Filmatiseringar att se fram emot

Min stora favorit Jonathan Tropper har fått en av sina böcker filmatiserade – This is where I leave you (Sju jävligt långa dagar). Den kommer i höst, med Jason Bateman i rollen som Judd. Enligt imdb kommer den i september och jag kan säga att den är ett måste att se för mig! Den åker rätt upp på bio-i-höst-listan. Och ni som fortfarande inte har läst något av Tropper måste se till att göra det. Just den här boken är en av favoriterna, men å andra sidan har jag ju hittills gillat allt jag läst av Tropper.

En annan filmatisering jag ser fram emot är If I stay, av Gayle Forman (Om jag stannar). Den kommer inte förrän i december så det är ju ett tag till dess, men den hamnar absolut på listan över filmer jag bara måste se i höst. Det är en bok jag gärna rekommenderar till elever och den brukar gå hem. Även andra delen är fin, berörande. Filmen tror jag kan bli riktigt, riktigt bra om de får till känslan från boken.

Men redan nu i vår och sommar finns det filmatiseringar att checka av på listan. Först ut är Divergent av Veronica Roth, som går just nu på bio. Jag har läst boken, men ännu inte recenserat den. Recension kommer framöver Jag måste bara få med mig någon som vill se filmen. Frågan är om sambon är så lockad?

I juni kommer Filmen med stort F – Förr eller senare exploderar jag. Det kan ju bli hur som helst att se sin favoritbok på film. Kommer det att lyckas eller kommer jag att avsky? Den här filmen kan jag tänka mig att gå på helt själv, för det finns risk att jag kommer sitta där och lipa i salongen. Jag kanske kan be sambon hämta mig i alla fall, om jag nu inte skulle klara att köra bil efteråt.

Sist, men inte minst, kommer en film som inte verkar komma. Först skulle den komma redan i mars, sedan fanns inget datum och numera står det inte ens att den kommer till Sverige. Den kommer tydligen till Danmark den 25 september, men inte till Sverige. Hur ska de ha det? Innan jag somnar har favoriten Colin Firth och Nicole Kidman i huvudrollerna. En sådan film måste väl komma till Sveriges biografer?

Och – sedan kommer också några filmatiseringar vars böcker jag ännu inte har läst. De måste förstås upp på att-läsa-listan innan de går upp på bio. Gillian Flynns Gone Girl, med Ben Affleck i huvdrollen, kommer i oktober. Den har ju hyllats av många, och den tänker jag plöja i sommar. The Maze Runner av James Dashner är jag grymt nyfiken på. Jag köpte in boken till bibblan, och den hann inte komma in förrän en elev norpade den. En elev som hade stenkoll på att den kommer som film snart. Den ska jag norpa hem över sommaren i alla fall. Jag är också nyfiken på både boken och filmen Wild av Cheryl Strayed. Huvudrollen spelas av Reese Witherspoon, och hon brukar vara bra. En elev frågade faktiskt efter just den boken bara härom dagen, så den ska införskaffas och läsas. Filmen kommer i år någon gång, inget datum satt än.

Icke att förglömma – Hungerspelen fortsätter ju även i år. Första delen av sista delen, så att säga, kommer i november. Jag har ju läst och tyckt om alla tre delarna så att se dem på film är ett måste.

Ett mastigt bok-blir-film-år, definitivt. Nu hoppas jag på många härliga biobesök, och även många härliga lässtunder när det gäller böckerna jag ska läsa innan filmatiseringen kommer. Bara några veckor kvar på terminen nu, sedan väntar sommarlovet med en massa läsning på schemat.

Innan jag somnar av SJ Watson

Ojojoj, vilken bladvändare det här är! Jag började läsa den i fredags kväll och fick tvinga mig att slå igen den för att gå och sova. Lördag förmiddag läste jag så fort jag bara kunde för att komma till slutet och få svar på alla frågor. Det var länge sedan jag blev så fast i en bok.

Christine vaknar upp i ett hus hon inte känner igen och märker dessutom att hon inte är ensam i sängen. En man ligger bredvid henne, en man hon inte känner igen. När hon tar sig till badrummet och ser sig i spegeln upptäcker hon till sin fasa att hon själv är minst 20 år äldre än vad hon borde vara.

Och så här är det varje dag hon vaknar upp efter nattens sömn. Mannen i sängen säger att han heter Ben och är hennes man och under dagen får hon veta fler saker om sitt liv och vad som har hänt. Efter en olycka har hon problem med minnet – varje kväll när hon somnar glömmer hon allt om vem hon är och vad som har hänt. Och varje dag får hon veta sin historia på nytt.

Men kan hon verkligen lita på Ben? Han säger att han är hennes man, men inom sig känner Christine att han inte berättar hela sanningen. Dessutom får hon ett telefonsamtal från en doktor Nash som säger att de två har jobbat tillsammans ett tag med att få tillbaka hennes minne, något som hon av någon anledning har velat hålla hemligt för Ben. Doktor Nash ger henne en dagbok att skriva i, och som han ringer varje dag för att påminna henne om att läsa. En dagbok som kanske kan hjälpa henne att finna svar på vem hon är och vilken den verkliga sanningen är.

Som läsare får man hela tiden följa Christine och man vet inte mer än vad hon får veta av folk runt omkring sig. Genom dagboken får man veta vad som hände dagen innan, och den hjälper till att föra handlingen framåt. Tack vare den dyker det upp en massa förklaringar, men å andra sidan skapar den lika många frågetecken. Christine minns ju inget alls av vad som hänt dagen innan utan får helt förlita sig på sin dagbok och att det hon har skrivit är sant. Jag känner mig flera gånger lika förvirrad och frustrerad som Christine. För vem kan hon lita på? Varför får hon olika berättelser från dag till dag? Vem säger sanningen?

Det är en otroligt spännande bok med ett berättardriv som hela tiden håller tempot uppe. Jag kunde inte sluta läsa utan ville bara läsa och läsa och få svar. Det var svårt att lägga ifrån sig den för att gå och sova och jag låg och tänkte på den en bra stund innan jag kunde somna. Den väcker känslor och tankar.

Jag känner så med Christine. Hon har ingen hon kan lita på för hon kan ju inte ens lita på sig själv och sitt eget omdöme, vilket gör hennes situation fruktansvärd. Alla människor hon möter i boken säger till henne att hon kan lita på dem och att de vill henne väl – men hur ska hon veta det? Hon är så utsatt på grund av sin situation. Som läsare står man helt på hennes sida och är misstänksam mot precis alla hon möter och allt de säger till henne. Det är ett skickligt porträtt av en människa som kämpar med sitt handikapp, en människa som många gånger bara vill ge upp och slippa sin mardröm.

Det här är en bok som jag verkligen kan rekommendera vidare! Vill du veta mer om boken kan du läsa mer här.