Flickorna i parken av Lisa Jewell


Lisa Jewell har blivit något av en favoritförfattare för mig. Jag har nog gillat allt jag har läst av henne hittills. Jag har dessutom några av hennes äldre böcker hemma i bokhyllan, men av någon konstig anledning har de varit hyllvärmare ett tag. Det borde verkligen bli ändring på det.

Boken inleds med att en 13-årig tjej hittas misshandlad i en park i London. Efter det introt hoppar berättelsen några månader bakåt i tiden och vi får följa alla personer och händelser som leder fram till misshandeln. Storyn är förlagd till en park i London, en park som är som en oas och som används som en extra trädgård för människorna som bor granne med den. En av familjerna är Clare med hennes döttrar Grace och Pip. De flyttar till området efter att pappan i familjen blivit psykiskt sjuk och bränt ner deras hus. Det mesta som har hänt angående det får man som läsare veta i de brev Pip skickar till pappan, som vårdas på en sluten anstalt. Jag brukar inte gilla brev i böcker, men här funkar det faktiskt ovanligt bra. Kanske för att det är ett barn som skriver och att det då blir lite annorlunda.

I parken lär Grace och Pip känna flera andra barn, bl.a. de tre systrarna Catkin, Fern och Willow. De är hemskolade och bor med sina föräldrar Leo och Adele, och det är mamman som jobbar som deras hemskolelärare. Barnen tillbringar mycket tid tillsammans i parken och det finns redan fasta grupperingar som deras ankomst rör upp. Dessutom har det förekommit ett överfall i parken redan tidigare.

Boken presenteras som deckare och det kan jag väl inte riktighålla med om. Visst är det ett brott som begås i och med misshandeln, men deckare tycker jag ändå inte riktigt passar in. Däremot är det spännande och det är en mörkare underton mot vad man är van vid från Lisa Jewell. Det handlar väldigt mycket om fasader, om människor som de egentligen är under ytan och vad de döljer bakom sin fasad. Vem i den här boken kan man lita på? Är de goda verkligen de goda? Vem var det som misshandlade den 13-åriga tjejen och finns det något samband med det tidigare överfallet i parken? Många av karaktärerna i boken har bott vid parken i hela sitt liv och nu är det deras egna barn som växer upp där och hänger i parken med sina kompisar.

Jag måste säga att jag gillade den här lite mörkare sidan, och då är jag ju en sådan som inte gärna läser deckare. Det här är lagom med spänning för min del och jag gillade verkligen slutet. Jag sträckläste boken och den stannade kvar i tankarna länge efteråt. Lisa Jewell är väldigt skicklig på att teckna karaktärer, att bygga upp storyn kring karaktärerna i stället för tvärtom. Det är precis min typ av läsning. Det här är definitivt en bok som jag gärna rekommenderar vidare. Ett lästips nu när höstmörkret är i antågande. 

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s