Jag fortsätter läsa böcker där spöken har en stor del i handlingen. Som den här. En vardaglig berättelse om en familj som flyttar in i ett gammalt släkthus, men där andarna från tidigare boende gör sig påminda. Nackhåren reste sig under läsningen och jag kröp lite längre ner i soffan.
Jag tyckte väldigt mycket om den här boken. Det är inte bara en spännande bok om spöken. Det handlar också om hur svårt det kan vara att flytta med allt vad det innebär med att hitta nya vänner, att känna sig hemma. Mamman har varit utbränd, den finns en stark familjehistoria längre bak i släktleden. Det är en önskan om att bo närmare naturen, att hitta ett lugn i livet och att skapa ett hem. Och så den äldre släktingen som tappat nuet och lever i dåtiden. Det finns så mycket att diskutera kring den här boken.
Boken riktar sig från ca 9 år och uppåt. Det är en välskriven och lättläst bok med ett bra driv och med lagom mycket spökerier. Säger jag som är en rätt harig läsare. 😅 Jag hade aldrig sovit vidare i det huset efter den första spökliga erfarenheten. Den hade räckt mer än nog för mig för att vilja flytta och aldrig återvända.
Som sagt, väldigt spännande och bra bok som jag varmt rekommenderar. Och med åldersgränsen ”uppåt” menar jag att den funkar finfint även för vuxna att läsa.
*malins bokblogg* 