Försvinnanden av Jodi Picoult

Det tog tid för mig att läsa ut den här boken. Jag började i somras och läste inte ut den förrän för någon vecka sedan. Det berodde däremot inte på att den var dålig på något sätt, utan helt och hållet på gravidgröten i hjärnan som gjorde att jag hade svårt att hålla fokus uppe.

Delia har växt upp med sin pappa, i tron att mamman dog när Delia var liten. Numera är hon vuxen och själv mamma till Sophie. Hon arbetar som hundförare, med sin hund Greta, och de båda har i uppgift att söka upp försvunna människor med hjälp av Gretas luktsinne. I Delias liv finns också Eric, Sophies pappa, samt Fitz, en nära vän som har varit kär i Delia hela livet. 

Delia tycker själv att hon har haft en lycklig uppväxt, trots avsaknaden av en mamma. Men hon börjar få konstiga minnesbilder som inte alls stämmer överens med hennes uppväxt. Minnena är starka och hon är säker på att de är just minnen och inte bara fantasier. Fitz, som är journalist, bestämmer sig för att hjälpa henne i att kolla upp dessa minnen. Det leder till att polisen snart knackar på hennes dörr och plöstligt vänds hela hennes liv och uppväxt upp och ner. Inget visar sig vara som hon trott.

Boken växlar berättarjag mellan de olika personerna och det var nog därför jag hade svårt att hålla fokus. Det blev för många röster och historier att hålla reda på. Precis som i Jodi Picoults andra bok Allt för min syster tar den här boken upp ett kontroversiellt ämne och som läsare får man själv ta ställning, men först efter att man ha fått veta alla olika sidor av fallet. Det visar sig att det inte alls är så svart och vitt som man vid en första anblick kan tro. Det är en bok som verkligen slår en på fingrarna när man bestämmer sig för att döma någon utan att först ta reda på alla fakta. Så som många människor faktiskt gör.

Jag har läst och hört omdömen om den här boken att den inte skulle vara bra, men det håller jag inte med om. Visst finns det en del i boken som känns lite överflödigt och bara tråkigt att läsa, men som helhet är det en bra och tankeväckande bok. Jag är helt klart intresserad av att läsa mer av den här författaren, och måste kolla upp vad hon mer har skrivit som kan tänkas vara läsvärt.

Att amma av Nanna Bylund

Inför MVC-besöket i onsdags fick jag en liten läxa, för första gången. Jag skulle läsa en broschyr om amning. Men, boktok som man är gick jag ju så klart till bibblan och lånade en hel bok i ämnet i stället. Eller också, för jag läste även broschyren.

Boken handlar om amning, allt från teknik till tankar kring det. Allt som en förstagångsammare behöver veta, men säkert också en hel del för de som redan har gått igenom det innan. Jag lärde mig massor som jag inte ens visste att jag inte visste, så att säga. Jag har väl i och för sig heller aldrig varit i positionen innan att behöva tänka till så mycket om just amning. Genom den här boken har jag i alla fall lärt mig massor, men jag tror att en del först måste upplevas irl innan man verkligen förstår vad det handlar om.

Ett extra plus också för de berättelser från både mammor och pappor och deras erfarenheter om amning. Det är alltid intressant att läsa andras tankar och upplevelser.

Bokåret 2010

Dags att summera läsningen för det här året. Det har blivit sammanlagt 43 böcker, inte så många som jag hade velat. En grötig gravidhjärna satte stopp för mycket av läsningen under sommaren och gjorde det helt omöjligt att kunna koncentrera mig. Mina läsmål för det här året kunde jag också slänga i sjön i samma stund jag blev gravid. Läsa nobelpristagare när man har gröt i huvudet? Nej, just det. Ingen bra idé. Dessutom blev det ju stort fokus på just gravidböcker under året, av naturliga skäl.

Men, en topplista från olika kategorier ska ni får här:

Bästa skönlitterära bok: Hittebarnet av Katerina Janouch. I den här kategorin fanns det fler som slogs om förstaplatsen, men den här boken verkligen sträckläste jag och den fick mig att även inköpa de två första delarna i serien.

Bästa ungdomsbok: Mycket mer än så av Sarah Dessen. Alltså, den här boken är sååå bra! Den måste hamna på förstaplatsen.

Bästa wellnessbok: Kärnfrisk familj, så gör du! av Ninka-Bernadette Mauritson. Ett måste för ALLA att läsa, framför allt barnfamiljer som har fastnat i fiskpinne-träsket. Det är inte så svårt att äta rätt, att äta mat som man mår bra av och blir frisk och stark av. Den här boken ger en bra kunskapsgrund. Läs!

Bästa träningsbok: Träna med kettlebells av Linus Johansson. För att den här boken visar hur otroligt lätt det är att träna hemma, även om man vill träna tungt. Kettlebells tar dessutom ingen större plats. Om du inte redan har testat så se till att du gör det!

Bästa gravidbok: På smällen! Från A till bebis av Ann Söderlund och Hannah Rosander (Widell). Det finns många saker som folk undviker att berätta om graviditet, men den här boken avslöjar allt. Allt! Det är skönt att veta att man inte är ensam om de tankar och de fenomen som de tar upp här.

Så hur gick det egentligen med mina läsmål för 2010? Så här såg de ut:

  • 5 nobelpristagare
  • 5 från nya länder
  • 7 på engelska
  • 2 på spanska
  • Läsa för min egen skull!

Hahaha… Jag har väl egentligen bara lyckats någorlunda med det sista målet. Men ett mål har jag faktiskt lyckats med! I utmaningen skrev jag också att jag ville läsa fler böcker om träning och wellness, och det har jag ju gjort i alla fall! Heja mig! Att försöka återuppta utmaningen Böcker A-Ö samt hänga på andra bokutmnaingar = not so much. Så länge mina böcker ligger nedpackade i flyttkartonger är läsutmaningar helt omöjliga för jag behöver ha böckerna framför mig för att verkligen komma ihåg dem.

Så… ska jag sätta upp en läsutmaning inför 2011 när jag vet att det blir ett år som kommer att bestå av en hel massa bebisgos? Nja… Jag får nog helt enkelt köra vidare på det här med att läsa för min egen skull, även om det var ett mål jag satte för att jag numera inte längre jobbar som lärare och därmed inte har några krav eller måsten i min läsning. Jag ska också fortsätta läsa böcker om wellness och träning. Jag har redan en hel hög sådana recensionsex liggande här hemma. Härligt! Sedan blir det nog en och annan barnbok under nästa år, för det är ju klart att Mini ska bli en liten boktok!

Vänta, blinka av Gunnhild Øyehaug

Den här boken har höjts till skyarna av många, och det är klart att man blir lite intresserad då. Den har t.ex. blivit vald till årets bok i Norge.

Boken är uppbyggd lite som en film, med olika scener. Berättarna i boken presenterar karaktärerna och miljöerna så att man som läsare får en känsla av filmklipp. Det är en hel rad karaktärer som presenteras i boken, och precis som man kan förvänta sig visar det sig efter ett tag att flera av dem hör ihop på ett eller annat sätt. Det är bl.a. Sigrid, som retar sig på alla filmer där kvinnorna går omkring i stora herrskjortor och nakna ben. Vi möter författaren Kåre, som verkar ha lite problem med sin egen självbild då han tror att kvinnorna som kommer på hans föreläsningar vill förföra honom. Linnea är regissör och rekar inför sin nya film samtidigt som hon drömmer om ett möte mellan henne och en gift man, ett möte som hon hoppas och tror ska upprepa sig. Hon jobbar ihop med Robert som p.g.a. sina starka känslor för Linnea inte vågar berätta att det saknas pengar till filmen och att den aldrig kommer att kunna spelas in. I stället fortsätter han låtsas, för att på så sätt få vara nära henne. Det är konstnären Trine som gör mjölkstockning till en konst, och det är Viggo, en enstöring som längtar efter samhörighet.

Som sagt, det är många personer inblandade och det är lite jobbigt att först komma in i boken. Boken kallas en ”originell samtidsroman” samt en ”popkulturell fröjd”. Men jag vet inte jag. Bitvis är det faktiskt riktigt underhållande och det blir lite tragikomiskt när man som läsare vet mer än de olika karaktärerna. Stackars Robert har ju ingen aning om att Linnea drömmer om en gift man och tror att han faktiskt har en chans där. Och Linnea å sin sida drömmer om att bli en ny Sofia Coppola och har ingen aning om att hennes film faktiskt aldrig ens kommer att bli av. Det är det som inte sägs högt som gör den här boken bra. Spelet mellan karaktärerna som de själva inte ens är medvetna om.

Men, det finns också en hel del i den här boken som jag suckar högt åt. Det blir bara konstigt ibland. Det blir för mycket som bara är för konstigt och då tröttnar jag som läsare. Särskilt ett kapitel fick mig att vilja lägga ihop boken och sluta läsa. Men då var jag redan så nära slutet att jag likaväl kunde läsa resten också. Mitt omdöme om boken som helhelt blir ljummet. Det är ingen bok som jag skulle kunna rekommendera vidare till någon. Nope, den här boken kommer snart falla i glömska för min del.

Skämmerskans dotter av Lene Kaaberbøl

Den här boken har legat på min att-vilja-läsa-lista länge, länge. När jag sedan hörde en uppläsning av den i tv inför Kura skymning vaknade intresset igen.

Dina är skämmerskans dotter. En skämmare har väldigt speciella ögon. När de ser någon djupt in i ögonen ser de allt den personen gjort och skäms för. Skämmerskans blick gör att personen äntligen skäms för sina onda gärningar, något han/hon innan kanske har kunnat förtrycka. Dina har ärvt sin förmåga av sin mamma som jobbar som skämmerska. Dina själv håller precis som bäst på att lära sig hur sin förmåga fungerar. När mamman blir hämtad från hemmet för att fastställa en mans skuld blir även Dina inblandad. Snart hämtar de även henne för att pressa mamman. Det blir ett farligt äventyr med farliga maktkamper, magi och drakar.

Det här är fantasy och jag har lite, lite svårt för just fantasy. Det är inte riktigt min grej. Men, det är en välskriven bok och den är spännande. Tyvärr faller den inte i min smak ändå, men jag kan tänka mig att den når fram till ungdomar som gillar fantasy. Det som jag gillar med den här boken är skildringen av Dinas relationsproblem. Hennes gåva skrämmer folk, inklusive potentiella vänner. Ingen vågar se henne i ögonen av rädsla att få veta för mycket om sig själv och sina onda gärningar. Det är svårt för Dina att få vänner och i den ålder hon är ser hon inga som helst fördelar med att ha den gåva hon har. Hon är annorlunda och lider av det. Det finns ett djup i boken som jag tycker om. Det är inte bara en spännande äventyrsberättelse.

Det är en bok med spänning, mod, vänskap, magi och äventyr. Gillar man fantasy gillar man säkert den här boken. När jag jobbade som lärare hörde jag många elever lovorda just den här boken, så det verkar som om den går hem till målgruppen.

Bokpaket julen 2010

Jodå, visst kom tomten med böcker även i år! Jag fick, precis som jag ju önskade, Systerskap av Katerina Janouch. Och hur mycket den än ligger där och lockar mig tänker jag vänta med den till efter nyår. Det finns andra redan påbörjade böcker som ska avslutas först. Den får vackert vänta lite.

Och själv gav jag bort två böcker till T i julklapp. Han fick Brödraskapet av Robyn Young och Ken Follets Svärdet och spiran.  De ska nog hålla honom sysselsatt en tid.

Och så har jag fått en hel del recensionsböcker i brevlådan den senaste veckan, så nu är läsningen definitivt säkrad för ett bra tag framöver. Den bok jag ser mest fram emot att läsa är den här. Men den ska inte recenseras förrän i mitten av januari så den har jag bara bläddrat längtansfullt i. Och ja, vi har testlagat två recept också. Och fler ska vi testa innan recensionsdags.

Tack snälla tomten för att vi fick böcker i julklappssäcken även i år. Nu var det ju bara det där med platsen för dem också. Hmm…

Hoppas att även ni fick lite böcker av tomten!

En gång av Margaret Wild

Den här boken är speciell, mycket speciell. När man öppnar boken och snabbt bläddrar i den ser det ut som lyrik, med sina kort skrivna sidor som ibland bildar små mönster. Och även om boken vid en första anblick då ser lite tunn och innehållslös ut, ska man inte döma hunden efter håren. För oj,oj,oj vad stark den här boken är. Den levererar en hel del smällar rätt i magen.

Det är svårt att skriva vad den handlar om eftersom jag tycker att den först och främst levererar en känsla. Den innehåller i alla fall fyra personer som väl kan anses ha huvudrollerna: Bram, Al, Gabe och Helen. De tre första är kompisar som tillsammans arrangerar vilda, hemliga fester när det är FF i någon av de fina villorna. Gabe är den snygga killen som alla tjejer faller för, Al står för spriten och Bram är en olycksalig ung man med två korpar på axeln. De tre är alla väldigt olika varandra och lever väldigt olika liv, men har ändå något som håller dem samman. Helen kommer in senare i bilden. Hon är från födseln vanskapt i ansiktet, men har efter flera plastikoperationer fått ett ansikte som lättare ”smälter in”. Hon är stark, ser allas inre och har en stark framtidstro för sig själv. Men det finns fler personer i boken, och alla har de en alldeles egen och lika viktig historia att berätta.

Jag vill inte gärna avslöja något om handlingen eftersom den är väldigt speciell, och skulle jag nämna för mycket här skulle jag nästa sabba läsupplevelsen. Temat i boken är att se under ytan, att se bakom en människas fasad och se den verkliga människan och känslorna som gömmer sig där inne. Alla bär sina egna inre demoner, hur tuffa de än är på ytan. Allt är inte alltid vad det ser ut att vara utåt.

På baksidan av boken står det så här: ”Wild har en mästerlig förmåga att porträttera den smärta och de krafter som styr till synes irrationella handlingar och åskådliggör hur det som syns utåt inte alltid överensstämmer med det som utspelar sig innanför bröstbenen.” En mycket träffande beskrivning av den här boken.

Det här är en bok jag varmt rekommenderar vidare. Vill du veta lite mer kan du provläsa en bit ur boken här. Där ser du också det vackert formade språket. En ren njutning för både öga och sinne.