Bokbloggsjerka – om favoritformat

Veckans fråga i Bokbloggsjerkan är vilket som är vårt favoritformat?

Sedan några år tillbaka är mitt absoluta favoritformat det danska bandet. Det är något med mjukheten när man håller i det, den lite lyxigare känslan av pocket. Och jag gillar flikarna som jag använder som bokmärke. Perfekt för mig som aldrig har några bokmärken till hands när de behövs som mest. Det här formatet ger den skönaste läsupplevelsen eftersom det är lätt att hålla i och liksom formbart i handen, utan att förstöra själva boken. Boken är lätt att öppna, utan att behövas knäckas eller bändas isär. Jag gillar’t helt enkelt.

Efter det danska bandet gillar jag enkelheten som pocket erbjuder. De är så lätta att trycka ner i vilken väska som helst och de bildar dessutom en så himla snygg enhet när de står tillsammans i bokhyllan. Sådant ger stora pluspoäng från min sida. Numera är jag inte längre lika rädd om pocket som jag läser. Förr ville jag ha dem oskadade och med oknäckta ryggar, men nu är det snarare tvärtom. En pocket med knäckt rygg är en läst bok, och jag viker dessutom gärna hundöron. Det ska synas att de är lästa och älskade. Jag blir nästan ledsen och känner förbarmande när jag hittar en pocket med oknäckt rygg på second hand (eller pre-loved som jag har lärt mig att det heter). Innan någon svimmar av förskräckelse vill jag påpeka att jag bara viker hundöron och knäcker ryggar i mina egna böcker, inte i lånade sådana…

Det senaste året har jag kommit att uppskatta e-boken, för smidigheten och snabbheten det innebär att kunna klicka hem vilken bok man vill – när man vill. Det har definitivt gjort läsningen så mycket enklare och det där med att vilja läsa en bok nu, just precis nu och bara nu – hur härligt är inte det? Att slippa vänta.

Sedan kan jag inte komma ifrån att det ändå är något visst med gamla hederliga inbundna böcker. De är lite lyxigare, lite finare och inger lite mer respekt. Det är något alldeles speciellt att hålla en helt nytryckt bok i inbundet format. Låt gå då att de är lite klumpiga att hålla, lite tunga och otympliga. De är himla snygga ändå.

Ännu en efterlängtad bok!

Åh, åh, åh! Här är som julafton, med den ena bra boken efter den andra i brevlådan. Eller vad sägs om Katerina Janouchs allra senaste Nattsländan? Jag är helt överväldigad av längtan efter att börja läsa. Är det ok att skippa jobbet i morgon tror ni? Eleverna klarar sig nog utan mig och att få betyg.

Efterlängtad i brevlådan

Den här boken är verkligen efterlängtad. Jag är ett stor fan av Maria Montazami och kastade mig lyckligt över förra boken Välkommen hem till Maria Montazami. När jag fick höra talas om den här var det alltså bara ren väntan. Och så i dag kom den! Yay!

Så klart har jag redan börjat bläddra i den. Precis som i förra boken är det fantastiska foton, även den här gången av Roland Persson. Jag älskar sådana här böcker, där recept blandas med personliga texter och underbara foton. Som en smällkaramell man bara vill njuta av om och om igen.

We bought a zoo av Benjamin Mee

Vi hyrde filmen med samma namn, med Matt Damon och Scarlett Johansson i huvudrollerna. Den visade sig vara mysig, charmig och riktigt bra underhållning för hela familjen. När jag senare såg boken, som jag inte visste fanns när vi såg filmen, när vi var i Spanien kunde jag inte låta bli att köpa den. Alla vet ju att boken alltid är bättre och innehåller så mycket mer än filmen, eller hur?

Boken (och filmen så klart) bygger på en sann berättelse om just Benjamin Mee och hans familj. Han och hans fru, samt deras två barn, har flyttat från England till Frankrike där de renoverar och fixar med en gård. Men så blir ett zoo till salu hemma i England, och Benjamin och hans familj åker och tittar på den. Hans familj betyder i detta fall även hans mamma och syskon. Efter mycket om och men blir de ägare till detta zoo, med hans mamma som förste ägare eftersom det är arvet efter hennes man som de använder för att kunna göra affären. Sedan får vi följa allt arbete det är med med att få igång ett förfallet zoo, både vad gäller att få i ordning själva inhägnaderna och byggnaderna, men också med att få tillstånd att öppna parken för besökare. Det är inte alltid så lätt eftersom de inte har någon förkunskap och måste få hjälp av andra kunniga runt omkring. Och den ständiga pengabristen gör ju ingenting lättare. Förutom allt arbete med själva parken, slåss de dessutom mot cancer mitt i allt. Benjamins fru får en tumör i hjärnan, och hennes tillstånd går från att verka bli bra till att gå mot allt sämre.

Eftersom jag såg filmen först hade jag ju en bild av hur boken skulle vara, och jag förväntade mig en fördjupning kring denna bild. I filmen är det Benjamin Mee och hans barn som köper djurparken, eftersom frun redan är död. Hans syskon och mamma finns inte med alls i detta köp. Filmen fokuserar väldigt mycket på familjelivet efter mammans död, och då speciellt hur svårt det är för barnen att gå vidare utan henne. Pappan (Benjamin) köper djurparken som en nystart, för att skapa något nytt med sina barn.

I boken nämns knappt barnen alls. De finns bara i några få meningar. Mamman finns också med på djurparken och dör inte förrän långt in i boken. Fokus i boken ligger helt på djurparken och med detaljerade beskrivningar av djuren och deras nya inhägnader. Det saknas den charm och mysighet som filmen har. Jag kan knappt förstå hur de har lyckats göra filmen med den här boken som grund. De är helt olika och filmen vinner kampen med hästlängder.

Så nej, boken är inte alltid bättre än filmen. I det här fallet vill jag varmt rekommendera filmen som jag tycker är så himla fin och perfekt för hela familjen. Boken däremot – nja. Jag är ändå en stor djurvän som älskar djur och att åka till djurparker. Kanske blev det en mer negativ upplevelse eftersom jag hade sett filmen först. Kanske hade jag läst den annorlunda om jag läst boken först – med öppna ögon och utan förväntningar. Men nu gjorde jag inte det, och därför blir omdömet bara ett nja. Det är ingen bok jag rekommenderar vidare. Men se filmen!

Nytt i brevlådan

I går låg ett härligt paket och väntade i brevlådan. Yay på det! Gissa hur glad jag blev när jag såg att det var Khaled Hosseinis nya bok Och bergen svarade. Den ser jag fram emot att läsa.

Ännu mer tävling!

Det vimlar av tävlingar i bokbloggarvärlden nu och jag gillar’t! Priserna är ju självklart alltid bokrelaterade, så what’s not to like, liksom.

Hos BokrecensionerNu kan man vinna en massa fina priser. Ett av prisen är en sådan där läskudde som jag har sett lite varstans och blivit nyfiken på.

 

Klart jag är med och tävlar! Och ni? Jodå, in och anmäl er så kan vi hålla tummarna för varandra. Senast 6 juni måste ni ha anmält er för att få vara med. Lycka till!

Boktips inför semestern

Det börjar nalkas semester för många. Och för den perfekta semestern gäller det att ha några härliga böcker att njuta av, eller hur?

Här kommer några av mina absoluta favoriter. Böcker som passar perfekt som läsning i hängmattan, på stranden eller hemma i soffan.

Fortfarande Alice av Lisa Genova är en av mina absoluta favoritböcker. Om Alice som är professor vid Harvard när hon får diagnosen Alzheimers. Hon försöker skapa ett system för att själv upptäcka hur långt gången sjukdomen är, men det är en lömsk sjukdom som successivt tar över. En smått fantastisk bok som man inte får missa!

En man som heter Ove av Fredrik Backman har blivit utnämnd till årets bästa bok av många som har läst den. En både rolig och tragisk bok om änklingen Ove som tvingas stå ut med både den ena och den andra jobbiga grannen i radhuslängan där han bor. Ove är sur och tvär, på ytan, men med ett hjärta av guld. Mycket underhållande!

Vill du ha en spännande bok passar Hungerspelen av Suzanne Collins perfekt. Har du missat den här trilogin är det dags att ta tag i den nu. Särskilt som andra delen Fatta eld kommer på bio i höst. I Hungerspelen lottas barn och ungdomar att delta och den som vinner är den som överlever. Katniss och Peeta från distrikt 12 är huvudpersonerna i denna dystopi som är oerhört spännande, välskriven och en riktig bladvändare. Se till att du även har avslutande delen Revolt redo, för du kommer att vilja sträckläsa alla delarna.

Och när vi är inne på spännande böcker måste Innan jag somnar av SJ Watson nämnas. Om Christine som vaknar upp och upptäcker att hon är 20 år äldre än av hon tror. Hon har inget minne från de senaste 20 åren och vet inte om personerna i hennes närhet går att lita på eller inte. En otroligt spännande och lite läskig bok som är en tvättäkta bladvändare.

Mer gripande än spännande är Förr eller senare exploderar jag av John Green. Utsedd till årets bästa bok förra året, av både stora tidningar och bokbloggare. Om Hazel och Augustus som båda har cancer. En berättelse om kärlek, hopp, längtan och vänskap med en massa oneliners som gör att man vill sitta med anteckningsbok och anteckna under läsningen. John Green lyckas alltid teckna fantastiska karaktärer.

För dig som gillar deckare, men gärna lite snällare sådana vill jag tipsa om Elly Griffiths. Första delen heter Flickan under jorden och där presenteras för första gången arkeologen och benexperten Ruth, som får samarbeta med polisen när de hittar människoben. Historia blandat med nutida kriminalfall, och så lite kärlek på det. Det finns flera delar utkomna på svenska, så här finns chans att njuta av en hel serie under sommaren.

Om man gillar serier får man absolut inte missa Katerina Janouchs mycket omtyckta serie om barnmorskan Cecilia Lund. Första delen heter Bedragen. Sjätte delen kommer snart ut och den är efterlängtad då femte delen Modershjärtat hade en riktig cliff hanger i slutet. I den här serien står relationer och familj i centrum, men alla delar har också en lite spännande bihistoria som kräver Cecilias uppmärksamhet.

Amanda Hellbergs Döden på en blek häst är en blandning av skräck, spökhistoria och deckare och den fristående fortsättningen Tistelblomman är om möjligt snäppet bättre. Kusliga, skrämmande och extremt välskrivna böcker om Maja Grå och hennes övernaturliga upplevelser.

Och apropå lite kusligt och skrämmande får du inte missa Christin Ljungquist och hennes Kaninhjärta och Fågelbarn. Båda två har fått svallande lovord för hennes sätt att skriva, men också för det spännande innehållet som lockar till sträckläsning. Två böcker som absolut bör läsas.

Tillbaka till lite snällare böcker igen och då vill jag tipsa om Linda Olssons smått fantastiska och vackra Nu vill jag sjunga dig milda sånger. Om Astrid och Veronica och deras historia som berör långt in i hjärtat. Om vänskap, livet och tillit. En oerhört vackert berättad historia.

Sist, men inte minst, en lite rolig bok av Jonathan Tropper; Sju jävligt långa dagar. Om Judd och hans familj som ska sitta shiva och därmed återigen bo under samma tak i sju (jävligt) långa dagar. Både tragisk och komisk med en massa udda och träffsäkra händelser som gör den här boken till ett rent nöje att läsa.

Jag skulle kunna fortsätta med minst lika många böcker till, men så lång är ju tyvärr inte sommaren. Alla böckerna hör till mina absoluta favoriter, och det är nästan så att jag skulle kunna tänka mig en omläsning av alla bara för att garantera lyckad läsning under hela sommaren. Hoppas du har hittat något boktips inför sommarläsningen!

Fångad i Marbella av Birgitta Bergin

För ganska exakt ett år sedan läste jag Birgitta Bergins första bok Tre veckor, en bok som jag tyckte om. När den här boken landade i brevlådan lades den därför genast i läsa-snart-högen. Dessutom är boken en fristående fortsättning, och av någon anledning har huvudpersonen Ulli dykt upp i tankarna lite då och då efter förra årets läsning. Att återse henne igen kändes därför som ett trevligt återseende.

Ulli och Peter kämpar på i sitt äktenskap efter vad som hände i förra boken, och betoningen ligger på kämpar. Hon bestämmer sig för att åka iväg på semester tillsammans med väninnan Ingela, något Peter inte riktigt uppskattar. På flygplatsen möter de Ingelas gamla kompis Håkan, som även han ska till Marbella, fast i arbete. På flygplatsen finns också Per som Ulli hade en relation med i förra boken. Trots att hon valde att ta tillbaka Peter finns känslorna fortfarande kvar till Per, och när hon får veta att även han ska till Marbella blir hon lite orolig. Svartsjukan i henne hugger till när han berättar att han ska hälsa på sin flickvän som bor där.

Ulli ser fram emot en semester tillsammans med väninnan, med lata dagar vid poolen och drinkar på kvällen. När de bjuds in till först drinkar och senare middag till Håkan vill hon egentligen tacka nej. Men Ulli framhärdar och vill gå dit, och till Ullis stora förvåning verkar hon dessutom flirta med Håkan. Dagen efter blir de bjudna till honom igen och Ingela tackar återigen ja. Men något står inte rätt till och Ulli börjar oroa sig. Ingela beter sig konstigt, som om hon inte är sig själv. Och så helt plötsligt försvinner Ingela spårlöst och ingen verkar ta Ullis oro på allvar, förutom Per.

Jag läste den här boken när jag låg hemma och var sjuk och det var helt perfekt läsning. Den var spännande, underhållande och riktigt bra sträckläsning. Jag kom på mig själv med att vända sida efter sida bara för att få veta vad som hade hänt med Ingela. När svaren börjar komma rullar berättelsen fram i väldigt högt tempo. Precis som i förra boken blir det snudd på lite väl dramatiskt, men på något sätt funkar det ändå. Hellre så än att det hade varit för mesigt.

Förutom det mer spännande momentet med kidnappning, droghandel och eventuell sexhandel, finns relationerna närvarande. Ulli och Peter, vars äktenskap verkar vara över, och så relationen med Per som definitivt inte är så avslutad som den borde vara. Jag gillar att han kommer tillbaka i den här boken, att deras relation åter kommer upp till ytan.

Precis som i förra boken är språket kort och rappt. I början har jag svårt att ta till mig det, men det växer fram så småningom och passar till berättelsens höga tempo och tvära kast. Det passar dessutom väldigt väl in med Ullis personlighet. Hon brakar fram, säger högt vad hon tänker och är väldigt rakt på sak. Dessutom med en ganska kort stubin och en klar ådra för att ställa till med dramatiska scener.

Precis som förra boken är det här perfekt sommarläsning. Spännande, lättläst och underhållande.

Läs mer om boken här.

Läser just nu

Jag påbörjade The Age of Miracles av Karen Thompson Walker, och det visade sig vara ett lyckokast. Riktigt spännande än så länge. Eller nä, spännande är inte rätt ord – intressant är mer korrekt. Helt klart intressant story som jag ser fram emot att följa.

Och jag kör ett sista race med den engelska månaden i åtanke. Jag kommer inte att kunna nå målet på 5 lästa böcker, men det gör inget. Jag utdelar inget straff till mig själv för det. Jag tror att jag snarare ska förlänga tidsfristen och se till att de 5 böckerna blir lästa, även om det blir på övertid. Min utmaning – mina regler. 🙂 Visst är det bra när man kan göra så?

Och under läsningen av denna slår det mig hur mycket lättare jag har för att läsa på amerikansk engelska än brittisk engelska. Det är något med sättet att uttrycka sig, förutom direkta ord då så klart. Det flyter bättre för mig och därmed blir det också både lättare och går snabbare. Det fanns en anledning till varför jag valde amerikansk dialekt när jag läste engelska vid universitet, det är ju tydligt nu.

 

En utmaning om tegelstenar

För ganska exakt en evighet blev jag utmanad att svara på Tegelstensutmaningen, som har gått runt på alla bokbloggar. Just då var både dottern och jag sjuka och jag orkade inte tänka på utmaningar. Nu har vi kryat på oss, och det är dags att återvända till livet igen. Tyvärr har minnet försvunnit helt av vilka det var som taggade mig, för det var mer än en, så ni får gärna hojta om ni känner er träffade. Och förlåt min glömskhet…

– hitta de fem tjockaste böckerna i din bokhylla som du har läst
– hitta de två tjockaste böckerna i din TBR-pile (alltså böcker man inte har läst än)

Och jag måste genast börja med att fuska. Alla mina lästa böcker är magasinerade och jag har tyvärr inget tjusigt katalogsystem över ägda böcker. När vi hittar det där drömhuset står det på to-do-listan. Dels att få upp ALLA böcker i tjusiga hyllor, dels att organisera upp dem.

Men tillbaka till utmaningen. Jag väljer att helt enkelt svara utifrån böcker jag har läst, inte vad som finns i hyllan.

• Harry Potter – jag vet inte vilken som är tjockast av dem, men nog tusan är flera av dem tegelstenar. Och jo, de här böckerna äger jag.
• Shantaram av Gregory David Roberts. Med 940 sidor kvalar den lätt in här, men det är inte en bok jag äger. Det räckte bra att låna på bibblan.
• Katedralen vid havet av Ildefonso Falcones. 660 sidor och även den ett bibliotekslån.
• Stieg Larsson. Jag klumpar ihop hans böcker eftersom jag inte vet vilken som är tjockast. Jag har alla tre, men har bara läst de två första. Jag har för mig att de är rätt tjocka, i alla fall med mina mått mätt.
• Jane Eyre av Charlotte Brontë. Nu var det rätt många år sedan jag läste denna briljanta bok, men att den var tjock minns jag.

Och olästa tegelstensböcker i min bokhylla:

• Rosens namn av Umberto Eco. Ett loppisköp för något år sedan. Den lär nog (tyvärr) bli stående där oläst ett tag. 531 sidor erbjuder den. 
• In her shoes av Jennifer Weiner. Det här är en hyllvärmare med flera år på nacken. Med sina 521 engelska sidor lär den få fortsätta samla damm ett tag till.

Jag är inte så förtjust i tegelstenar. För min del är en bok helt perfekt när den är ca 300 sidor, gärna något kortare. Kommer de upp i 400 gäller det att de fångar intresset snabbt, och är de längre än så blir det direkt ett motstånd från min sida. Jag gillar nämligen att sträckläsa böcker. Jag gillar inte att ha en bok på gång alltför länge för då hinner jag tappa intresset. Det allra, allra bästa är när jag kan läsa en bok från pärm till pärm under en enda dag. Då är ca 300 sidor lagom, om jag är ledig vill säga.

Nu är det meningen att jag ska skicka utmaningen vidare, men jag tror att de allra flesta redan har gjort den. Om det är någon som har missat den så är det bara att haka på.

Tips om tävling

Om ni skyndar er kan ni titta in hos Mia och tävla om att vinna hela 2 böcker i excess-formatet.

Själv är jag sugen på de här två:

 

Senast 28 maj måste ni anmäla er om ni vill vara med så skynda in och tävla!

Bokbloggsjerka – omläsning

Veckans fråga i Bokbloggsjerkan är kort och gott om vi brukar läsa om böcker.

Mitt svar blir nej. Jag läser aldrig om böcker, om jag inte gör det omedvetet då vill säga. Minnet, ni vet…

Det finns så oerhört många bra, oupptäckta böcker där ute som jag hellre lägger fokus på. Jag har varken tid eller lust att läsa om böcker, hur mycket jag än tyckte om dem första gången. Dessutom är jag rädd för att förstöra mina favoriter vid en omläsning. Man ändrar sig som person, och en bok jag tyckte mycket om för några år sedan kanske inte alls håller måttet i dag. Jag misstänker att en del av mina favoritförfattare var mina favoriter i en viss tid i livet, och att jag bara skulle förstöra mina minnen om jag läste om deras böcker nu. Jag håller dem hellre kärt i minnet och undviker därmed omläsning.

Den enda gången jag skulle kunna tänka mig att läsa om böcker, är om det behövs i t.ex. jobbet. Nu ska jag återigen undervisa i svenska i höst, och då kan jag tänka mig att läsa om böcker som eleverna ska jobba med. För att ha det färskt i minnet, men även för att läsa med ett annat perspektiv.

Jag har läst om en del böcker, men då handlar det oftast om att jag har läst dem på olika språk. I något fall ville jag läsa boken även på svenska för att vara säker på att jag förstod den rätt, i något annat fall ville jag läsa på originalspråk för att se skillnaden. Men det där var några år sedan nu, och jag är inte säker på att jag skulle göra det igen. Kanske. Om jag var ruskigt nyfiken på originalspråket av någon anledning.

Jag tycker att tiden är för knapp som den är. Jag lägger den hellre på nya läsupplevelser än att återuppta gamla sådana.

Två nyheter

Jag har fått hem två nyheter den senaste veckan. Kate Mortons En välbevarad hemlighet och Sofi Oksanens När duvorna försvann. Båda författarna är nya bekantskaper för mig, trots att jag har hört många lovord om dem. När mina bokklubbar erbjöd dessa som månadsböcker kunde jag därför inte motstå. Båda känns dessutom som perfekt sommarläsning, och eftersom min semester närmar sig med stormsteg känns det mycket bra att kunna se fram emot läsning i form av dessa.

Någon som har läst och gillat?

Den (sv)engelska månaden

Hmm. Engelsk månad var det ja. Eller hur?

Målet var 5 (minst) lästa böcker på engelska i maj. Jag har läst 2. Prick. Inte ens påbörjat en tredje.

Jag skyller på sjukdomar och därmed ingen lust alls att läsa på engelska. Däremot har jag läst väldigt många på svenska, men det räknas ju liksom inte.

Ok, några dagar kvar i maj. Det  borde ju kunna gå att klara utmaningen, visst? Jag får lägga på ett extra kol nu, och kanske välja de allra tunnaste engelska böckerna.

En iPad mini som läsplatta

Jag velade i evigheter om vilken läsplatta jag skulle välja. Ingen platta hade alla funktioner jag ville ha. När jag trodde att jag hade bestämt mig för en Sony åkte jag till Elgiganten, där de så klart inte sålde läsplattor, men däremot iPad. Jag hade förkastat tanken på en iPad som läsplatta då jag tyckte att de var för tunga och klumpiga att hålla i. Men så råkade jag få syn på en iPad mini och blev lite smått kär i den. Så lätt och smidig att hålla i. När jag åkte därifrån började jag alltså vela i mitt beslut. Kanske en iPad mini vore något i stället? Så när det kom ett kanonerbjudande slog jag till, eftersom det inte skulle skilja så mycket i pris mellan en Sony och paddan. Dessutom kan man ju använda paddan till annat också. Jag har t.ex. saknat att inte kunna skriva och kolla nätet när jag har rest iväg. En iPad mini får lätt plats i handväskan och är därmed enkel att ta med överallt.

De första två veckorna hade jag dock inget fodral till den, och det var inte så smidigt. Jag fick ont i händerna när jag försökte greppa runt den. Så när jag fick erbjudande om att testa ett fodral från The Snugg tackade jag ja. Nu har jag haft det några veckor och det är stor skillnad mot utan fodral. Det allra bästa med det här fodralet är handtaget på baksidan som är supersmidigt när man ska ligga ner och läsa. Det enda jag saknar där är någon form av fästanordning, typ ett gummiband att sätta runt för att det ska sitta på plats. Det hade varit det allra bästa. I övrigt funkar det fint, och det är lite mockakänsla på vissa ställen, vilket ger ett bra grepp. Jag är också nöjd med att fodralet ger en lite ”lyxigare” känsla. Det är något speciellt med att krypa ner i soffan med min rosa padda och ligga och läsa. Det är egentligen bara ett glas champagne som saknas, för den allra mest ultimata lyxstunden.

Sammanfattningsvis är jag toknöjd med både iPad mini och fodralet till, när det gäller att använda som läsplatta. När det gäller e-böcker lånar jag alla böcker via bibliotek och det är enkelt att ladda ner och använda dem i appen Blue Fire reader. Skulle jag vilja köpa böcker är det ju också enkelt att göra på paddan. Däremot har jag inte testat att läsa utomhus, men jag tror ärligt talat inte att jag ändå skulle använda den utomhus. Jag läser fortfarande en massa pappersböcker, och som strandläsning väljer jag hellre en pocket – för känslans skull.