshem. Det blir minst sagt några omtumlande dagar för familjen. Och när man lever så nära inpå varandra kommer naturligtvis alla dolda hemligheter fram.

Boken beskrivs som både tragisk och komisk, och det kan jag bara hålla med om. Dessutom är den skriven på ett flödande språk med många så träffsäkra och ofta udda detaljer, vilket gör att läsningen är ett rent nöje från pärm till pärm. Den här boken botade min lästorka väldigt effektivt, för med den här i nävarna gick det inte att sluta läsa.

Det kan låta lite småtråkigt att följa en familj under en shiva, men det är precis tvärtom. Med de här karaktärerna är det inte en lugn stund. Och deras mamma är sådär härligt pinsam att jag kan förstå hur deras tonårstid måste ha varit plågsam ibland. Och om inte syskonen och mamman är nog så kommer dessutom Judds fru och hälsar på mitt under shivan. Bara för att berätta att hon är gravid – med hans barn.

Alltså, jag tokgillar den här boken. Karaktärerna, handlingen, språket, detaljerna – allt. Jonathan Tropper är definitivt en författare jag vill läsa mer av och jag har beställt två av hans andra böcker som jag ser fram emot att läsa. Om de bara är en bråkdel så bra som denna är jag mer än nöjd.

Rekommenderas!

Läs mer om boken här.

Annons