Att så bra den här serien är. 😍👌🏻 Jag tyckte att förra delen var min favorit, men den här är nog snäppet bättre ändå. Jag har verkligen sträckläst den nu i helgen.
Som vanligt finns en nutida och en dåtida berättelse i boken. I nutiden möter vi Marika som har jobbat som reseledare i varma länder men som nu är tillbaka i ett snöigt Sverige. Hon gav upp både dotter och man i unga år och de bor nu på Nya Zeeland men hon har inte hört ifrån dem på länge. Hon hyr en liten stuga i sina gamla hemtrakter och funderar på vad hon ska göra med livet. Men snart kommer människor in i hennes liv som gör att hon för första gången någonsin kan tänka tanken att stanna där hon är. Och hon tvingas göra upp med sitt förflutna.
I dåtid möter vi Karolina vars far dör och lämnar efter sig henne, lillasystern och mamman. Hur ska de försörja sig? Reglerna säger att hon inte får bedriva verksamhet förrän hon blir myndig vid 25 års ålder. Alternativet är att gifta sig och hoppas på att hennes man låter henne driva faderns vaxblekning vidare. Samtidigt har de fogden efter sig för att driva in faderns skulder.
Den här boken är stark läsning om familjeband, kärlek och arv. Delen som utspelar sig på 1800-talet visar hur hårt livet kunde vara, särskilt som kvinna. Jag blev så berörd av Karolinas del. Hon slet och kämpade för de hon älskade utan att kräva något tillbaka. Eftersom jag vet att i den här serien knyts dåtid och nutid ihop, var jag nyfiken på att veta vilket bandet var mellan Marika och Karolina. Det var väldigt fint att se hur det knöts ihop i slutet.
Det här är verkligen en bok om starka kvinnliga livsöden och det är både underhållande och lärorik läsning. Det är tredje delen i Huskvarnasviten och delarna är fristående, men personerna och huset i första delen återkommer i både del två och tre så jag tycker ändå man bör läsa åtminstone ettan först. Jag ser fram emot att läsa även de följande delarna i denna fantastiska serie.
*malins bokblogg* 