Tack och hej augusti! Du bjöd på sommar, sol, bryggtid, kantarellplock och Feelgoodfestival. Så mycket härligheter på en och samma månad. 🥰
Däremot har läsningen gått segt och det blev bara 6st utlästa böcker. Årets sämsta läsmånad sett till antal, men inte innehåll. Och se bild två för att se alla påbörjade böcker. Min utmattade ping pong-hjärna har svårt att hålla fokus, tröttnar fort och vill läsa något annat. Så kanske att bild två visar septembers lästa böcker?
Två böcker seglar upp som favoriter den här månaden – En enkel till Amerika och Frökenperfekt. De bjöd båda två på väldigt härlig läsning och rekommenderas varmt.
För september hoppas jag min hjärna stillar sig och finner lite välförtjänt läsro. Jag längtar så oerhört mycket efter att kunna läsa vad jag vill och att hitta orden igen. ❤️
Den här serien är magiskt bra. Min dotter, 11 år, har plöjt alla delar och jag blev så himla glad när 7-åriga sonen också ville läsa den nu. Vi hade visst bara två delar här hemma så jag lånade snabbt alla andra på bibblan. Jag älskar när barnen själva efterfrågar böcker – då ser jag till att snabbt få hem dem så att de kan läsa direkt. Dottern läser ju numera mycket på sin läsplatta och sonen har faktiskt börjat låna min. Men dessa böcker är ju så färgsprakande vackra och bör upplevas i färg.
Böckerna är perfekt för den lite ovana läsaren eftersom de är uppbyggda som ett seriealbum och med fantastiska illustrationer. Handlingen är både spännande och tänkvärd om bl.a. ensamhet och utanförskap. Sonen vill gärna visa vad som händer när han läser. Han håller upp boken och berättar energiskt om vad som precis händer i boken. Jag älskar att få ta del av hans entusiasm. ❤️
Serien i om Ådala bjuder verkligen på härlig och underhållande läsning. Det är inte utan att man blir lite sugen på en egen kolonistuga. Tidigare i sommar fick jag besöka vackra Ådala tillsammans med två bokvänner och vi fick träffa Åsa Liabäck som visade oss runt och sedan bjöd på väldigt god fika. Och jag tror minsann att vi såg en skymt av Ragnar där nere vid vattnet. 😉
För det är precis så det är med den här serien, att karaktärerna känns så verkliga. Fantastiska Ragnar med sitt stora hjärta och klokhet – visst finns han där i Ådala på riktigt?
”I Ådala står livet aldrig still, och nu närmar sig en ny säsong av odlande och spirande relationer. Anna har länge längtat efter barn, men vägen dit visar sig vara svårare än hon trott, trots att hon och Patric är så nykära. Margareta kämpar med känslorna för Rune, vars fru blir allt sjukare. Stephanie jobbar på med musikkarriären, och saker och ting verkar äntligen lossna! Hon har även förälskat sig, men är han så perfekt som han först verkar?
Koloniområdets alltiallo och kluriga gubbe, Ragnar, gör sitt bästa för att hålla koll på alla intriger som växer upp bland grönskan. Men när en ny familj skaffar sig en stuga på Dahliavägen rör det upp starka känslor i området.”
Jag tycker så mycket om böckerna om Ådala. Miljöbeskrivningarna, karaktärerna och känslan. Det är mysig läsning, samtidigt som det även finns en hel del sorg och mörker. Precis som det gör i livet.
I oktober kommer tredje delen om Ådala och då i en julig variant. Den ser jag väldigt mycket fram emot att läsa. Jag vill fortsätta hänga med Ragnar och gänget.
Det här är en av årets bästa böcker för mig, en läsupplevelse som verkligen gick rakt in i hjärtat. Jag läste så många positiva recensioner av den att jag gick och köpte den trots att jag tyckte titeln gjorde att den inte alls lockade. Slukade den! Och nu i efterhand kan jag ju se att titeln är klockren. 👌🏻
Boken beskrivs som en powerballad i romanform och det är en så träffande beskrivning. Karaktärerna har ju en stark koppling till musik och för Tommy Roos var powerballadernas era stor på flera sätt.
Jag tyckte väldigt mycket om flera av karaktärerna och alldeles särskilt Tommy Roos. Jag blir uppriktigt ledsen när hans fru meddelar att hon ska skiljas och jag känner starkt med honom när han faller. Jag hejar på honom hela boken igenom och jag kunde inte lägga ner boken i min iver att få veta hur det skulle gå. Så många känslor den här läsningen bjöd på. Jag var inte riktigt beredd på att bli så starkt berörd av Tommy Roos livsöde.
Boken bjuder också på härlig igenkänning i form av återblickar till Tommys ungdom. Jag kan även känna igen mig i den där speciella kärleken man får till en liten ort, där man som invånare alltid måste slåss för dess överlevnad. Väldigt fint skildrat.
Ja, det här är en bok jag varmt vill rekommendera. En varm, välskriven och underhållande bok med många känslor. Som sagt – en powerballad i romanform.
Den här boken bjöd på en riktigt härlig lässtund, med ett känsloregister från djupaste sorg till skratt och kärlek. Och nu är jag otroligt sugen på att besöka Järvsö som beskrivs så otroligt målande och lockande.
”I lågstadielärare Emma Bengtssons klassrum står bänkarna i raka led, pennorna är välvässade och kritorna färgsorterade. Men under den prydligt knäppta koftan bultar ett 38-årigt hjärta hos någon som drömmer om att hitta kärleken innan hon helt förvandlats till en gammal nucka.
Musikgeniet Sam Brandons liv är däremot kaotiskt. Är han redo att gifta sig? Och hur ska han lyckas få ihop ett pampigt öppningsnummer till den stora Tillsammansgalan på Globen till hösten?
När Emmas lillebror Linus blir akut sjuk, och riskerar att förlora sitt jobb, hoppar Emma in i hans ställe. Utklädd till Lisebergskanin släpar hon runt på Sam en hel dag, på en fejkad svensexa. Maken till påfrestande människa har hon aldrig mött! Medan Emma räknar minuter tills dagen är över, så verkar Sam ha riktigt kul. Och inte nog med det, efteråt dyker karleländet upp överallt, i hennes klassrum, i hennes lägenhet, ja till och med hemma i Järvsö dit Emma åkt för ett långt skönt sommarlov, med några riktigt tjocka romaner i packningen.
Bland böljande fält, prästkragar och smörblommor börjar Emmas irritation över Sam övergå i något annat. Kanske är de inte så olika som hon först trott. Kanske delar de till och med samma dröm. Men det är ju helt omöjligt, är det inte?”
Det här är hjärtevärmande läsning om att gå igenom nattsvart sorg och sakta ta sig tillbaka till livet och glädjen. Om att våga följa sina drömmar. Om att hitta kärleken och våga satsa på den. Om att hitta sin plats i livet.
Jag tyckte väldigt mycket om karaktärerna i den här boken och man får verkligen lära känna dem och komma dem in på djupet. Jag ville inte riktigt stänga igen boken och säga hejdå. Jag trivdes rätt bra att få hänga där i vackra Järvsö med allihop. Med familj, vänner, katter.
Det här är tydligen andra delen i Järvsöserien men jag har inte läst första och det funkade bra ändå. Det här var underhållande och känslosam läsning som jag verkligen njöt av att läsa. Rekommenderas varmt!
Jag älskar verkligen den här sortens böcker. En intressant blandning mellan underhållande saga och lärorik fakta, presenterat tillsammans med färgglada och detaljrika illustrationer. En lyckad kombination av allvar och humor.
Det här är den andra delen i serien Sveriges fantastiska historia. Förra delen handlade om Forntiden och nu är det alltså Vikingatiden. Vi får följa en vikingafamilj och se hur de levde. Vi får lära oss om hur de bodde, maten, hantverket, julfirandet, deras tro och även följa med på resor ut i världen.
Böckerna rekommenderas från ca 5 år och uppåt men jag ska ärligt erkänna att de funkar minst lika bra för någon i min ålder. Det här är väldigt intressant och spännande läsning. Jag tyckte jättemycket om den här boken och vill varmt rekommendera både den och den förra delen i serien. Tredje delen ska handla om Medeltiden och det ser jag fram emot att läsa om.
Jag insåg att jag missat att skriva om den här boken. Jag har hamnat efter i mina recensioner och måste nog gå tillbaka och dubbelkolla för det finns säkert fler jag har missat. Den här boken läste jag i juni.
Det här är den sjätte delen i serien om familjen Winther. Den utspelar sig i slutet av 1800-talet dels i Trondheim men också i på Oaktree Manor i England, och där är vi i den här boken. Det är omöjligt att skriva om handlingen utan att spoila en massa så jag nöjer mig med att säga att den här gången har Rose och Cecilia huvudrollerna. Lite extra kul att få möta Cecilia igen, som i den här boken visar upp lite andra sidor mot tidigare.
Jag tycker så himla mycket om den här serien. Det är historia blandat med familjedrama och det under en tid då förändringens vindar blåser starkt. Arbetare kräver större rättigheter. Kvinnor kräver större frihet att forma sitt eget liv, få klä sig mer fritt och inte bara behöva sitta hemma och brodera. Den äldre generationen förfasas och stretar emot så mycket det går. Intressant, underhållande och lärorik läsning på samma gång.
Nästa del kommer i oktober och då är det dags att fira jul med familjen Winther. Det ser jag väldigt mycket fram emot.
Jag fortsätter att läsa mig igenom serien De sju systrarna och nu var det den fjärde delen som var på tur. Det här är nog den del jag mest sett fram emot att läsa och det visade sig också bli min favorit.
Den här gången är det CeCe som får veta sitt ursprung och hennes resa tar oss först till Thailand och senare till Australien. Som vanligt bjuds vi både på en nutida och en dåtida berättelse. Dåtidens berättelse utspelar sig i början av 1900-talet i Australien dit Kitty McBride har flyttat från Edinburgh. Hennes resa tar henne till avlägsna Broome och pärlfisket där. Det var väldigt intressant och lärorik läsning och det märks att Lucinda Riley gjort mycket research inför boken. Det är hemskt att läsa hur fruktansvärt aboriginerna behandlades.
Jag tyckte om både den nutida och dåtida berättelsen även om jag tyckte att den nutida hade några lösa trådar som fick alldeles för mycket plats. Och precis som i tidigare böcker blir jag trött på att kvinnor bedöms så mycket efter sitt utseende.
Det här var som sagt min favorit hittills och jag ska läsa även resterande delar, men jag ska vänta lite med nästa del. Böckerna påminner ju mycket om varandra och jag blir som sagt lite tokig på hur kvinnor porträtteras i den här serien. Trots det finns det ändå något som lockar att läsa och jag vill väldigt gärna få svar på alla frågor. Vem var den där Pa egentligen?
Vintrig och snöig läsning när sommarvärmen är som härligast. Det känns nästan lättare att läsa om vintern när det är sommar. Jag glömmer bort att jag inte gillar vinter och kan tycka att de vintriga beskrivningarna känns härliga och lockande.
”Nora flyr halsöverhuvud från sin lägenhet i Stockholm när det visar sig att hennes kontrollerande pojkvän har varit otrogen. För att få distans till allt reser hon till idylliska Leksand. Genom tårarna ser hon hur snö och granar flimrar förbi utanför tågfönstret.
Det som först bara var en tillfällig flykt blir snart början på ett nytt liv. Vännen Vega erbjuder tröst och en liten timmerstuga med glasveranda och sjöutsikt. Nora lovar sig själv att aldrig bli kär igen. Samtidigt slår den avdankade författaren Claes klorna i den gamle mannen Torsten som har ett sviktande minne men en fantastisk förmåga att berätta och trollbinda. Kanske kan Torstens erfarenheter bli grunden för den storsäljare Claes ännu hoppas på?”
Det här är en mysig och underhållande feelgood som för tankarna till en svensk romantisk film. Härliga miljöbeskrivningar som får mig att längta till vackra Dalarna.
Jag tycker om när en berättelse innehåller både en dåtida och en nutida del och det sedan knyts ihop. Här är det Torsten som står för den dåtida berättelsen och jag älskar verkligen att höra hans livsöde. Jag är svag för historiska tillbakablickar.
Det här är ju första delen i en serie som kallas Leksands-sviten. Jag har den andra delen hemma i bokhyllan och är nyfiken på att läsa vidare. Den här boken slutade verkligen med en början på något nytt.
Vilken härligt livsbejakande bok det här är. Jag har njutit av varenda sida och blev uppriktigt förvånad när jag insåg att jag läst sista raden och inte skulle få hänga med dessa inspirerande karaktärer mer. Jag ville stanna kvar i deras värld.
”Även om Kathleen är åttio år och precis haft inbrott vill hon inte alls ha den hjälp som hennes dotter försöker tvinga på henne. Det hon behöver nu är ett riktigt äventyr! Hon börjar därför smida planer på en efterlängtad roadtrip.
Liza håller på att gå under av vardagens alla måsten och det sista hon behöver är att hennes envisa mamma ska dra iväg på en ogenomtänkt semester – är det bara hon som har förståndet i behåll?
När Martha, som inte vet vad hon ska göra med sitt liv och dessutom försöker bli kvitt ett efterhängset ex, får syn på Kathleens annons har hon svaret på sina böner. Chaufför på en ”episk roadtrip” låter som något för henne. Enda kruxet är att hon ogärna kör bil.”
Man följer dels Kathleen och Martha på deras road trip och dels Liza som får nog av allt och kräver förändring. Jag kan känna igen mig i Liza och alla vardagens måsten, att det är lätt att man tappar bort sig själv och den man är. Det är lätt att göra saker för alla andra och inte för sig själv. Som Finn säger: ”Vi måste ta oss tid för saker som är viktiga för oss.”
Samtidigt älskade jag att följa med Kathleen och Martha på deras resa. Som jag njöt av att följa med dem. Så mycket livsglädje, vänskap och härliga samtal de bjöd på.
Den här boken rekommenderas om man vill ha underhållande och hjärtevärmande sommarläsning. En bok att bli glad av. Och jag inser att jag måste läsa mer av Sarah Morgan.
Det här är en av finalisterna till Årets feelgood. Jag var trots det tveksam till att läsa den eftersom den utspelar sig under pandemin och jag är så trött på allt som har med det att göra. Och visst var det mycket om pandemin i handlingen, om restriktioner och rädsla för att mötas. Jag var tvungen att läsa boken i omgångar för att orka med att befinna mig mitt i pandemin när det var som värst.
’”Mitt namn är Linnea Ingrid Wilhelmina, och det enda jag vill är att leva.” När Nike hör den gamla damens röst på radion väcks något inom henne. Nike själv lever ett inrutat och snävt liv med sin man Elvis, utan barn och utan vänkrets. Men hon kan åtminstone gå ut, medan denna Linnea sitter helt isolerad i sin lägenhet på grund av coronapandemin. Nikes hjärta värker för kvinnan med den varma rösten. Nike tar mod till sig och letar upp Linnea, och ringer och erbjuder sig att gå promenader med henne. Det blir upptakten till en vänskap och en frigörelseresa för den blyga ensamvargen Nike, som alltid levt under sin mans regler och inte vågat ta för sig eller stå upp för sig själv. När hon sedan börjar på en kurs i akvarellmålning öppnar det dörrar i livet som Nike aldrig hade kunnat föreställa sig: till skapande, till oväntad självkänsla – och oväntad kärlek.”
Det här är tankeväckande läsning om familj, vänskap och mänskliga relationer i stort. Jag är väldigt förtjust i att läsa om vänskap över generationsgränserna, och både Linnea och Nike tar plats i mitt hjärta med sina livsöden.
Sammanfattningsvis är jag glad att jag läste trots ganska tuff läsning, delvis pga pandemin men även pga en vidrig karaktär som beter sig hemskt och vars beteende gör en både arg och upprörd. Det är många starka känslor i den här boken och den både berör och upprör. Jag förstår att boken är en av finalisterna i Årets feelgood. Mest av allt gillar jag titeln och dess djupare betydelse och hur väl den knyter an till innehållet.
Det ska bli väldigt spännande att se hur juryn har resonerat och vilken bok som kniper förstaplatsen.
Det här var krypande, obehaglig spänning. Så där så man gärna kollar att ytterdörren är låst innan man läser vidare.
”Sofie ärver sina morföräldrars sekelskiftesvilla på västkusten av en moster hon aldrig träffat. Hennes plan är att renovera huset till en perfekt sommaridyll, samtidigt som hon dokumenterar förvandlingen till en inredningstidning.
Renoveringen kantas av minnen från barndomens somrar i Skärviken, oförklarliga fotografier och alltför många glas bananlikör. Huset verkar gömma hemligheter, och i takt med att hon rensar ut, väcks allt fler frågor. Varför bröt morföräldrarna kontakten med Sofie, och hur kommer det sig att hennes mamma blir så upprörd när hon hör att Sofie är i Skärviken?
Huset som hon förknippat med skollov och salta bad känns inte längre tryggt, och hon börjar ana att någon iakttar henne i skydd av sommarnatten. Någon som vill att hon ska bli rädd.”
Det här är en riktig bladvändare, där spänningen byggs upp stegvis. Familjehemligheter, gamla fotografier, en massa frågor, ledtrådar, en känsla av att vara övervakad och en ständig närvaro av obehag, – ingredienser som tillsammans gör detta till spännande läsning. Jag satt uppe ensam och läste, men när jag började närma mig slutet blev det alltmer ruggigt och jag bestämde mig för att läsa klart dagen efter i stället. I ljus, och med sällskap. 😅
Tänk vad många minnen och ledtrådar ett gammalt hus rymmer. Jag tyckte om konceptet med ett gammalt hus och att huvudpersonen ska tömma och renovera det, samtidigt som hon letar svar. Varför bröt egentligen hennes morföräldrar och moster kontakten med henne och hennes mamma?
Äntligen har jag läst den här boken. Den har stått på läslistan länge och sedan hamnade den i bokvagnen och fick vänta. Men nu! Och vilken härlig läsning den bjöd på.
”Det är 50-tal i Flen och unga Ingrid längtar ut i världen. Jobbet på det lokala konditoriet ger pengar till hyran, men det Ingrid drömmer mest om är att skapa festkläder. Hon lärde sig tidigt att sy, men vet inte hur hon ska förvandla drömmarna till ett yrke.
Tillsammans med sin bästa väninna gör hon en bussresa till Paris för att äta croissanter och dansa, men det dröjer inte länge innan hon möter amerikanen John, som också är där på besök. Attraktionen är omedelbar och Ingrid förälskar sig handlöst.
Några månader senare befinner sig Ingrid på den lyxiga Amerikabåten M/S Stockholm till New York, med en enkelbiljett i handen. John har friat och Ingrid kastas in i en helt ny värld. En värld som inkluderar nya traditioner, relationer och upplevelser. Men vardagen på andra sidan Atlanten är svårare än hon trott och Ingrid slits snart mellan sitt gamla och nya liv. Var hör hon hemma? Allt ställs på sin spets när hon minst anar det.”
Boken bygger på en sann historia om författarens egen familj. Det är en vemodig men samtidigt hoppfull berättelse om livets ofta så krokiga väg. Ibland blir livet inte riktigt så som man hoppats och trott, men det kan bli bra ändå. Det är stark läsning om att våga följa sin dröm, men också om att våga stå upp för sig själv. Ingrid är så otroligt stark och modig och det är intressant och inspirerande att få följa henne. Det är en inblick i hur det var att vara kvinna under 50-talet, om kvinnorna som gått före och satt sig upp mot normerna.
Jag tyckte väldigt mycket om den här boken. Särskilt intressant och lärorikt att få läsa om det vardagliga livet under 50-talet. Rekommenderas!
Vilken fantastisk bok det här är. Det har gått några veckor sedan jag läste den och jag har försökt formulera mina tankar kring den, men jag hittar inte ord som räcker till. Det här är Caroline Säfstrand bästa bok. Kanske räcker det med att skriva det?
”När författaren Inez Edmarks granne plötsligt går bort bestämmer hon sig för två saker – att döstäda sitt hus och att skriva sin sista bok. Men inte en roman den här gången, utan en personlig bekännelse: sanningen om ostrondykerskan. Så ramlar Inez och får problem med höften. Hon tvingas anlita städerskan Meja som under tre veckor ska hjälpa henne att rensa klart i huset. Enda regeln är att Meja inte på några villkor får öppna den blå mappen som innehåller hennes bokmanus. Mötet mellan Inez, som på ålderns höst måste försonas med sitt förflutna, och vilsna Meja, som söker en framtid, får oanade konsekvenser. Kommer de två kvinnorna, trots sina olikheter, att kunna hjälpa varandra?”
Caroline Säfstrand är en mästare på att skildra äkta karaktärer med starka livsöden som går rakt in i hjärtat. Livsöden som berör och griper tag. I den här boken berördes jag av både dåtidens och nutidens historia och jag tyckte väldigt mycket om hur allt knöts ihop.
Jag har läst alla Säfstrands böcker och tycker att alla håller genomgående hög kvalitet, men den här kniper förstaplatsen. Vill varmt rekommendera alla hennes böcker om man är sugen på att läsa om starka och gripande livsöden.
Det här var spännande läsning, och man får följa med bakom kulisserna i ett restaurangkök. Där råder en hierarki som man måste följa om man vill vara kvar, särskilt om man är i samma sits som Alex.
”Efter en ödesdiger olycka i tonåren står Alex ensam, arbetslös och med självkänslan på botten. När han får ett erbjudande som verkar för bra för att vara sant tvekar han inte en sekund. Det är ett eftertraktat jobb som Commis de Cuisine, köksassistent, på den världsberömda stjärnkrogen NORD i de jämtländska fjällen.
Jobbet är stentufft, och snart kompliceras saker av att han faller för ägaren Alice Duwal, som är vacker och spännande men betydligt äldre än Alex och dessutom gift. Det dröjer inte länge förrän Alex inser att allt inte är som det verkar. Alice visar sig ha många hemligheter, och han dras in i en härva av lögner, sex och hot som verkar helt omöjlig att ta sig ur.
Vart kan du vända dig när ditt förflutna vägrar släppa dig fri?”
Jag var först lite orolig inför att läsa den här boken. Jag var rädd att det skulle vara för spännande, för läskigt, för mycket obehagligt. Men så var det inte alls. Spännande, ja. Men mer en sån där krypande, obehaglig spänning. Alex hamnar i en minst sagt obehaglig sits som han inte vet hur han ska ta sig ur.
Det här är en psykologisk spänningsroman som bjuder på dofter av lyxig mat, krypande spänning och intressanta karaktärer. Det ska komma en uppföljare med namnet Syd och med tanke på hur den här slutade är det bra. Det finns definitivt fler frågor och potential till fortsättning.
*malins bokblogg* 