Jag började läsa den här innan nomineringarna till Årets bok avslöjades, och efter att ha läst den förstår jag verkligen nomineringen. Så himla fin och varm berättelse. 💙
Boken innehåller två berättelser – en i nutid och en under sommaren 1955. I nutid möter vi relationsexperten Ebba som efter kraschat äktenskap och skandal i pressen nu har ont om jobb. När hon blir erbjuden att skriva en artikel om livslång kärlek beger hon sig till Skåne för att intervjua 80-åriga Veronika. Men väl där börjar Veronika berätta en helt annan historia, en historia som verkligen fångar Ebbas intresse. Hon berättar om sommaren 1955 och kärleken till konststudenten Bo, en kärlek hon aldrig riktigt har kommit över. Den tänkta intervjun övergår till vänskap mellan de båda kvinnorna.
Jag har bara läst en bok tidigare av Sara Paborn men känner att jag måste läsa mer av henne. Den här boken har en så fint och varmt berättad historia och jag fastnade på flera sidor där språket var så träffsäkert. Jag ville nästan fota av en del stycken pga det vackra språket. Förr fyllde jag anteckningsböcker med vackra citat plockade ur böcker jag läste och om jag hade fortsatt med det hade jag fått anteckna mycket under läsningen av den här boken.
Det här är en bok om kärlek, relationer, mod, drömmar, vägval och att forma sitt liv. Både Ebba och Veronika gör val som får avgörande konsekvenser och som de kanske senare ångrar.
Jag är en sådan som vill läsa flera böcker innan jag röstar, men den här kan mycket väl få min röst som Årets bok. Så himla bra, välskriven och innerlig bok! Och jag älskade hur allt knöts ihop så fint på slutet. 👌🏻
Recex från Albert Bonniers förlag.
Jag läste ut den idag! Nästan sträckläste den på någon dag bara. Jag lutade åt en 5a av 5 möjliga tills det blev en allegori för mycket där strax efter halva boken. Det blev lite mättat med liknelser mellan naturupplevelser och livet för min del. Men håller verkligen med dig i övrigt: så bra ihopsatt historia!
Intressant, det är inget jag kommer ihåg nu i efterhand. 😊
Pingback: Tistelhonung | Mitt liv som 54