Jag hade en tanke om hur den här boken skulle vara, och det visade sig att mina förväntningar infriades. Det här är en väldigt fint berättad historia, lågmäld och finstämd med ett språk och berättarstil som jag tycker väldigt mycket om.
Boken inleds 1948 i Småland. Sonja lever ihop med sin fästman Axel och jobbar på glasbruket. När Mirkka flyttar in i grannstugan blir de snart vänner. Axel åker ofta till Stockholm i jobbet vilket lämnar Sonja och Mirkka till att bygga sin vänskap i fred. Mirkka håller på med löpning och drömmer om ärevarv och rekordtider, något som på denna tid anses mycket märkligt. En kvinna som springer? Sonja och Mirkka dras till varandra och Sonja märker att livet hon lever kanske inte alls är det hon verkligen vill ha. Vill hon gifta sig med Axel och få barn? Det är ju det som förväntas av henne.
I den här boken får man verkligen ta del av den tidens synsätt. Det är många saker som jag reagerar på med fasa och är tacksam över att vi har gått framåt. Det är männens värld och synen på kvinnan är den som mamma och den som tar hand om hemmet och passar upp på mannen.
Jag läste den här boken långsamt då den kräver eftertanke. Den rymmer så mycket känslor, både stor sorg och hoppfullhet på samma gång. Jag uppskattar att läsa romaner med ett historiskt perspektiv då jag tycker att man kan lära sig mycket. Att läsa om mina hembygder under en tid då mina föräldrar föddes är intressant. Det var ju i denna tid min farmor/mormor var ung.
Det här är en mycket välskriven, intressant och läsvärd bok som jag varmt rekommenderar. Jag satt och funderade på Sonjas och Mirkkas berörande historia en bra stund efteråt.
*malins bokblogg* 