Skrivet i eld av Simon Beckett

Ibland är det faktiskt bra att vara med i bokklubbar. Jag kan bli galen när det kommer böcker i brevlådan som jag glömt att avbeställa. Men när man ändå har betalt för dem kan man ju lika gärna läsa dem också. Och! Ibland blir man faktiskt positivt överraskad. Så var det förra året när jag fick hem deckaren Dödens kemi av Simom Beckett. Jag avskyr egentligen deckare men bestämde mig för att i alla fall ge boken en chans. Det var en debutbok och jag hade aldrig hört eller läst ngt om den innan. Och vilken trevlig överraskning det visade sig bli! Om man nu kan kalla en deckare för trevlig… Boken var grymt spännande, välskriven och faktiskt ruskigt bra. Jag bestämde mig tom för att läsa hans uppföljare om det blev någon.

Och det har jag gjort nu!

Skrivet i eld heter den och kom ut förra året. Boken handlar om David Hunter som är läkare och rättsantropolog. Han blir tilldelad ett jobb på den ensligt belägna ön Runa i Yttre Hebriderna. Man har hittat ett lik, svårt bränt som måste undersökas. Är det en olycka eller är det et brott? Ganska snart kan han fastställa att det rör sig om ett grymt mord och han kallar på förstärkning. Men. En hård storm drar in över ön och skär av alla kontakter med yttervärlden. Och på ön går en mördare lös. Och h*n gör allt för att skydda sin identitet och dölja sitt brott.

Precis som i förra boken är det välskrivet och otroligt spännande. Jag blev helt fast i boken och de sista 150 sidorna sträckläste jag för det gick bara inte att lägga den ifrån sig. En sådan här bok kan tom omvända en deckarvägrare som jag och få mig att rusa till bokaffären och köpa deckare. Ger han ut fler böcker kommer jag att stå först i kön och köpa!

Så läs!!!

Annonser

Dödens kemi av Simon Beckett

Det har hunnit bli ytterligare en utläst bok under helgen. Igår hade min kropp någon slags efterchock verkade det som. Jag tillbringade större delen av dagen på soffan, ömsom sovandes, ömsom läsandes. Först framåt kvällen var jag tvungen att skaka av mig tröttheten och ta tag i livet igen.

Jag brukar ju inte vara så mycket för att läsa deckare, men eftersom mina snälla bokklubbar alltid har deckare som månadens bok och jag är en glömsk person som glömmer avbeställa, har jag några deckare liggandes här hemma. Och när jag nu redan har betalt dyra pengar för dem kan jag ju lika gärna läsa dem också.

Igår bestämde jag mig för att ge Dödens kemi av Simon Beckett en chans. Och det var väl värd läsning. Om jag ska gilla en deckare är det nästan ett krav att jag inte kan lista ut mördaren innan slutet, och det kunde jag inte i den här boken. Den är välskriven, spännande som tusan och faktiskt riktigt, riktigt bra. Jag läser gärna fler böcker av Simon Beckett. Om ni vill läsa en bra deckare nu i sommar kan jag verkligen rekommendera er att läsa den här boken. Det är tom nästan så att jag är sugen på att ge mig på en deckare till nu. Och det är ett bra betyg för att komma från mig!