Heja, heja! av Martina Haag

hejahejaJag har aldrig varit en löpartyp, men jag har haft perioder då jag har försökt bli en. Under högstadiet och gymnasiet brukade jag ibland springa i elljusslingan i närheten där vi bodde, för att upprätthålla mitt betyg i idrott. Senare år har jag gjort halvhjärtade försök att börja springa som hobby, alla med samma resultat. Nja, det där är inte för mig. Det är så tråkigt.

Ändå lånade jag den här boken som enbart handlar om löpning. Någonstans inom mig finns alltså fortfarande viljan att bli en löpartyp, att komma förbi den där spärren som bara tycker det är tråkigt. För det låter ju så himla roligt när folk säger att de ska ut och springa en sväng, särskilt när de gör under semestern och får se nya vyer de kanske hade missat annars.

Som sagt, boken handlar om löpning. Martina berättar om sin egen resa att gå från att stappla sig fram några minuter till att springa maraton i Venedig. Som hon säger själv – det tog henne 45 år att hitta sin hobby. För det är vad det har blivit nu – en hobby.

Det är otroligt peppande och rolig läsning. Hon börjar springa så himla kravlöst och sedan rullar det bara på. Några trevande steg blir snart till 5 km och deltagande i flera olika lopp. Steget till milen känns först stort, men när den är tagen känns även det självklart.

Jag vet inte vad jag väntade mig av boken, men den blev en trevlig överraskning. Det var inspirerande att följa hennes resa och att hon bjuder på sig hela boken igenom. Det är roligt, och jag kan inte låta bli att själv ryckas med och tänka heja, heja! Och minsann, när jag hade läst ut boken och skulle gå till gymmet bestämde jag mig för att faktiskt springa på löpbandet (som brukar vara ett gåband för mig). Jag körde korta intervaller, och när jag hade kommit till den fjärde började lyckoruset i kroppen flöda och jag ville nästan inte sluta. Tidigare har jag haft så höga krav på mig och blivit besviken när jag inte klarar att springa så lång sträcka eller tid som jag satt upp som mål. Det är ju faktiskt bättre att följa Martinas sätt – att helt enkelt springa så mycket man kan/orkar i början och sedan utgå från det. Därifrån kan man ju bara bli bättre, eller hur?

En riktigt glad, härlig och rolig bok som inspirerar till träning. Kan jag annat än gilla?

Läs mer om boken här. Och här delar hon med sig av sina bästa börja-springa-tips.

Annonser

5 thoughts on “Heja, heja! av Martina Haag

  1. Ja, det är faktiskt en ganska lättsam/rolig bok stundtals 🙂 Har också försökt bli en ”löpare” och har väl inte riktigt givit upp än men milen känns fortfarande oändligt långt bort.

  2. Jag måste läsa den här. Är intresserad av att börja springa då det är en ganska kravlös motionsform. Ett par bra skor och en stig är allt man behöver. Och lite kläder kanske…

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s