Innan jag somnar av SJ Watson

Ojojoj, vilken bladvändare det här är! Jag började läsa den i fredags kväll och fick tvinga mig att slå igen den för att gå och sova. Lördag förmiddag läste jag så fort jag bara kunde för att komma till slutet och få svar på alla frågor. Det var länge sedan jag blev så fast i en bok.

Christine vaknar upp i ett hus hon inte känner igen och märker dessutom att hon inte är ensam i sängen. En man ligger bredvid henne, en man hon inte känner igen. När hon tar sig till badrummet och ser sig i spegeln upptäcker hon till sin fasa att hon själv är minst 20 år äldre än vad hon borde vara.

Och så här är det varje dag hon vaknar upp efter nattens sömn. Mannen i sängen säger att han heter Ben och är hennes man och under dagen får hon veta fler saker om sitt liv och vad som har hänt. Efter en olycka har hon problem med minnet – varje kväll när hon somnar glömmer hon allt om vem hon är och vad som har hänt. Och varje dag får hon veta sin historia på nytt.

Men kan hon verkligen lita på Ben? Han säger att han är hennes man, men inom sig känner Christine att han inte berättar hela sanningen. Dessutom får hon ett telefonsamtal från en doktor Nash som säger att de två har jobbat tillsammans ett tag med att få tillbaka hennes minne, något som hon av någon anledning har velat hålla hemligt för Ben. Doktor Nash ger henne en dagbok att skriva i, och som han ringer varje dag för att påminna henne om att läsa. En dagbok som kanske kan hjälpa henne att finna svar på vem hon är och vilken den verkliga sanningen är.

Som läsare får man hela tiden följa Christine och man vet inte mer än vad hon får veta av folk runt omkring sig. Genom dagboken får man veta vad som hände dagen innan, och den hjälper till att föra handlingen framåt. Tack vare den dyker det upp en massa förklaringar, men å andra sidan skapar den lika många frågetecken. Christine minns ju inget alls av vad som hänt dagen innan utan får helt förlita sig på sin dagbok och att det hon har skrivit är sant. Jag känner mig flera gånger lika förvirrad och frustrerad som Christine. För vem kan hon lita på? Varför får hon olika berättelser från dag till dag? Vem säger sanningen?

Det är en otroligt spännande bok med ett berättardriv som hela tiden håller tempot uppe. Jag kunde inte sluta läsa utan ville bara läsa och läsa och få svar. Det var svårt att lägga ifrån sig den för att gå och sova och jag låg och tänkte på den en bra stund innan jag kunde somna. Den väcker känslor och tankar.

Jag känner så med Christine. Hon har ingen hon kan lita på för hon kan ju inte ens lita på sig själv och sitt eget omdöme, vilket gör hennes situation fruktansvärd. Alla människor hon möter i boken säger till henne att hon kan lita på dem och att de vill henne väl – men hur ska hon veta det? Hon är så utsatt på grund av sin situation. Som läsare står man helt på hennes sida och är misstänksam mot precis alla hon möter och allt de säger till henne. Det är ett skickligt porträtt av en människa som kämpar med sitt handikapp, en människa som många gånger bara vill ge upp och slippa sin mardröm.

Det här är en bok som jag verkligen kan rekommendera vidare! Vill du veta mer om boken kan du läsa mer här.