Det här var intressant läsning! En tunn bok med ett stort innehåll. Om familjekonstellationer, vad vi bär med oss från barndomen, vilken bild vi vill visa utåt och vad vi går runt och tror att andra tänker om oss. En perfekt bok att bokcirkla om.
”Det är Linneas konfirmationshelg. Folkdräkten är struken och placeringskorten utplacerade men hon kan inte sluta tänka på den avspisning hon inte vill ska komma.
Hanne föreställer sig brorsdotterns konfirmation som en triumf till hemvändarhelg – hon har inte varit hemma sedan hon var ”hon den tjocka”. Istället känner hon ett stigande raseri över att folk behandlar henne mycket bättre nu.
Bård, Linneas pappa, är den lyckade som alltid gjort rätt val. Men vem blir man när allt börjar gå fel?
Och farfar Nils vill bara väl. Vad händer när det inte är gott nog?”
Vi möter familjen under en enda helg men i tankar och återblickar får man veta vad som har hänt tidigare. Två vuxna syskon, en äldre pappa och så konfirmanden Linnea. Alla bär de på en osäkerhet – vad vet de andra? Vad tycker de om mig? Vad händer om jag säger/gör så här? Det finns så mycket vilsenhet och ensamhet i dessa karaktärer. Trots att de tillhör samma familj känns de som ensamma själar.
Det är skavigt och lätt ångestladdat. Jag blir tokig på alla felaktiga antaganden, problem med kommunikationen och behov av att bevisa något. Det är en sådan där bok där jag vill hoppa in i boken och tvinga karaktärerna att prata med varandra. Så mycket skulle lätt kunna lösas om de bara kunde prata med varandra.
Det här är verkligen intressant och tankeväckande läsning. Ett riktigt familjedrama som stannar kvar i tankarna efteråt. Som sagt – en perfekt bok att bokcirkla om.
*malins bokblogg* 