
Ett familjedrama med hemligheter, missunnsamhet och starka känslor. Och mitt i allt står ett kärlekspar som funnit lyckan och kärleken igen vid 81 års ålder. Inte kunde de tro att deras nyfunna kärlek ska bli grunden till så mycket negativa känslor och utbrott.
De här böckerna är en serie och så fort jag hade läst första delen fortsatte jag med andra delen. Jag ville veta hur det skulle för dessa minst sagt splittrade familjer där de flesta bara hade sin egen lycka för ögonen. Pengar och att ha ett fint liv utåt är hög prioritet för flera av familjemedlemmarna och ingen ska komma här och sno deras arv.
Det här var nästan på gränsen till feelbad. Dessa egoistiska människor som gör vad som helst för att nå sina mål. Nästla sig in, gå bakom ryggen, ljuga, gömma. Det är ingen mysig skara människor i dessa familjer.
Birgitta Bergin är skicklig på att skildra mänskliga relationer och väjer inte för att teckna karaktärer vi inte tycker om. Skitstövlar vars handlingar och åsikter man häpnar inför. Men där finns också fina karaktärer med ömhet, kärlek och medmänsklighet. Och det är ju precis så det är i verkliga livet – människor finns representerade i alla steg på skalan.