Jenny Jägerfeld nominerades till Augustpriset för Mitt storslagna liv, och detta är den storslagna uppföljaren till den. Och att få läsa fortsättningen om underbara Sigge och hans familj är som att återse kära gamla vänner.
I förra boken flyttade Sigge från Stockholm till Skärblacka där han nu bor på mormoderns hotell tillsammans med mamma och två syskon. Han var mobbad i Stockholm och han brottas fortfarande med känslan av att vara ”fel” och rädslan för att bli utanför. När han tillfrågas av de coola tvillingarna om att vara med i deras hip hop crew tackar han ja, men blir sedan nervös eftersom de ska uppträda på julshowen och han har scenskräck. Och när han börjar umgås med tvillingarna hamnar vännen Juno i kläm och hur gör man för att umgås med alla och hålla alla nöjda och glada?
Jag älskar verkligen Sigge och hans familj och lite extra lillasyster Majken som ALLTID PRATAR I VERSALER. Det är mycket humor hela boken igenom men det varvas skickligt med allvar och djup. Sigges rädsla för utanförskap är ihållande och det är lätt att känna igen sig i hans oro. De tidigare upplevelserna sitter djupt i honom.
Den här boken riktar sig mot 9-12 år men man har lika stor behållning av läsningen som vuxen tycker jag. Jag njöt av att hänga med Sigge, och scenen med det flygande marsvinet är bara det skäl nog att läsa boken. Det skrattade jag gott åt. Och dessa härliga karaktärer. En mormor som inte vill kallas mormor och har sitt lite egna sätt, något fria, att uppfostra barn på. Krille Maräng, deras enda hotellgäst, som övar flitigt inför jobbet som skådespelare.
Om jag har förstått det rätt kommer det även en tredje del? Det ser jag i så fall fram emot. Jag vill väldigt gärna återse Sigge och gänget.
*malins bokblogg* 