Glöm mig av Alex Schulman

Jag har medvetet undvikit att läsa den här boken eftersom jag inte alls förstår mig på alla elakheter som Alex Schulman slänger ur sig. Jag blir lite osugen på att läsa något av honom då även om jag läst och gillat annat av honom tidigare. Men så gick han ju och vann Årets bok och dagen efter köpte jag boken och fick den signerad. Eftersom vi inte kunde lämna Bokmässan pga demonstrationerna stannade vi kvar och tog en fika och jag började läsa den här boken.

Boken handlar om Alex mamma som var alkoholist och hur det har påverkat honom och resten av familjen. Den är drabbande och fin och hemsk på samma gång. Det går ju inte annat än bli ledsen när man läser. Samtidigt är det fint att det inte bara är svart. Där finns minnen av kärlek också. Men åh så ont i hjärtat det gör att läsa, särskilt när hon nästan körde på honom. Eller när han upptäcker att det går ut över hennes barnbarn, hans eget barn.

Och så skriver han själv om den där elakheten som är så typisk för honom, vad den kommer ifrån. Och jag hoppas att han någon gång kommer bort från det där behovet att vara elak. För precis som han säger – om han själv har ärvt kan det gå vidare även till hans barn. Det är en sak jag gillar med biografier, att man lär sig något om människan bakom. Något som kan förklara och få en att förstå och se människan. Tänk vad lätt det är att döma någon eftersom man helt enkelt inte förstår. Med det sagt ursäktar det inte hans elakheter, men det kan i alla fall ge en förklaring.

Så här i efterhand kan jag förstå att han vann, men den hade inte fått min röst även om jag hade läst den innan omröstningen var över. Däremot reflekterar jag över att det är två självutlämnande, gripande och delvis biografiska böcker som har vunnit priset både 2016 och 2017. Det ska bli spännande att se vilka böcker som nomineras för 2018 och vem som slutligen tar hem priset.

(den här recensionen skrev jag på Instagram i oktober, men publicerar den här på bloggen först nu)

Annonser

2 thoughts on “Glöm mig av Alex Schulman

    • Det är verkligen en intressant bok så jag kan verkligen rekommendera att läsa den. Den rör mycket problematiken kring att vara anhörig och skydda den som dricker – ingen vågar säga högt att hon är alkoholist.
      Jag har Rum här hemma som väntar på mig. 👍🏻

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s