Jag satte upp Barbara Voors på min Boktolva redan förra året. Jag har haft hennes Syster min (arv från mamma) i min bokhylla i flera år och behövde en push för att ta tag i läsningen av den. Men det hjälpte inte, så hon fick följa med över även till det här årets Boktolva. Och när jag såg att hon ju har skrivit en ungdomsbok valde jag att testa den i stället. Det visade sig vara ett lyckokast.
Emmy Morén är 16 år och hon börjar skicka e-mail till en kvinna med samma namn som hon själv. Den 29-åriga Emmy Morén svarar och så har en brevväxling dem emellan börjat. Trots att de inte känner varandra alls, eller kanske tack vare, avslöjar dem i stort sett allt vad som händer i deras liv. Sådant som de inte skulle kunna berätta för någon annan. Det visar sig också att de båda har rätt mycket gemensamt. Deras gemensamma nämnare är framför allt teater – något de brinner för. Den äldre Emmy som jobbar med det och den yngre Emmy som tänker sig en framtid inom det. Och det inte deras enda gemensamma nämnare.
Jag brukar säga att jag tycker att det är tråkigt med brevskrivande och e-mail i böcker. Att det saktar ner handlingen och inte tillför något aktivt till storyn. Men den här boken bygger ju enbart på brevskrivning. Och – det funkar. Jag läser med stort intresse och följer deras brevväxling och berättande om sina liv. Dessutom kommer det så småningom fram att det är något konstigt med deras brevväxling. Det finns saker som är som de inte borde vara. Mot slutet får man som läsare tänka till rätt ordentligt, vrida och vända på berättelsen. Söka efter svar.
Jag gillar den här boken, riktigt mycket. Jag gillar karaktärerna, storyn, hela grundidén. Det som först verkar vara väldigt vanligt och väldigt ospeciellt visar sig få en helt annan dimension och när jag stänger igen sista sidan är det med vissa frågetecken i bakhuvudet. Och jag gillar att det är så.
Läs mer om boken här.
*malins bokblogg* 