Irrbloss av Elly Griffiths

Jag vaknade supertidigt i morse, ivrig att läsa det sista i den här så spännande boken. Det är tolfte delen i serien om Ruth Galloway och jag måste säga att det här var en av de bästa böckerna i serien.

Ruth har flyttat ifrån Norfolk och bor och jobbar numera i Cambridge. Hon och Frank bor ihop men känslorna för Nelson finns där ändå. När den dömde seriemördaren Ivor March äntligen avslöjar var han har gömt kropparna kräver han att Ruth ska vara ansvarig för grävandet, vilket gör att hon och Nelson ännu en gång jobbar tillsammans. Men många frågor kvarstår och Ivor och flera andra verka dölja hemligheter. Och varför vill han att just Ruth ska gräva?

Det här var väldigt spännande läsning fram till mitten då det dippade lite ett tag. Det kändes mest som en massa förhör fram och tillbaka mellan samma personer, men sedan kickade spänningen igång för att avslutas med andan i halsen. Det enda jag saknade i boken var att arkeologin kändes lite åsidosatt. Jag brukar ju inte läsa deckare, men den här serien följer jag slaviskt tack vare att arkeologin har så stor del i böckerna. Dessutom älskar jag karaktärerna i serien. Ruth, Nelson, Cathbad och alla andra återkommande karaktärerna är numera som nära vänner och jag älskar att återse dem i varje ny del. Jag hoppas verkligen att det kommer många, många fler delar. Jag är inte redo att släppa taget och Ruth och Nelson.

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s