Väck mig när det är över av Anne-Lie Högberg

Jag är väldigt förtjust i att läsa kvinnliga svenska författare, särskilt när de skildrar vardagsliv, familj och relationer. Det är något med igenkänningen som jag gillar, nästan som att få kika in hemma hos andra familjer. Familjer som skulle kunna vara ens grannar. Egentligen visste jag inte så mycket om den här boken när jag reserverade den, men på omslaget finns fina hyllningar och det kändes som en bok som jag skulle gilla.

Den främsta huvudpersonen i boken är Agnes och det är runt henne och hennes familj storyn kretsar. Hon har två barn och är separerad från deras pappa, en skilsmässa som berodde på hans otrohet och det är ett svek som sitter djupt i henne. Efteråt träffade hon Tobias och nu bor de tillsammans i ett hus med alla barnen. Hans förra fru dog i cancer och när även Agnes drabbas av cancer tänker hon först och främst på hur han ska reagera. 

Mitt i rädslan över knölen i bröstet har hon fullt med hennes och Tobias tonårsdöttrar som ständigt bråkar och som får henne att undra om det var rätt beslut av Tobias och henne att slå ihop sina familjer och bo ihop. Dessutom får hon veta saker om sin höggravida syster Cissi som gör att de blir riktiga ovänner. 

Det är en bok om relationer – familj, syster och kärlek. Man får följa både Agnes och Cissi i deras vardag och hur de tänker om allt som händer. Nu är det här tydligen en fristående fortsättning av hennes förra bok och det var synd att jag inte visste det för då hade jag läst dem i rätt ordning. För jag tycker väldigt mycket om den här boken. Det är en lättläst, mysig och berörande bok som lockar fram en del tårar mot slutet. Det är ingen snyfthistoria i sig, det är mer att den väcker känslor. Sedan är jag ju i och för sig en rätt lättrörd person. 

Jag vill verkligen rekommendera den här boken. Jag kommer definitivt hålla utkik efter nya böcker av Anne-Lie Högberg. Och frågan är ju om det funkar att läsa första delen nu i efterhand? Någon som läst och kan tipsa? 

Stora löparboken för kvinnor av Lovisa Sandström och Jessica Almenäs

Att jag skulle köpa den här boken är egentligen supermysko. Jag har alltid avskytt löpning, helt enkelt för att jag har varit så kass på det. Lyfta tunga vikter – ja, gärna. Yoga – japp, gärna det. Springa – ojojoj… 

Men så i våras bestämde jag mig för att faktiskt satsa på löpningen. Jag kände att jag var lite trött på att vara så himla kass på att springa. Vilken annan träning jag än gör och jag kan pusha mig och köra lite mer, lite till. Men inte med löpningen. Minsta jobbigt och jag bara stannar tvärt. Efter att ha sett den här boken på flera ställen blev jag nyfiken och tänkte att om jag någon gång ska komma över mitt löphat måste jag ha en strategi. Och nog för att jag kan mycket om träning, men inom löpning kan jag absolut ingenting. Jag hade ingen aning om hur jag skulle lägga upp träningen för att nå mitt mål. 

I boken finns olika träningsprogram där man kan välja om målet är 5km, 10km, 21km eller maraton. För varje mål finns också tre olika nivåer beroende på hur tränad man är. Mitt mål var 5km och eftersom jag var helt novis valde jag att träna efter nivå 1. Efter 5 veckor skulle jag nå målet efter att ha tränat efter programmet 3ggr/vecka. Jag körde exakt enligt schemat och sprang 5km redan efter 4 veckor, med världens bästa känsla i kroppen. Ren lycka!

Nu är målet att klara milen, allt enligt bokens upplägg. Och för första gången i hela mitt liv tycker jag faktiskt att det är roligt med löpning! Jag har lärt mig massor om löpning tack vare den här boken och jag kan gå tillbaka till olika faktadelar för att repetera och även ta in nya saker. 

Min svägerska som i motsats till mig är duktig på att springa, tyckte också om boken. För hennes del kunde hon ta del av träningsschemat mer för att få ett roligare upplägg på sin träning i stället för att bara nöta. 

Tack vare den här boken har jag blivit så glad i löpning att jag funderar på att springa tjejmilen i New York nästa år. Om jag vågar åka själv vill säga. I så fall blir det min 40-årspresent – både att äntligen få uppleva min drömstad och att springa mitt livs första (och enda?) lopp. 

Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan

Den här boken är ett typ-exempel på hur jag faller för titlar. Jag tyckte att den lät som den perfekta sommarboken, så där mysig och charmig feel good som är så skönt att läsa under semestern. 

Pollys och hennes sambos företag tvingas i konkurs och i ett svep förlorar hon allt – jobb, boende och pojkvän. För i samband med att företaget har gått nedåt har även deras relation gått samma väg. Eftersom hon har dåligt med pengar tvingas hon leta efter ett billigt boende där hon kan slicka såren en tid innan hon kommer på fötter igen. Hon hittar en smått fallfärdig lägenhet ovanpå ett sedan länge nedlagt bageri, långt ute på landet till hennes bästa väns förskräckelse. Men Polly trivs med att bara komma bort. Så småningom börjar hon lära känna nya människor: fiskarna, hennes buttra hyresvärdinna och biodlaren Huck. Dessutom flyttar en skadad lunnefågel in i lägenheten. För Polly som alltid har älskat att baka blir brödbak hennes sätt att gå vidare, men också att idka byteshandel för lite fisk eller honung. Snart sprids ryktet om hennes fantastiska bröd och hon hamnar i onåd hos den buttra hyresvärdinnan som driver traktens bageri, där det serveras oätligt köpebröd. 

Ja, alla fattar – Polly lyckas och startar eget bageri där hon säljer sitt fantastiska bröd. Det är inte svårt att lista ut och det är ju så det är med många böcker i den här genren. Jag brukar tycka att det är helt ok, och den delen köper jag även i den här boken. Men! Polly som person retar jag mig på alltmer under bokens gång. Hon blir ovän med två olika personer vid två olika tillfällen och hon ältar och ältar, precis som vem som helst kanske skulle göra. Problemet är att när hon träffar personen och är surmulen och tvär vänder hon på en femöring så fort personen frågar om de kan vara vänner igen. Javisst! utropar hon glatt, allt är glömt och förlåtet och hon är så happy happy. Och det blir precis likadant nästa gång. Det känns så platt och orealistiskt och jag retar ihjäl mig på henne just där och då. Efter den händelsen tycker jag bara att hon är jobbig att läsa om. Agget mot henne står i vägen för läsningen, storyn går inte igenom längre. 

Alla har hyllat den här boken, verkligen alla. Så om man är sugen på att läsa den här boken kanske man ska lyssna mer på alla andra som har strösslat 5 stjärnor över den. Själv var jag bara glad över att stänga igen boken och slippa den där Polly och fortsättningen ska jag absolut inte läsa.

Men visst är det härligt det där? Att man kan tycka så olika om en och samma bok? 

Det kommer alltid en ny himmel av Lori Nelson Spielman

När jag såg den här boken i mitt instagramflöde ville jag omedelbart läsa den, enbart pga dess vackra omslag. Och efter att ha läst den kan jag konstatera att den är precis lika vacker på insidan som den är på utsidan. 

Brett är 34 år och har precis förlorat sin mamma, som dog efter efter en kort tids sjukdom. När testamentet läses upp visar det sig att båda hennes äldre bröder får ut flera miljoner var medan hon får – ingenting. Bretts mamma har skrivit ett brev där hon förklarar varför. När Brett var 14 år skrev hon en livslista med saker hon ville uppnå i livet. En lista som hon sedan knölade ihop och slängde, men hennes mamma hittade och behöll den. Hon tycker att Brett har kommit på ett sidospår i livet och därför bestämmer hon nu att hon måste bocka av alla resterande punkter (en del är redan avklarade) inom 1 år för att få ut sitt arv. På listan finns en del enklare punkter som tex att skaffa hund, men också lite svårare som att få barn. Bretts sambo Andrew vill nämligen inte alls ha barn, och en hund lär han inte heller vilja släppa in deras lägenhet. Och hur ska hon kunna försonas med sin far som har varit död i 7 år? Vägen till att uppfylla alla mål på listan visar sig bli krokig och omvälvande och den kommer minst sagt att vända upp och ner på Bretts liv.

Den här boken var mycket djupare än vad jag hade förväntat mig. Den är varm, charmig och jag blev väldigt berörd av den. Brett är en person man tycker om och hejar på och varje gång hon lyckas uppfylla ett mål blir man som läsare så där glad i magen. Och förutom Brett finns det en hel massa andra fina karaktärer som sättet sig i hjärtat. 

Den här boken hamnar under kategorin ”Malins favoriter”, för den är så himla himla fin. Det är en väldigt fin skildring av en mamma och dotterrelation, av familj, livsval och om att hitta vägen till lycka. En bok att tycka om helt enkelt.