Som en fjäder i vinden av Sofia Lundberg

När jag läste Sofia Lundbergs Den röda adressboken blev jag så berörd och därefter har jag följt hennes författarskap. Jag tycker väldigt mycket om hennes finstämda och varma relationsromaner.

I den här boken möter vi vännerna Viola och Lilly som bor grannar och som nästan är som systrar. Lilly växer upp med många syskon i ett fattigt hem där de måste hjälpa till både med hem och försörjning. Viola växer upp som ensambarn i en familj som har det gott ställt. Vi får följa dem från barndomens 40-tal och fram till nutid, men alltid den 12 augusti som är ett datum med stor betydelse.

Livet har olika öden för dem och Viola stannar kvar i Visby medan Lilly hamnar i en situation som gör att hon mer eller mindre flyr till Paris.

Så en dag, 12 augusti 2019, ringer Lilly för att ta farväl. Viola och hennes döttrar beger sig till Paris för att vännerna ska få återförenas en sista gång.

Det här är en väldigt fin och gripande skildring av vänskap, systerskap och familj. Berättelsen varvas mellan nutid och dåtid från 40-talet och framåt, ett berättargrepp som jag är väldigt förtjust i. Särskilt när det, som här, dyker upp frågor i dåtiden som sedan får sin förklaring i nutiden. Och jag tyckte det var väldigt intressant och lärorikt att få följa deras uppväxt med så många detaljer om hur livet var på den tiden. Så annorlunda det var och så mycket som har förändrats.

Jag tyckte väldigt mycket om den här boken. Jag var helt fast under läsningen och ville bara läsa vidare om hur det skulle gå för Viola och Lilly. Det här var verkligen en bladvändare, om man kan säga så om en relationsroman.

Recex från Bokförlaget Forum

Annons