Svarta näckrosor av Michel Bussi

Jag tyckte väldigt mycket om Michel Bussis förra bok Trollsländan och hade därför höga förväntningar på den här. Båda klassas som spänningsroman men den här drar mot deckare och då blir det genast lite motstånd från min sida. Det där med deckare är ju inte riktigt min grej.

Boken utspelar sig i Giverny, där Monet målade sina tavlor. När en man hittas mördad börjar jakten på hans mördare. Tre kvinnor visar sig vara involverade i hans död, på något sätt. I inledningen beskrivs en av dem som elak, en som lögnaktig och en som egoistisk. Frågan är vem som har mördat mannen och varför, och hur kan de tre kvinnorna kopplas till honom?

Utan att avslöja för mycket finns det en twist i storyn som verkligen vänder på allt. För min del kom den där twisten lite för sent. Jag kände mig inte så engagerad i varken fallet eller de olika personerna och jag hade svårt att hålla isär vem som var vem. Jag tror däremot att om man gillar deckare kommer man tycka om den här. Det är ingen klassisk deckare och det är ett lite annorlunda upplägg. För mig som oftast undviker deckare blev det ändå för mycket fokus på ett mord och pusselbitar och misstänkta. Jag har jättesvårt för att tycka om sådan läsning. Trots att det inte är en klassisk deckare funkar den inte riktigt för mig. Och jag säger det med lite sorg eftersom hans förra bok Trollsländan verkligen var både spännande och underhållande.

Så – gillar du deckare kanske du ska ge den här en chans. Jag tar med den till nästa bokbyte för #bokträffjönköping2019 och hoppas på att någon deckarfantast vill ta sig an den här och ge den ett mer rättvist omdöme.

Recex från Polaris bokförlag.

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s