Den här boken. ✨Så annorlunda, vacker, stark och smärtsam på samma gång. Den är skriven på prosalyrik vilket gör att själva texten i sig är en del av upplevelsen. Jag älskar det här sättet att skriva. Det var länge sedan jag läste en bok skriven så här och jag känner att jag läsa mer av detta.
I boken får vi följa Ana. Hon jobbar som advokat, är gift och har två barn. Hon inleder ett passionerat förhållande med en klient som även han är gift och har barn. De möts i smyg under flera år och Ana är snudd på besatt av honom och hans liv med Rebecca och sönerna. Hon vill att han ska välja och hon är själv beredd att lämna sin familj. Men så dör Connor i en olycka och kvar står Ana med en sorg hon inte kan visa utåt för någon. Den enda människan som kan förstå hennes sorg är Rebecca. Som hans testamentsexekutor tar hon sig i Rebeccas värld, in i hans hem.
Det här är en berättelse om otrohet, lögner och besatthet. Men det handlar också om sorg och kärlek. Det är verkligen en stark läsupplevelse och jag imponeras över hur Sarah Crossan med så få ord får fram så starka känslor. I slutet kände jag mig smått omskakad för jag levde mig så starkt in i Anas öde. Hon har förlorat mannen hon älskar, får veta det av en ren slump och får sedan inte sörja utåt. 💔
Jag kan varmt rekommendera den här boken. Och tips på fler böcker skrivna på prosalyrik tas tacksamt emot. 🙏🏻
*malins bokblogg* 