Var är Alaska? av John Green

Egentligen ville jag läsa en annan bok av den här författaren, men då den inte fanns inne tog jag i stället den här. Vilken tur att jag inte missade den här boken!

Miles börjar på internatskolan Culver Creek i Alabama och blir nästan omgående vän med sin rumskompis som i sin tur presenterar honom för Alaska. Alaska som är den snyggaste och mest förtrollande tjej han någonsin träffat. Miles blir omedelbart kär men inser också att det är lönlöst eftersom hon redan har pojkvän. De umgås i alla fall i sitt lilla kompisgäng och håller ihop och skyddar varandra från det rivaliserande gänget. De gör hela tiden både små och stora hyss mot det andra gänget, trots att det är strikt förbjudet av ledningen på skolan. Miles som tidigare har haft få vänner blir nu en del av gänget, och hans intresse för Alaska bara växer.

Jag får först vibbar om att det här ska vara något i stil med Jellicoe Road med alla olika gäng-strider. Sedan börjar jag tänka på Ondskan och alla de rent av elakheter som eleverna utsätter varandra för där. Men så helt plötsligt ändras tonen i boken och jag inser att den här boken inte alls är som de andra. Det handlar inte alls om gängbråk eller elaka hyss – det handlar om vänskap, kärlek och framtidsdrömmar. Och boken är så mycket bättre än vad jag först tror att den ska vara.

Varje kapitel har en rubrik som indikerar att något kommer att hända – de heter t.ex. 100 dagar före, 77 dagar före och så vidare. Nedräkning mot något – men vad? Jag har helt fel i mina gissningar och jag ska inte avslöja vad som händer eftersom det är just denna vändning som gör hela boken.

Det här är en sådan där bok som fastnade i mig. Jag bar med mig den i tankarna länge efter läsningen, mycket på grund av vad som hände i boken. Det berörde på djupet. Nu efteråt ångrar jag att jag inte satt med en anteckningsbok under läsningen och skrev ner alla klockrena citat i boken. Det här med ”ett stort kanske” t.ex. Åh, det finns mängder med inspirerande och tänkvärda citat att plocka i den här boken.

Den är lite seg i början, lite som en väntan inför vad som komma skall. Men den biter sig fast mer och mer ju längre in i läsningen man kommer. Och belöningen kommer – verkligen. Så läs den här boken utan att veta för mycket om vad den handlar om. Det är det som är själva grejen. Men läs – missa den inte!

Läs mer om boken här.

Dagen efter bokmässan

Så här dagen efter kan jag konstatera att det var en otroligt härlig dag i går på mässan! Vi kom inte dit förrän vid elva-tiden vilket tyvärr innebar att jag missade Johanna Thydell som var en av de programpunkter jag verkligen ville se. Men med en dotter som hostat flera nätter i rad, vilket har medfört alldeles för få sömntimmar för hela familjen, orkade vi inte åka hur tidigt som helst heller. Vi lämnade gården kanske kvart i åtta, sedan lämnade vi dottern hos kusinerna en timme senare och åkte sista timmen till Göteborg själva. Och innan bilen var parkerad och vi hade köat in till mässan, ja då var klockan nästan 11.

Sedan flög timmarna iväg – som vanligt. I år såg jag inte Björn Hellberg, vilket måste vara första året. Däremot såg jag Jan Guillou, som alltid, Camilla Läckberg, Katerina Janouch, Emmy Abrahamsson, Jonas Gardell, Lasse Berghagen, Underbara Clara, Peter James, Leif Mannerström, Lina Forss, Magnus Utvik m.fl. Det är det som är charmen med mässan – det finns författare i varje hörn, antingen som står och pratar om sin bok eller något annat ämne, eller som står och signerar. Nu har jag i och för sig aldrig ställt mig i någon kö för att få något signerat, just på grund av det där med . I går hade jag gärna fått en bok signerad av Katerina Janouch, men jag tycker inte det är värt tiden i kön. Så gärna vill jag inte ha boken signerad.

Vis från tidigare år köpte jag bara 3 böcker. Flera andra år har jag köpt enorma mängder, och det som verkar så lockande på mässan kan sedan bli liggande oläst hemma. Jag har en hel massa böcker här hemma köpta från tidigare mässor som fortfarande inte blivit lästa. Däremot kunde jag inte motstå The English Book Shops erbjudande om tre för två och jag valde länge och väl innan det blev hela två böcker av Nicholas Sparks och en av Lisa Jewell. Nu när hösten närmar sig med stormsteg behöver jag Sparks kärleksdoser med sommartema. För att kunna längta bort lite.

Jag träffade bara en enda bokbloggare – enligt o, som jag träffade när hon fick sitt pris. Sedan tror jag att jag såg Nilma också, som var där och jobbade. Jag glömde helt bort att det tydligen finns ett bokbloggarrum också, men å andra sidan hade jag knappt hunnit dit ändå. Med bara en dag till godo blir det ont om tid som det är om man vill gå och njuta av allting. Något år hoppas jag kunna åka flera dagar, gärna alla, och att även kunna lyssna på några seminarier också.

Det var två år sedan jag var på mässan senast och mitt intryck är att den var bättre i år än någonsin. Både T och jag fick den känslan.

Tack för i år mässan! Vi kanske ses nästa år igen?

20120930-171621.jpg

20120930-171725.jpg

20120930-171757.jpg

20120930-171835.jpg

20120930-171909.jpg

Tre nya

Det blev tre böcker inhandlade på årets bokmässa. Alla tre köpta hos The English Bookshop som hade erbjudande om att ta tre och betala för två. Det gick inte att motstå.

I övrigt blev det en tidning också, som efter en första bläddring verkar lovande. Återkommer om det.

Nu är vi på väg hemåt och ska stanna förbi på kräftskiva också. Smarrigt!

20120929-171002.jpg

Föräldrahjälpen – förändra familjelivet med KBT av Liv Svirsky

Den här boken fick jag beskriven som att passa både föräldrar och lärare. Och det stämmer ju faktiskt. Många saker som man ska tänka på i uppfostran av sina egna barn kan man också använda i sin roll som lärare. I den här boken fick jag faktiskt en hel del tips som passade att använda, eller i alla fall att tänka på, i mitt yrke.

Det här är en bok som beskriver hur man kan bemöta problem i vardagen. Vardagsproblem som väl alla föräldrar stöter på ibland – problem som tar ork och energi men som man inte orkar ta itu med. Här beskrivs ingående hur man ska ta itu med problemen för att lösa dem. Hon sticker inte under stol med att det krävs tid att göra det. Tid, energi och konsekvens. Jag kan tänka mig att första gången man använder metoden känns det lite jobbigt, men att när man väl förstår hur det fungerar går det smidigare. Och som hon påpekar gäller det att följa alla stegen och inte hoppa över någon del.

Det bästa med boken är när hon säger att man ska vara sparsam med nejen. Det är så lätt att säga nej till en massa utan att egentligen reflektera över varför man ens säger det. Att det är lättare att säga nej än att vara positiv. Det tål att tänkas på.

Jag gillar också slutet i boken där hon skriver i efterordet – ”att vara en perfekt förälder är inte alltid att göra rätt. Det är att göra så gott man kan utifrån sin förmåga och att ha insikten och modet att be om hjälp om det inte räcker.” Så sant, så sant.

Det är en väldigt lättläst bok och jag skulle vilja säga att den passar till alla föräldrar oavsett vilken ålder deras barn är i.

Jag väntar under mossan av Amanda Hellberg

Det här är den tredje boken av Amanda Hellberg som jag läser, men den första ungdomsboken.

Tilda är från England men brukar tillbringa somrarna i Sverige med familjen hos sin morfar som bor i en rätt primitiv stuga i skogen. Tildas föräldrar ska iväg på en resa och lämnar henne hos morfadern. De trivs väldigt bra tillsammans, och han brukar berätta historier för Tilda om kvällarna. Han bor ensam sedan trettio år tillbaka då hans fru, Tildas mormor helt plötsligt försvann. Han är övertygad om att hon fortfarande är vid liv, att han känner hennes närvaro.

Ganska snart börjar Tilda både se och höra konstiga saker. Saker och ting är inte som de verkar. Hon blir snart varse om att det finns något eller någon därute i skogen som vill ha tag på henne.

Det här är en kuslig historia, precis som i Amanda Hellbergs andra böcker. Skillnaden är att den här gången är det klassiska sagoväsen som tar plats. Mytiska varelser såsom tomtar och häxor som är högst närvarande. Det är spännande, mystiskt och faktiskt riktigt läskigt många gånger.

Det märks att det är en bok som är riktad till ungdomar, och det säger jag inte som något nedvärderande – tvärtom. Det märks i språket hon använder att hon riktar sig till yngre läsare. Det påminner mycket om en saga i berättandet. I hennes andra böcker är språket något som bär berättelsen framåt och även här visar hon sin fingertoppskänsla. Det är mycket träffsäkert gjort.

Hon lyckas skrämma mig med alla sina böcker och ändå fortsätter jag att läsa dem. Jag som egentligen inte ens gillar skräck. Men det här gillar jag, starkt. Rekommenderas!

Läs mer om boken här.

Mot bokmässan!

I morgon är det dags. Äntligen, säger jag. Jag har med stor avund följt strömmen av bilder från Bokmässan både på Facebook och Instagram, och längtat efter att själv få åka dit och ta del av det.

Och i morgon är det alltså dags. Jag ska vara där. Men fotsköna gympaskor, ryggsäck och nyköpt iphoneväska. Redo för en heldag.

Så förutom de redan utlovade bokrecensionerna kommer lite bilder och uppdatering från Bokmässan. Och om även ni är där och får syn på mig – kom gärna fram och säg hej!

Bonniers stora bok om digitalfoto av Tom Ang

Det här är en riktigt mastig bok, och det är inte så konstigt med tanke på hur mycket information den rymmer. Det finns egentligen allt man kan tänkas behöva. Allt från tips på hur foton blir bättre, till redigering, till teknisk utrustning. Allt ryms i en enda bok och den beskrivs som den enda bok man behöver och att den håller i många år framöver.

Till skillnad från den här boken är den här torrare och mer som ett uppslagsverk än inspirationskälla. För min del väckte den kanske ingen direkt inspiration att gå ut och fota, men jag fick i stället hjälp med många funderingar över varför vissa foton har blivit på ett visst sätt. Hjälp med hur man ska göra för att undvika vissa problem, och hjälp med hur man kan redigera foton så att de blir bättre. Praktisk information som är till hjälp.

Det här är inte den främsta fotoboken jag skulle rekommendera, och det är inte heller en bok jag känner att jag måste ha hemma. Då rekommenderar jag hellre att skaffa den här boken eller de andra i samma serie.

Läs mer om boken här.

Turk och Timotej – En natt av Lina Forss och Niklas Krog

Jag måste börja med att säga att den här boken har ett så otroligt snyggt omslag. Och boken kom med matchande band och ett hänge i form av ett hjärta. Sådant gillar jag! Lite omtanke bakom gör så mycket.

Jag har inte läst något av varken Lina Forss eller Niklas Krog tidigare, men jag satte upp Lina Forss på årets Boktolva eftersom jag var nyfiken på henne.

Eftersom jag inte har läst något av författarna tidigare var Turk och Timotej nya bekantskaper för mig. Nu möts de i den här boken där de träffas för första gången på NK i julrushen. De får båda tag om en röd halsduk och när de står där och kivas om den blir Timotej intresserad. Inte Turk, enligt honom själv, men något är det ju som lockar eftersom han går med på att träffa henne. Tillsammans med sina kompisar hamnar de så småningom på ett café och därifrån fortsätter de natten tillsammans. En natt tillsammans, en natt då de berättar om sig själva och delar sina innersta tankar. Egentligen är det osannolikt att de ens träffas eftersom de båda två är så olika, både som personer och i deras livsstil. Men trots sina olikheter, eller kanske just därför, attraheras de och dras till varandra.

Jag ska börja direkt med att säga att jag inte gillar Turk. Han pratar väldigt mycket om vad han inte tycker om hos andra människor, men han är likadan själv. Han avskyr människor som dömer honom utan att riktigt känna honom, men gör samma sak tillbaka utan att förstå det. När Timotejs brors kompis (även nära vän med henne) ger Turk en överlägsen attityd och skämtar lite för grovt väljer Turk att gå. Han säger till Timotej att om hon har sådana vänner kan han inte tycka om henne heller eftersom ens vänner speglar den man är. Han är ärligt talat lite tröttsam i sina tal om vad han inte gillar och jag förstår egentligen inte vad Timotej ser hos honom eftersom han så tydligt markerar att han avskyr hela hennes värld. Hon lockar och drar i honom för att han ska komma till henne. Hon ger upp mycket av sig själv för att vara med honom, och enligt vad hon berättar om sig själv som person stämmer det inte med hennes personlighet.

Men attraktionen finns där som sagt ändå, och de får en het natt tillsammans. Vi får följa dem under natten genom att de berättar i vartannat kapitel vad som händer. Det är genom deras eget berättande för varandra som man får lära känna dem. Jag vet inte om man får en annan bild av dem om man har mött dem i andra böcker tidigare. En djupare insikt i Turks bakgrund kanske ger en annan bild av honom.

Det är som sagt hett vid många tillfällen, och ibland lite för hett för min smak. Det känns väldigt mycket som en tonårsbok, både vad gäller story och berättarstil. Jag hade förmodligen gillat det här mer om jag läst den som tonåring. Nu blir det lite för mycket starka känslor och drama, precis som det ofta är i tonåren. Lite för hett, lite för många tvära kast och drama dem emellan.

Läs mer om boken här.

Hitta Violet Park av Jenny Valentine

Det ska sägas med en gång – bokens story låter helkonstig. När jag läste baksidetexten visste jag inte alls vad jag hade att vänta mig. Det tog dock inte många sidor in i boken förrän jag skulle förstå att det här är en riktig liten pärla. Charmig, fängslande och härligt annorlunda.

Bokens huvudperson är 16-åriga Lucas som en dag får syn på en urna inne på ett taxikontor. Han får veta att den har blivit kvarglömd i en taxibil och att den har fått stå kvar där på hyllan i väntrummet tills någon kommer och hämtar den. Han får sin farmor att ringa och låtsas att urnan är hennes bortgånga syster Violet Park och inom kort har de urnan hemma hos sig. Lucas är fast bestämd att ta reda på vem denna Violet Park var och hur hennes urna hamnade där den gjorde. I sitt sökande upptäcker han att det finns en koppling mellan Violet Park och hans egen pappa. Pappan försvann utan spår när han var liten och ingen vet om han ens är i livet. En sorg för hela familjen – Lucas, hans mamma och de båda systrarna.

Det här är både spännande och fascinerande läsning. Det som först verkar helknäppt visar sig vara ett skickligt berättarkoncept. Jenny Valentine fångar mig som läsare och håller kvar intresset hela läsningen igenom. Mot slutet är jag helt inne i berättelsen och bara måste, måste, måste få veta hur det går och vad som ska hända. Hon lägger ut små ledtrådar som både Lucas och läsaren snappar upp och som leder spåret vidare. Det blir inte bara ett sökande efter denna Violet Park, utan också en djupdykning ner bland minnen och en massa sanningar som till slut kommer upp till ytan.

Jag gillade den här boken väldigt, väldigt mycket. Rekommenderas varmt!

Läs mer om boken här. Där kan du också provläsa en bit ur boken. Det finns också en mycket utförlig läsguide som kan användas som underlag för diskussion om boken, t.ex. i skolan.

Ett nytt maraton på gång

Nu kommer ett litet maraton av bokrecensioner under kommande dagar. Som en liten hyllning till Bokmässan! Några av författarna kommer att finnas på Bokmässan och jag hoppas på att få se just dessa på lördag när jag är där.

Förra gången blev det en recension om dagen i två veckor – den här gången blir det i stället flera recensioner om dagen under den här veckan. En har ni redan fått, och nästa kommer i eftermiddag.

Som om jag frågat av Johanna Lindbäck

Det här är sjätte boken av Johanna Lindbäck, och jag har läst och tyckt väldigt mycket om alla hennes tidigare böcker. De är ungdomsböcker som jag önskar hade funnits när jag själv var tonåring. Välskrivna, underhållande och med en story som är tagen ur nuet – en vardag som vem som helst skulle kunna ha. Alla kan känna igen sig i något, och alla kan läsa och tycka om.

I den här boken möter vi John som börjar sista året på högstadiet. Under sommarlovet har han märkt att allt inte står rätt till hemma. Blickarna, de sura kommentarerna, suckarna och framför allt – avsaknaden av gemensamma aktiviteter. Och framåt hösten får han det besked han länge har fruktat – hans föräldrar ska separera och pappan flyttar tillfälligt ut för att bo hos en kompis. John vet inte vad han ska tro, om de ska skiljas på riktigt men inte vågar säga det. Till råga på allt känner han att han inte har någon att prata med. Bästa kompisen Lucas och barndomsvännen Saga blev ett par precis innan sommarlovet och efter det har han haft dålig kontakt med båda två. Fotbollen känns inte heller lika kul längre. Särskilt som pappan är deras tränare och John inte riktigt vet hur han ska bete sig mot honom. De som tidigare tog sällskap både till och från träningarna – ska de nu säga hej då och vi ses senare eftersom pappan ska hem till sitt andra hem? John känner sig allmänt less på hela situationen.

Jag tycker att den här boken skildrar väldigt väl allt det där man känner när man hamnar i en situation som Johns. Föräldrar som separerar när man är i tonåren är verkligen ingen höjdare. Tonåren är tillräckligt jobbiga som de är redan. Jag känner med John under hela läsningen eftersom jag själv har gått igenom samma sak då mina föräldrar skildes när jag gick på högstadiet. En tid då man egentligen bara vill ha kul, vara med kompisar, bli kär och annat som hör tonåren till. Man vill inte behöva gå omkring och oroa sig över skilsmässa och var man ska bo och inte bo. Precis de tankarna som John måste brottas med. Många tror nog att en skilsmässa ofta är en lättnad, att då slipper man alla bråk och alla suckar och negativa kommentarer. Men den stora grejen är det där med att föräldrarna bor på olika ställen. Att inte riktigt veta hur man ska göra, särskilt i början. Att allt blir så konstigt hemma när den ena föräldern är borta helt plötsligt. Och det där med att oroa sig för sina föräldrar – som John gör när hans mamma blir ensam hemma en fredag kväll. Är det ok att lämna henne ensam eller blir hon ledsen då? Barn tar lätt på sig en föräldraroll, vill så gärna hjälpa och få allt att bli bra igen.

Johanna Lindbäck har lyckats igen med det som hon är så bra på. Hon har skrivit en bok med hög igenkänningsfaktor, både för ungdomar och vuxna, ett träffsäkert språk och med karaktärer tagna som direkt ur verkligheten. Det skulle kunna handla om dig eller mig eller vår granne. Och det är det jag gillar så med hennes böcker.

John är en otroligt härlig karaktär som jag tycker så mycket om. Han är äkta, ärlig och så himla fin. Killar som han behövs i bokvärlden. Och hela läsningen igenom håller jag tummarna för att allt ska ordna sig för honom. Att föräldrarna ska hitta tillbaka till varandra, att Lucas och Saga kommer ur sin rosenskimrande värld och ser honom igen, att John ska få ordning på sitt liv igen. Jag håller tummarna och hoppas hela boken igenom.

Har du fortfarande inte läst något av Johanna Lindbäck? Då har du missat något. Läs, oavsett om du är tonåring eller vuxen. Och om du har en tonåring hemma – läs och ge sedan boken till tonåringen.

Läs mer om boken här.

Hur går det med den där Boktolvan egentligen?

Tolv författare ska läsas, av tjugo utvalda.

Jag har hittills läst 6 st av dem utvalda. Det betyder att jag måste läsa på lite för att hinna klart med utmaningen.

1. Camilla Läckberg – jag har påbörjat Isprinsessan flera gånger, men kommer aldrig vidare.
2. Anna Gavalda – jag har läst halva av Jag älskade honom men tycker inte att den är särskilt bra och därför har den blivit liggande. Jag har i och för sig ytterligare en bok här hemma i hyllan av henne så jag kanske borde testa den i stället.
3. Khaled Hosseini – check!
4. Lars Kepler – sambon läste en av hans böcker och påpekade att den nog är för läskig för mig. Jag tvekar om jag ska skippa eller inte.
5. Linda Olsson – check!
6. Carlos Ruiz Zafón – jag har med vilje väntat med hans bok eftersom vi ska till Barcelona i november och jag vill läsa hans bok precis innan vi åker.
7. Siri Hustvedt – jag har hennes Vad jag älskade, men ställer hela tiden tillbaka den i hyllan igen.
8. Lina Forss – check!
9. Carin Gerhardsen – check!
10. Liv Strömquist – check!
11. Barbara Voors – jag ska ha någon av hennes böcker här hemma men hittar inte den. Får leta upp någon annan bok kanske?
12. Sofi Fahrman – check!
13. Douglas Kennedy – halvläst The Moment som segade så mycket att jag bestämde mig för att pausa.
14. Tana French – jag har hennes Till skogs här hemma som väntar.
15. Jonathan Franzen – jag påbörjade hans Frihet men den var inte riktigt min grej.
16. Jón Kalman Stefansson – jag har ingen bok av honom här hemma, så det blir att låna någon.
17. Belinda Jones – samma som ovan.
18. Maria Ernestam – jag lånade hem Caipirinha med döden men blev avskräckt när jag började bläddra i den. Lånade hem Kleopatras kam som än så länge ligger i vänta-högen.
19. Helena von Zweigbergk – mitt bibliotek har inget av henne så jag måste förmodligen spana in någon bok att köpa själv.
20. Bengt Ohlsson – jag har hans Gregorius som väntar i bokhyllan

Ok, jag har 6 författare kvar att läsa – om jag inte väljer att fortsätta i de redan påbörjade böckerna. De jag är mest nyfiken på just nu är nummer 6, 11, 14, 16 och 19. Egentligen vill jag väldigt gärna läsa något av Läckberg, bara för att ha gjort det liksom. Funderar på att skippa första delen och ta en senare i stället – hon kanske är bättre i de senare delarna?