Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan


Den här boken är ett typ-exempel på hur jag faller för titlar. Jag tyckte att den lät som den perfekta sommarboken, så där mysig och charmig feel good som är så skönt att läsa under semestern. 

Pollys och hennes sambos företag tvingas i konkurs och i ett svep förlorar hon allt – jobb, boende och pojkvän. För i samband med att företaget har gått nedåt har även deras relation gått samma väg. Eftersom hon har dåligt med pengar tvingas hon leta efter ett billigt boende där hon kan slicka såren en tid innan hon kommer på fötter igen. Hon hittar en smått fallfärdig lägenhet ovanpå ett sedan länge nedlagt bageri, långt ute på landet till hennes bästa väns förskräckelse. Men Polly trivs med att bara komma bort. Så småningom börjar hon lära känna nya människor: fiskarna, hennes buttra hyresvärdinna och biodlaren Huck. Dessutom flyttar en skadad lunnefågel in i lägenheten. För Polly som alltid har älskat att baka blir brödbak hennes sätt att gå vidare, men också att idka byteshandel för lite fisk eller honung. Snart sprids ryktet om hennes fantastiska bröd och hon hamnar i onåd hos den buttra hyresvärdinnan som driver traktens bageri, där det serveras oätligt köpebröd. 

Ja, alla fattar – Polly lyckas och startar eget bageri där hon säljer sitt fantastiska bröd. Det är inte svårt att lista ut och det är ju så det är med många böcker i den här genren. Jag brukar tycka att det är helt ok, och den delen köper jag även i den här boken. Men! Polly som person retar jag mig på alltmer under bokens gång. Hon blir ovän med två olika personer vid två olika tillfällen och hon ältar och ältar, precis som vem som helst kanske skulle göra. Problemet är att när hon träffar personen och är surmulen och tvär vänder hon på en femöring så fort personen frågar om de kan vara vänner igen. Javisst! utropar hon glatt, allt är glömt och förlåtet och hon är så happy happy. Och det blir precis likadant nästa gång. Det känns så platt och orealistiskt och jag retar ihjäl mig på henne just där och då. Efter den händelsen tycker jag bara att hon är jobbig att läsa om. Agget mot henne står i vägen för läsningen, storyn går inte igenom längre. 

Alla har hyllat den här boken, verkligen alla. Så om man är sugen på att läsa den här boken kanske man ska lyssna mer på alla andra som har strösslat 5 stjärnor över den. Själv var jag bara glad över att stänga igen boken och slippa den där Polly och fortsättningen ska jag absolut inte läsa.

Men visst är det härligt det där? Att man kan tycka så olika om en och samma bok? 

4 thoughts on “Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan

  1. Ojdå🙂 Läste inte jättenoga vad du har skrivit, eftersom jag ska ge mig på den här senare i höst, men jag fick andemeningen klar för mig🙂

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s