Hannah är en av mina största favoriter och det är alltid läskigt att läsa något man har höga förväntningar på. Just därför har den här fått dröja ett tag.
I boken möter vi Elsa som lever i Texas under 1930-talet. Svår torka plågar henne och familjen som får allt svårare att ens överleva. Skördarna uteblir, djuren dör, människor blir sjuka och dör. Till slut ser hon inget annat val än att ta sina barn till Kalifornien där det ska finnas jobb och ett bättre liv. Men resan dit blir svår och väl på plats upptäcker hon att de inte är ensamma om att söka lyckan.
Det är en väldigt tragisk och tung historia som berättas och för mig blir det nästan för mycket. Det är olycka efter olycka, ingen ljuspunkt och bara misär. Hon kämpar och ber om vartannat. Det är en kamp för livet, att hålla sin familj vid liv och så småningom försöka ge dem någon form av hopp.
Jag tycker det är svårt att läsa när man känner att det inte finns något hopp eller ljuspunkt i sikte. Och när slutet kom blev det alldeles för mycket Hollywood för min del, med stort drama och hjältedåd. Det här kändes faktiskt lite mer som någon av Hannahs äldre böcker.
Det jag däremot gillade med boken var att få lära mig om den här tiden i USA:s historia för det var något jag inte visste så mycket om.
Jag har sett så många andra hylla denna bok så kanske var det bara fel bok vid fel tid. Jag vet inte. Mina favoriter av henne är fortfarande Näktergaleng, Himmel över Alaska samt Den frusna trädgården.
*malins bokblogg* 