En del böcker bara vet man är bra. Det är något med baksidetexten som ger en slags förhoppning, en känsla att man håller en riktig pärla i sin hand. Så var det med den här boken. Jag hade stora förväntningar när jag började läsa och det visade sig att boken höll för trycket.
Jim åker till Nya Zeeland för att bo hos sin farbror och hans familj. Han behöver fly bort ett tag från sitt liv, ett liv som har blivit komplicerat och fyllt av lögner. Jim hoppas på ett nytt liv, en ny chans – en chans att våga vara den han är helt öppet. Men ganska omgående märker han att han har svårt för att berätta den hela sanningen om vem han är. När farbrodern får veta att han är homosexuell slänger han ut honom och Jim tvingas klara sig själv. Och det är först då han börjar jobba med att visa sitt sanna jag.
Boken utspelar sig delvis 1987 på Nya Zeeland men också parallellt med Jims uppväxt med en mycket tuff skolgång. Han blir ofta utsatt och påhoppad av ett killgäng och Jim hoppas hela tiden att nästa läsår ska bli bättre, att de ska växa upp och låta honom vara i fred. Låta honom och alla andra få vara precis som man är, som man vill vara. Det är ofta väldigt jobbig läsning och som f.d. lärare läser jag med en klump i magen. Det han utsätts för är fruktansvärt. Jag blir både ledsen och arg under läsningen.
Det här är en väldigt stark skildring. Ärligt och väldigt nära inpå. Det är oerhört berörande läsning och att det är en självbiografisk roman gör det svårare att ta in och förstå. Hur kan människor vara så grymma?
Jag kan förstås inte göra annat än rekommendera den här boken. Läs! Den är en riktig bladvändare som berör ända in på djupet.
*malins bokblogg* 
Åh! Jag stod och höll i den igår men hade en hög med andra böcker som jag ”måste” köpa så den fick vänta.
Låt den inte vänta för länge bara. 😊SÅ himla bra bok.