Svartsvala av Josefin Roos

Det här var verkligen en läsupplevelse utöver det vanliga. Första gången jag påbörjade den fastnade jag och kom inte vidare, men vid andra försöket rycktes jag med i denna så speciella text.

Lucía är bara 26 år när hon drabbas av en hjärnblödning. När hon vaknar upp är närminnet borta och hon tvingas lära sig allt på nytt. Läkaren varnar för att det kan hända igen och att hon absolut inte bör skaffa barn. Men hon träffar A och de får barn. Varje dag är som ny för henne och när hon tror att de besöker en ny lekpark säger dottern att de var där häromdagen. Lucía lever verkligen i nuet, här och nu och vet inget om varken gårdag eller morgondag. Men så blir hon förälskad i J. Trots att hon glömmer honom varje dag minns hennes kropp. Men det känns som om de har känt varandra länge. Hur länge har de egentligen träffats?

Boken beskrivs som en febrig kärleksroman och det är en träffande beskrivning. Språket är vindlande med långa meningar och vi får följa en huvudkaraktär som själv säger att hon är en opålitlig berättare. Det känns ibland som att befinna sig inuti någons huvud och tankar.

Lucía och J har båda rötter i Chile och en del av deras sms är delvis på spanska vilket gör deras historia bara ännu starkare att läsa. Och deras berättelser om att ha rötterna i ett annat land och inte fullt ut accepteras i landet man är född i.

Som sagt, det här är en väldigt annorlunda läsupplevelse som jag njöt av att läsa. Det är gripande, stark och vacker skildring om att förlora sig själv och att vilja bli accepterad och älskad för den man är.

Recex från Albert Bonniers förlag.

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s