En röd liten fågel i juletid av Fannie Flagg

Jag fick den här boken som en vinst för att jag hakade på Älskapockets utmaning på Instagram att lägga upp en bild med röda pocketböcker. När jag såg namnet Fannie Flagg tänkte jag direkt på barndomens Stekta gröna tomater, både filmen och boken. Boken stod i min mammas bokhylla och om jag inte minns fel gjorde jag en omläsning av den i vuxen ålder. Det var länge sedan jag såg filmen nu och jag borde verkligen se om den igen.

Jag drabbades av lästorka på grund av köksrenovering och en dunderförkylning i kombination. Bussresan hem från jobbet har spenderats sovandes snarare med en bok i handen. Men jag har äntligen fått lite läsro nu i mellandagarna och då passade jag på att läsa ut den här boken. Jag tyckte att den var lite småtråkig i början men det blev bättre och bättre ju mer jag läste, och andra halvan var riktigt mysig läsning.

Bokens huvudperson är till en början Oswald Campbell som har dåliga lungor och får en dödsdom av sin läkare. Han får rådet att flytta från kalla Chicago till något varmare ställe. Eftersom han inte har någon annan att tänka på tar han sin sjukpeng och flyttar till det lilla samhället Lost River i Alabama. Där finner han en ny gemenskap i stadens invånare som tar emot honom med öppna armar. Det är en färgstark skara människor som han lär känna och de blir hans nya familj. Och i centrum står en mycket speciell kardinalfågel och en liten flicka vid namn Patsy.

Det är just de senare två som jag tar till hjärtat. Jag hade gärna läst mer om just Patsy vars historia lyfte berättelsen. Och den där märkliga lilla fågeln är det svårt att inte falla för.

Det är en bok om relationer och drömmar, att det aldrig är försent. Det är en riktigt härlig feelgood-bok, särskilt den andra halvan av boken. Jag tycker väldigt mycket om karaktärerna som målas upp och den gemenskap de delar med varandra. Det är fint att den föräldralöse och rätt ensamma Oswald får uppleva sådan gemenskap till slut. Det känns som en av de där julfilmerna som visats på tv nu i julhelgen, där allt ordnar upp sig för huvudpersonen i slutet. En sådan där historia som man blir glad av. Det är charmigt och underhållande och därmed perfekt julläsning.

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s