Det här är den tredje delen om Familjen Bridgerton och min favorit hittills.
Vi bjuds här på en riktig Askungesaga. Sophie Beckett är dotter till en greve, men utanför äktenskapet. När han gifter om sig får hon en styvmamma och styvsystrar som avskyr henne och när han dör blir hon deras hushållsslav. Hon får inga lediga dagar, det är bara jobb som gäller. Men när det vankas bal ser de andra i hushållet till att hon får gå dit i smyg, utklädd till oigenkänning och hon måste lämna senast vid midnatt. På balen träffar hon Benedict som blir helt hänförd av henne. Hon vägrar avslöja sitt namn och när hon försvinner lämnar hon endast en handske kvar. Benedict kan inte sluta leta efter drömkvinnan i silverklänningen.
Precis som i förra delarna är det romantiskt, humoristiskt och väldigt mycket 1800-tal. Och Gossip Girl aka Lady Whistledown fortsätter sin skvallerspalt om societeten.
När jag hade läst ut denna fortsatte jag direkt med fjärde delen för jag kunde inte riktigt lämna Bridgertons värld. Och när jag hade läst ut även den började jag kolla på serien på Netflix. Men nä. Jag kollade bara några minuter innan jag stängde av. Är den dålig i början och blir bättre? Ska jag ge den en ny chans?
Pingback: En förtrollande hemlighet av Julia Quinn