Juni månads läsning

Tack och hej till juni månad som är min absoluta favorit på hela året. 💕

Det blev 11 utlästa böcker den här månaden och eftersom min stora favorit Sarah Dessen kom ut med en ny bok är det svårt att konkurrera om förstaplatsen då den var snudd på självklar. Å andra sidan var Jodi Picoults bok oerhört stark läsning, vilket påminner mig om att jag måste läsa mer av henne väldigt snart. Men det blev ännu mer spännande läsning den här månaden och Raseri, Trollsländan och, Kvinnan i fönstret Sekten som återuppstod var alla fyra väldigt bra bladvändare. Det blev ovanligt mycket spänning den här månaden. För juli månad hoppas jag på minst lika mycket läsning då jag har semester om en vecka. Det ser jag fram emot! 👌🏻

☀️Små stora saker av Jodi Picoult

☀️Sekten som återuppstod av Mariette Lindstein

☀️Kalla mig Amanda av Josefine Sandblom

☀️Raseri av Andreas Ek

☀️Fuckboy av Cecilia Salamon

☀️En gång för alla av Sarah Dessen

☀️Till alla killar jag har gillat av Jenny Han

☀️Kvinnan i fönstret av AJ Finn

☀️Nej och åter nej av Nina Lykke

☀️Trollsländan av Michel Bussi

☀️Våra kemiska hjärtan av Krystal Sutherland

Annonser

Sekten som återuppstod av Mariette Lindstein

När jag hade läst ut första delen i den här trilogin ville jag inte läsa mer. Den var obehaglig och kröp in under skinnet och jag kände mig färdig. Men så kunde jag inte sluta tänka på den ändå. Vad hände sedan? Hur gick det för Sofia och de andra medlemmarna i sekten? Jag kände att jag ville ha svar på en massa frågor så det var bara att läsa vidare i serien.

Den här boken fortsätter där den andra slutade. Sofia och de andra försöker bygga upp sina liv igen samtidigt som Franz Oswald ställs inför rätta. Sofia kan inte bara släppa det hon gick igenom och bestämmer sig för att göra sin röst hörd och berätta om tiden i sekten, till Franz Oswalds stora ilska. Trots att han sitter i fängelse lyckas han styra sekten vidare och skrämma och hota Sofia. Hans tentakler verkar nå hur långt som helst och hans undersåtar gör vad som helst som han ber om. Ska Sofia någonsin kunna bli fri från sekten? Och vad händer när han kommer ut ur fängelset?

Den här boken är på sina ställen ännu hemskare än den förra. Jag fick nästan skumma en del avsnitt i slutet. Det är så himla brutalt och vidrigt.

Det här är spännande och skrämmande läsning på samma gång. Det är definitivt en bra inblick i hur en sekt fungerar, hur lätt man som människa kan fångas i en sekt. Och hur otroligt svårt, för att inte säga omöjligt, det är att ta sig ur den.

Jag har beställt hem tredje och avslutande delen som kom med ett paket i dag faktiskt. Först måste jag dock vila huvudet från Via Terras grymheter innan jag dyker in i den världen igen. Har du läst serien? Annars har du tre böcker att plöja i sommar.

Tack oktober!

Det har blivit många lästimmar i oktober vilket gav resultatet 7 lästa och 4 påbörjade. Av de lästa har jag svårt att välja en favorit då alla var väldigt bra. En bra läsmånad helt enkelt!

Den senaste veckan har varit segare läsmässigt. Jag har inte riktigt fastnat för någon bok utan kört slalomläsning, något som jag egentligen inte alls gillar.

Och nu är det läslov sägs det. Men inte för mig. Jag jobbar ju inte längre som lärare och kliniken har öppet som vanligt. Sååå… Det blir kvällsläsning som vanligt för min del. Det är inte kattskit det heller direkt. 

Sekten på Dimön av Mariette Lindstein


Den här boken dök upp i mitt Instagram-flöde och verkade vara spännande utan att vara läskig, alltså precis min typ av bok. Det är dessutom första delen i en trilogi.

Sofia och hennes kompis går på en inspirerande föreläsning som hålls av Franz Oswald, ledaren för Via Terra. De blir personligt inbjudna till Via Terras vackra herrgård på Dimön och väl där blir Sofia inbjuden att bygga upp och ansvara för deras bibliotek. Hon tackar ja och skriver på ett 2-årigt kontrakt och tänker att det kan vara en bra erfarenhet när hon sedan söker andra jobb. Ganska snart blir hon Franz personliga assistent och högra hand. Alla i personalen jobbar hårt för att få i ordning allt på herrgården. Det blir ofta långa dagar kvällar, ofta med bara några få timmars nattsömn. Men hur mycket de än jobbar verkar Franz aldrig bli riktigt nöjd med arbetet. Sofia märker hur han blir alltmer elak, kräver mer och till slut tar till fysiska bestraffningar. Till slut börjar hon fundera huruvida de höga murarna med taggtråd med larm verkligen är till för att hålla inkräktare borta eller för att hålla personalen inne? Ju mer hon funderar desto mer börjar hon tvivla och snart bestämmer hon sig för att rymma. Frågan är bara hur?

Mariette Lindstein var aktiv i Scientologikyrkan i 25 år innan hon äntligen lyckades rymma därifrån. Hon vill med den här boken visa hur lätt det är att bli fast i en sekt och hur svårt det kan vara att ens se och förstå att det rör sig om en sekt. Så är det för Sofia i den här boken. När varningsklockorna väl börjar ringa är hon redan fast och kan inte längre lämna på egen hand. Till början är allt guld och gröna skogar och hon tycker att hennes familj och vänner oroar sig i onödan. När hon inser hur det ligger till är det försent.

Det är spännande läsning även om jag tycker att 500 sidor var lite väl mycket. Boken hade kunnat kortas ner något utan att det hade påverkat själva storyn. Parallellt med Sofias story finns också en annan, där man som läsare först inte riktigt förstår vem det handlar om eller i vilken tid. Jag hade mina aningar som visade sig stämma mot slutet. I början tyckte jag att den storyn var lite störande, men mot slutet förstod jag att den var nödvändig för helheten och då blev den också mer intressant. 

Ibland blev boken nästan obehaglig att läsa, på grund av det som händer. Det är läskigt hur människan kan manipuleras till att tro att något är ok när det är så självklart för en utomstående att det verkligen inte är ok. Som läsare tycker man att Sofia borde inse långt tidigare hur det ligger till, men hon är som förblindad av Franz och hans utstrålning. Och precis som Scientologikyrkan är känd för att locka kändisar, som t.ex. Tom Cruise, jobbar Via Terra på samma sätt. Det är svårt att inte fundera på vad mer som är likt mellan Scientologin och Via Terra. Finns det fler likheter? Jag vill knappt veta…

Boken var inte riktigt lika spännande som jag trott och hoppats på, men den var ändå bra och klart läsvärd. För min del var behållningen det här med hur man kan fångas av en sekt. Det är intressant läsning, absolut. Jag är dock inte säker på om jag kommer att läsa även fortsättningen. Jag känner mig rätt nöjd som det är med att ha läst bara första delen.