Jag sträckläste den här boken i går för jag var bara tvungen att få veta slutet. Med sina 452 sidor var den aningens för lång och tappade fart ibland, men det var ändå mycket underhållande och spännande sträckläsning.
Ett flygplan kraschar i alperna 23 december 1980. Den enda överlevande är en 3 månaders bebis. Problemet är att det fanns två bebisar ombord och en kamp om barnet börjar. Är flickan Emilie eller Lyse-Rose? Domstolen får bestämma med de ledtrådar som finns, men även efter domen fortsätter familjerna att hoppas på sin rätt. En privatdetektiv anlitas och först 18 år senare får han en ledtråd som kan avslöja den verkliga sanningen.
Vi får följa privatdetektivens anteckningar under dessa 18 år tillsammans med nutiden år 1998 när sanningen är på väg att avslöjas. Jag vill inte avslöja mer om handlingen än så eftersom det är det där mystiska och ens ovetande som gör den här boken till en riktig bladvändare. Jag satt som sagt och sträckläste hela dagen i går för det gick helt enkelt inte att sluta läsa innan jag fick svaret. Det är spännande läsning och mycket underhållande. Och i viss mån är det också sorgligt eftersom det handlar om en liten bebis som blivit föräldralös. Båda familjerna har ju redan varit med om en tragedi när deras barn, bebisarnas föräldrar, omkom i kraschen. Nu hoppas de på att det är just deras barnbarn som överlevt. Och båda familjerna gör allt i sin makt för att vinna kampen om barnet, vissa mer än andra.
Jag kan verkligen rekommendera den här boken, men se till att ha gott om tid då sträckläsning nästan är ett måste.
*malins bokblogg* 