Pojken i graven av Camilla Lagerqvist

Den här boken trodde jag skulle vara läskig och ryslig, men den var snarare rätt fin och oändligt sorglig.

Syskonen Malin och Bosse följer efter sin mormor som börjat försvinna ut på nätterna. De hittar henne gråtandes framför en gravsten där en 13-årig pojke ligger begravd. Hon vill att de gräver upp graven som hon säger tillhör hennes son Lukas och efter lite om och men gör de det, för att finna en kista fylld med tegelstenar. Vem var egentligen pojken som skulle ha funnits i kistan? Syskonen hittar gamla papper hemma i sin mormors stuga och de påbörjar en jakt för att finna sanningen. En sanning som visar sig bli helt annorlunda mot vad både de och deras mormor tror.

Jag kan inte säga hur mycket av det som beskrivs verkligen är hur det var i Sverige på 30-talet. För att inte spoila kan jag inte säga vad som avslöjas eller var de befinner sig, mer än att det de får veta verkligen är hemskt. Stackars barn, säger jag bara. Det var läsning som gjorde ont i hjärtat. Som tur är får boken ett fint slut och jag stängde igen den med tårar i ögonen.

Den här boken utspelar sig på 60-talet, med mycket återblickar hur det var på 30-talet för speciellt utsatta barn. Det är en bok som både berör och upprör samtidigt som den är spännande och i stil med en pusseldeckare. Den är för 9-12 år och jag tror den passar fint för mellanstadiet och uppåt. Det kan nog vara bra att diskutera den efteråt eftersom det är barn som far illa i boken och en del detaljer som är riktigt jobbiga.

Intressant, läsvärd och berörande med historiskt inslag. Rekommenderas!

Recex från B|Wahlströms.

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s