Det andra arvet av Malin Sanglert

Det här var krypande, obehaglig spänning. Så där så man gärna kollar att ytterdörren är låst innan man läser vidare.

”Sofie ärver sina morföräldrars sekelskiftesvilla på västkusten av en moster hon aldrig träffat. Hennes plan är att renovera huset till en perfekt sommaridyll, samtidigt som hon dokumenterar förvandlingen till en inredningstidning.

Renoveringen kantas av minnen från barndomens somrar i Skärviken, oförklarliga fotografier och alltför många glas bananlikör. Huset verkar gömma hemligheter, och i takt med att hon rensar ut, väcks allt fler frågor. Varför bröt morföräldrarna kontakten med Sofie, och hur kommer det sig att hennes mamma blir så upprörd när hon hör att Sofie är i Skärviken?

Huset som hon förknippat med skollov och salta bad känns inte längre tryggt, och hon börjar ana att någon iakttar henne i skydd av sommarnatten. Någon som vill att hon ska bli rädd.”

Det här är en riktig bladvändare, där spänningen byggs upp stegvis. Familjehemligheter, gamla fotografier, en massa frågor, ledtrådar, en känsla av att vara övervakad och en ständig närvaro av obehag, – ingredienser som tillsammans gör detta till spännande läsning. Jag satt uppe ensam och läste, men när jag började närma mig slutet blev det alltmer ruggigt och jag bestämde mig för att läsa klart dagen efter i stället. I ljus, och med sällskap. 😅

Tänk vad många minnen och ledtrådar ett gammalt hus rymmer. Jag tyckte om konceptet med ett gammalt hus och att huvudpersonen ska tömma och renovera det, samtidigt som hon letar svar. Varför bröt egentligen hennes morföräldrar och moster kontakten med henne och hennes mamma?

Bra debutroman som jag varmt rekommenderar.

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s