Den här boken har jag omväxlande lyssnat på och läst, men att lyssna var nästan bäst. Otroligt bra och passande inläsare till den här boken. Så härligt med göteborgska.
Huvudpersonen, vars namn vi aldrig får veta, får en dagbok av sin vuxna dotter. Hon vill att mamman ska skriva i den under ett år. Men vad skriver man egentligen i en dagbok som ens dotter ska läsa? Hon ska fylla 50 och drabbas av en massa klimakteriebesvär i form av vallningar, irritation och svid i hugget som hon säger. Ska hon verkligen skriva om det? Eller ska hon skriva om jobbet som läkare på akuten och hur hon attraheras av den unga snygga AT-läkaren som stöter på henne? Eller sexet med sambon? Nä, det går bara inte.
Det här är otroligt underhållande och bjuder på många skratt. Jag pendlar mellan att skratta både åt och med henne, bli irriterad på henne, hålla med henne, tycka att hon har rätt, tycka att hon är gnällig. Hon genomgår en identitetskris i boken och jag gillar hur hon utvecklas under bokens gång.
Den här boken är så befriande och härlig och jag njöt verkligen av att lyssna på den. Jag har inte gått igenom klimakteriet själv (än) men jag kan tänka mig att igenkänningen är hög. Och sådana här böcker behövs! Så skönt med en riktig kvinna med vanliga problem – ärligt, rappt och roligt skildrat.
Det finns ju en fortsättning på boken och den är jag väldigt nyfiken på. Slutet av den här lockade till att vilja veta mer. Vad hände sen?
Rekommenderas varmt!
*malins bokblogg* 