Sandänglar av Susanne Schemper

Det här är en mörk psykologisk spänningsroman, där det krypande obehaget växer för varje sida.

Saltmålla resort har precis slagit upp sina portar och författaren Paulina Pihl har blivit inbjuden av sina vänner som äger hotellet. Hon ser fram emot lugn skrivtid och att få umgås med sin bästa vän och få en paus från sina svartsjuka och kontrollerande flickvän Milla.

När hon checkar in anländer Ingela Salo, som direkt känner igen sin favoritförfattare. Hon har vunnit vistelsen och är glad samtidigt som hon är rädd för att inte passa in. Hon får chansen att umgås med Paulina och får snabbt starka känslor för henne som hon inte riktigt kan hantera. Hon vill visa sina starka känslor och hur mycket Paulina betyder för henne. Paulina blir till en början smickrad och road men märker snart att det alltmer liknar besatthet.

Som läsare får vi följa båda kvinnornas perspektiv och ser hur lätt det är att misstolka, men också hur lätt det är att gå ett steg för långt. Var går gränsen mellan beundran och besatthet?

Samtidigt som vi följer kvinnorna i nutid får vi också en bild av deras tidigare liv. De bär båda på stor sorg som påverkat dem starkt och det är deras tidigare bagage som gör att de agerar och reagerar som de gör. Jag tyckte om att man fick bakgrunden och därmed större förståelse för dem.

Det här är den tredje boken av Susanne Schemper som jag läser och jag ser fram emot att läsa mer. Hon är skicklig på just psykologisk spänning med starka personporträtt som gör att man verkligen lever sig in i berättelsen och vill läsa bara en sida till. Och en till…

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s