Frallan-böckerna av Sara Olsson och Lisen Adbåge

Jag har läst Frallan-böckerna för mina barn och de gick verkligen hem hos både barnen och mig. Vi skrattade igenkännande åt många saker.

Böckerna handlar om Frallan som bor med sin mamma och som ofta också är hemma hon sin mormor. Hennes mormor är rätt så busig och Frallan älskar att vara där. Vi får följa Frallan i vardagen och hennes tankar om sin omgivning och både smått och stort. Precis sådant som många barn funderar om. Det där med att vuxnas svar ”snart” betyder ”lång tid” är ju lätt att relatera till. Och hon levererar många sådana kloka tankar. Dottern nickade ofta instämmande.

Böckerna är lättlästa och roliga, men samtidigt med ett djup om de stora frågorna i livet. Jag älskar att Frallan, mamma och mormor är så nära varandra och verkligen pratar om allt. De lyssnar på Frallan och pratar med henne, inte över hennes huvud. Och de står alltid på hennes sida.

De här böckerna tipsades vi om av @lundin_johanna när hon besökte oss på @boktraff_jkpg och höll ett inspirerande tal kring bl.a. böcker och bloggande. Hon fick en alldeles egen ruta i vårt #bokbingojkpg2019 så nu kan jag med glädje kryssa i just den rutan med dessa böcker.

Och då vill ju jag passa på att tipsa vidare om dessa fina böcker. Passar bra från ca 5 år och uppåt. Sonen är 4,5 år och han uppskattade dem inte lika mycket som 8-åriga dottern. Där var de verkligen perfekta. 👌🏻

Jag hatar kaniner och blommor och barn av Per Nilsson och Lisen Adbåge

Den här boken läste jag och 7-åriga dottern tillsammans och åh vilken rolig och annorlunda barnbok! När vi fick hem den i brevlådan och läste titeln tittade vi frågade på varandra. Va? Vem är det som hatar kaniner, blommor och barn?

För så är det faktiskt. Berättaren leder oss igenom berättelsen genom sina ögon. Vi får veta att barn är jobbiga för att de skrattar och ropar och cyklar. Kaniner är snabba och retsamma och hoppar iväg när man försöker fånga dem. Blommor är helt meningslösa för de bara står där och ser vackra ut och smakar inte ens gott. Däremot tycker berättaren om skogen för det luktar så gott av kiss och bajs och döda djur. Precis så vill berättaren lukta.

Så vem är berättaren? Ja det får vi veta först i slutet, men vi får ledtrådar genom hela berättelsen så dottern gissade snabbt ut vem/vad det är.

En väldigt rolig bok eftersom det är så annorlunda med att barn och blommor är äckliga men döda kråkor och bajs är gott. Man undrar ju vem som tycker så? Dottern och jag förfärades ena stunden för att fnissa nästa.

Texten och bilderna funkar perfekt tillsammans. Texten är rolig att läsa högt och det ör lite befriande att det inte är på rim. Många barnböcker verkar vara just på rim? Här fokuserar texten mer på att berättaren är just en riktig tjurpotta som i början ogillar precis allt. Det finns ledtrådar i både text och bild och jag tror att även mindre barn kan följa tankegången lätt. Boken är egentligen tänkt för 3-6 år men funkade som sagt alldeles utmärkt för min 7-åring.

Recex från Rabén & Sjögren

Tio vilda hästar firar jul av Grethe Rottböll och Lisen Adbåge

Dottern, 6 år, och jag läste den här boken tillsammans. Vi har tidigare läst en annan bok om samma hästar men nu är det alltså dags för dem att fira jul.

Hästarna bestämmer sig för att ha julfest och kommer på riktigt bra saker att göra och äta på festen. Men när de ger sig ut för att bjuda in alla andra djur till festen får de ett rungande NEJ till svar från alla. Då kommer de på att alla i stället ska få göra och äta vad de vill på festen och då tackar alla ja!

Texten är på rim och behaglig att läsa högt och det där återkommande nej gjorde att dottern också kunde ropa NEJ efter bara ett par sidor. Vi gillade boken båda två. Vi pratade mycket om det där med att alla ska trivas och dottern tyckte att hästarna först var väldigt ego som ville bestämma allt. Hon tyckte det var fint att hästarna ändrade sig och att alla fick fira jul precis så som de ville. Vi pratar just nu mycket här hemma om den fria viljan, att våga stå för vad man själv tycker och att man inte behöver gilla och tycka samma som t.ex. mamma och pappa, så den här bokens tema föll väldigt fint in hos oss.

Sonen var inte med när vi läste men jag tror den funkar fint även för yngre barn. Illustrationerna är fantastiskt fina och det finns en massa detaljer att titta på. Själv fnissade jag förtjust åt kossornas ”mu är det jul igen”.

En lite annorlunda julbok som inte är så klassisk men nog så läsvärd och julig ändå.