Försvinnanden av Jodi Picoult

Det tog tid för mig att läsa ut den här boken. Jag började i somras och läste inte ut den förrän för någon vecka sedan. Det berodde däremot inte på att den var dålig på något sätt, utan helt och hållet på gravidgröten i hjärnan som gjorde att jag hade svårt att hålla fokus uppe.

Delia har växt upp med sin pappa, i tron att mamman dog när Delia var liten. Numera är hon vuxen och själv mamma till Sophie. Hon arbetar som hundförare, med sin hund Greta, och de båda har i uppgift att söka upp försvunna människor med hjälp av Gretas luktsinne. I Delias liv finns också Eric, Sophies pappa, samt Fitz, en nära vän som har varit kär i Delia hela livet. 

Delia tycker själv att hon har haft en lycklig uppväxt, trots avsaknaden av en mamma. Men hon börjar få konstiga minnesbilder som inte alls stämmer överens med hennes uppväxt. Minnena är starka och hon är säker på att de är just minnen och inte bara fantasier. Fitz, som är journalist, bestämmer sig för att hjälpa henne i att kolla upp dessa minnen. Det leder till att polisen snart knackar på hennes dörr och plöstligt vänds hela hennes liv och uppväxt upp och ner. Inget visar sig vara som hon trott.

Boken växlar berättarjag mellan de olika personerna och det var nog därför jag hade svårt att hålla fokus. Det blev för många röster och historier att hålla reda på. Precis som i Jodi Picoults andra bok Allt för min syster tar den här boken upp ett kontroversiellt ämne och som läsare får man själv ta ställning, men först efter att man ha fått veta alla olika sidor av fallet. Det visar sig att det inte alls är så svart och vitt som man vid en första anblick kan tro. Det är en bok som verkligen slår en på fingrarna när man bestämmer sig för att döma någon utan att först ta reda på alla fakta. Så som många människor faktiskt gör.

Jag har läst och hört omdömen om den här boken att den inte skulle vara bra, men det håller jag inte med om. Visst finns det en del i boken som känns lite överflödigt och bara tråkigt att läsa, men som helhet är det en bra och tankeväckande bok. Jag är helt klart intresserad av att läsa mer av den här författaren, och måste kolla upp vad hon mer har skrivit som kan tänkas vara läsvärt.

Att amma av Nanna Bylund

Inför MVC-besöket i onsdags fick jag en liten läxa, för första gången. Jag skulle läsa en broschyr om amning. Men, boktok som man är gick jag ju så klart till bibblan och lånade en hel bok i ämnet i stället. Eller också, för jag läste även broschyren.

Boken handlar om amning, allt från teknik till tankar kring det. Allt som en förstagångsammare behöver veta, men säkert också en hel del för de som redan har gått igenom det innan. Jag lärde mig massor som jag inte ens visste att jag inte visste, så att säga. Jag har väl i och för sig heller aldrig varit i positionen innan att behöva tänka till så mycket om just amning. Genom den här boken har jag i alla fall lärt mig massor, men jag tror att en del först måste upplevas irl innan man verkligen förstår vad det handlar om.

Ett extra plus också för de berättelser från både mammor och pappor och deras erfarenheter om amning. Det är alltid intressant att läsa andras tankar och upplevelser.

Bokåret 2010

Dags att summera läsningen för det här året. Det har blivit sammanlagt 43 böcker, inte så många som jag hade velat. En grötig gravidhjärna satte stopp för mycket av läsningen under sommaren och gjorde det helt omöjligt att kunna koncentrera mig. Mina läsmål för det här året kunde jag också slänga i sjön i samma stund jag blev gravid. Läsa nobelpristagare när man har gröt i huvudet? Nej, just det. Ingen bra idé. Dessutom blev det ju stort fokus på just gravidböcker under året, av naturliga skäl.

Men, en topplista från olika kategorier ska ni får här:

Bästa skönlitterära bok: Hittebarnet av Katerina Janouch. I den här kategorin fanns det fler som slogs om förstaplatsen, men den här boken verkligen sträckläste jag och den fick mig att även inköpa de två första delarna i serien.

Bästa ungdomsbok: Mycket mer än så av Sarah Dessen. Alltså, den här boken är sååå bra! Den måste hamna på förstaplatsen.

Bästa wellnessbok: Kärnfrisk familj, så gör du! av Ninka-Bernadette Mauritson. Ett måste för ALLA att läsa, framför allt barnfamiljer som har fastnat i fiskpinne-träsket. Det är inte så svårt att äta rätt, att äta mat som man mår bra av och blir frisk och stark av. Den här boken ger en bra kunskapsgrund. Läs!

Bästa träningsbok: Träna med kettlebells av Linus Johansson. För att den här boken visar hur otroligt lätt det är att träna hemma, även om man vill träna tungt. Kettlebells tar dessutom ingen större plats. Om du inte redan har testat så se till att du gör det!

Bästa gravidbok: På smällen! Från A till bebis av Ann Söderlund och Hannah Rosander (Widell). Det finns många saker som folk undviker att berätta om graviditet, men den här boken avslöjar allt. Allt! Det är skönt att veta att man inte är ensam om de tankar och de fenomen som de tar upp här.

Så hur gick det egentligen med mina läsmål för 2010? Så här såg de ut:

• 5 nobelpristagare
• 5 från nya länder
• 7 på engelska
• 2 på spanska
• Läsa för min egen skull!

Hahaha… Jag har väl egentligen bara lyckats någorlunda med det sista målet. Men ett mål har jag faktiskt lyckats med! I utmaningen skrev jag också att jag ville läsa fler böcker om träning och wellness, och det har jag ju gjort i alla fall! Heja mig! Att försöka återuppta utmaningen Böcker A-Ö samt hänga på andra bokutmnaingar = not so much. Så länge mina böcker ligger nedpackade i flyttkartonger är läsutmaningar helt omöjliga för jag behöver ha böckerna framför mig för att verkligen komma ihåg dem.

Så… ska jag sätta upp en läsutmaning inför 2011 när jag vet att det blir ett år som kommer att bestå av en hel massa bebisgos? Nja… Jag får nog helt enkelt köra vidare på det här med att läsa för min egen skull, även om det var ett mål jag satte för att jag numera inte längre jobbar som lärare och därmed inte har några krav eller måsten i min läsning. Jag ska också fortsätta läsa böcker om wellness och träning. Jag har redan en hel hög sådana recensionsex liggande här hemma. Härligt! Sedan blir det nog en och annan barnbok under nästa år, för det är ju klart att Mini ska bli en liten boktok!

Vänta, blinka av Gunnhild Øyehaug

Den här boken har höjts till skyarna av många, och det är klart att man blir lite intresserad då. Den har t.ex. blivit vald till årets bok i Norge.

Boken är uppbyggd lite som en film, med olika scener. Berättarna i boken presenterar karaktärerna och miljöerna så att man som läsare får en känsla av filmklipp. Det är en hel rad karaktärer som presenteras i boken, och precis som man kan förvänta sig visar det sig efter ett tag att flera av dem hör ihop på ett eller annat sätt. Det är bl.a. Sigrid, som retar sig på alla filmer där kvinnorna går omkring i stora herrskjortor och nakna ben. Vi möter författaren Kåre, som verkar ha lite problem med sin egen självbild då han tror att kvinnorna som kommer på hans föreläsningar vill förföra honom. Linnea är regissör och rekar inför sin nya film samtidigt som hon drömmer om ett möte mellan henne och en gift man, ett möte som hon hoppas och tror ska upprepa sig. Hon jobbar ihop med Robert som p.g.a. sina starka känslor för Linnea inte vågar berätta att det saknas pengar till filmen och att den aldrig kommer att kunna spelas in. I stället fortsätter han låtsas, för att på så sätt få vara nära henne. Det är konstnären Trine som gör mjölkstockning till en konst, och det är Viggo, en enstöring som längtar efter samhörighet.

Som sagt, det är många personer inblandade och det är lite jobbigt att först komma in i boken. Boken kallas en ”originell samtidsroman” samt en ”popkulturell fröjd”. Men jag vet inte jag. Bitvis är det faktiskt riktigt underhållande och det blir lite tragikomiskt när man som läsare vet mer än de olika karaktärerna. Stackars Robert har ju ingen aning om att Linnea drömmer om en gift man och tror att han faktiskt har en chans där. Och Linnea å sin sida drömmer om att bli en ny Sofia Coppola och har ingen aning om att hennes film faktiskt aldrig ens kommer att bli av. Det är det som inte sägs högt som gör den här boken bra. Spelet mellan karaktärerna som de själva inte ens är medvetna om.

Men, det finns också en hel del i den här boken som jag suckar högt åt. Det blir bara konstigt ibland. Det blir för mycket som bara är för konstigt och då tröttnar jag som läsare. Särskilt ett kapitel fick mig att vilja lägga ihop boken och sluta läsa. Men då var jag redan så nära slutet att jag likaväl kunde läsa resten också. Mitt omdöme om boken som helhelt blir ljummet. Det är ingen bok som jag skulle kunna rekommendera vidare till någon. Nope, den här boken kommer snart falla i glömska för min del.

Skämmerskans dotter av Lene Kaaberbøl

Den här boken har legat på min att-vilja-läsa-lista länge, länge. När jag sedan hörde en uppläsning av den i tv inför Kura skymning vaknade intresset igen.

Dina är skämmerskans dotter. En skämmare har väldigt speciella ögon. När de ser någon djupt in i ögonen ser de allt den personen gjort och skäms för. Skämmerskans blick gör att personen äntligen skäms för sina onda gärningar, något han/hon innan kanske har kunnat förtrycka. Dina har ärvt sin förmåga av sin mamma som jobbar som skämmerska. Dina själv håller precis som bäst på att lära sig hur sin förmåga fungerar. När mamman blir hämtad från hemmet för att fastställa en mans skuld blir även Dina inblandad. Snart hämtar de även henne för att pressa mamman. Det blir ett farligt äventyr med farliga maktkamper, magi och drakar.

Det här är fantasy och jag har lite, lite svårt för just fantasy. Det är inte riktigt min grej. Men, det är en välskriven bok och den är spännande. Tyvärr faller den inte i min smak ändå, men jag kan tänka mig att den når fram till ungdomar som gillar fantasy. Det som jag gillar med den här boken är skildringen av Dinas relationsproblem. Hennes gåva skrämmer folk, inklusive potentiella vänner. Ingen vågar se henne i ögonen av rädsla att få veta för mycket om sig själv och sina onda gärningar. Det är svårt för Dina att få vänner och i den ålder hon är ser hon inga som helst fördelar med att ha den gåva hon har. Hon är annorlunda och lider av det. Det finns ett djup i boken som jag tycker om. Det är inte bara en spännande äventyrsberättelse.

Det är en bok med spänning, mod, vänskap, magi och äventyr. Gillar man fantasy gillar man säkert den här boken. När jag jobbade som lärare hörde jag många elever lovorda just den här boken, så det verkar som om den går hem till målgruppen.

Bokpaket julen 2010

Jodå, visst kom tomten med böcker även i år! Jag fick, precis som jag ju önskade, Systerskap av Katerina Janouch. Och hur mycket den än ligger där och lockar mig tänker jag vänta med den till efter nyår. Det finns andra redan påbörjade böcker som ska avslutas först. Den får vackert vänta lite.

Och själv gav jag bort två böcker till T i julklapp. Han fick Brödraskapet av Robyn Young och Ken Follets Svärdet och spiran.  De ska nog hålla honom sysselsatt en tid.

Och så har jag fått en hel del recensionsböcker i brevlådan den senaste veckan, så nu är läsningen definitivt säkrad för ett bra tag framöver. Den bok jag ser mest fram emot att läsa är den här. Men den ska inte recenseras förrän i mitten av januari så den har jag bara bläddrat längtansfullt i. Och ja, vi har testlagat två recept också. Och fler ska vi testa innan recensionsdags.

Tack snälla tomten för att vi fick böcker i julklappssäcken även i år. Nu var det ju bara det där med platsen för dem också. Hmm…

Hoppas att även ni fick lite böcker av tomten!

En gång av Margaret Wild

Den här boken är speciell, mycket speciell. När man öppnar boken och snabbt bläddrar i den ser det ut som lyrik, med sina kort skrivna sidor som ibland bildar små mönster. Och även om boken vid en första anblick då ser lite tunn och innehållslös ut, ska man inte döma hunden efter håren. För oj,oj,oj vad stark den här boken är. Den levererar en hel del smällar rätt i magen.

Det är svårt att skriva vad den handlar om eftersom jag tycker att den först och främst levererar en känsla. Den innehåller i alla fall fyra personer som väl kan anses ha huvudrollerna: Bram, Al, Gabe och Helen. De tre första är kompisar som tillsammans arrangerar vilda, hemliga fester när det är FF i någon av de fina villorna. Gabe är den snygga killen som alla tjejer faller för, Al står för spriten och Bram är en olycksalig ung man med två korpar på axeln. De tre är alla väldigt olika varandra och lever väldigt olika liv, men har ändå något som håller dem samman. Helen kommer in senare i bilden. Hon är från födseln vanskapt i ansiktet, men har efter flera plastikoperationer fått ett ansikte som lättare ”smälter in”. Hon är stark, ser allas inre och har en stark framtidstro för sig själv. Men det finns fler personer i boken, och alla har de en alldeles egen och lika viktig historia att berätta.

Jag vill inte gärna avslöja något om handlingen eftersom den är väldigt speciell, och skulle jag nämna för mycket här skulle jag nästa sabba läsupplevelsen. Temat i boken är att se under ytan, att se bakom en människas fasad och se den verkliga människan och känslorna som gömmer sig där inne. Alla bär sina egna inre demoner, hur tuffa de än är på ytan. Allt är inte alltid vad det ser ut att vara utåt.

På baksidan av boken står det så här: ”Wild har en mästerlig förmåga att porträttera den smärta och de krafter som styr till synes irrationella handlingar och åskådliggör hur det som syns utåt inte alltid överensstämmer med det som utspelar sig innanför bröstbenen.” En mycket träffande beskrivning av den här boken.

Det här är en bok jag varmt rekommenderar vidare. Vill du veta lite mer kan du provläsa en bit ur boken här. Där ser du också det vackert formade språket. En ren njutning för både öga och sinne.

The Carrie Diaries av Candace Bushnell

När Sex and the City gick som serie på tv var jag inte något slaviskt fan. Däremot kollade jag igenom hela serien i ett svep för två år sedan och först då blev jag ett fan. Båda filmerna har jag störtat till bio för att se, och älskat båda. När boken om Carrie om tiden före SATC, kom ut blev jag så klart nyfiken.

Boken handlar alltså om Carrie och hennes liv då hon går sista året på High School och drömmer om ett liv som författare. De stora frågorna i hennes liv handlar om killar och relationer till kompisar, samt hur hon ska komma in på den där efterlängtade skrivarkursen i New York sommaren efter High School. Det är som sagt mycket relationer, fester och typiska tonårsproblem som skildras.

Så, vad tyckte jag då om boken? Om jag ska vara ärlig så blir svaret ett nja, sådär. Det fanns inte så mycket SATC-känsla i boken, och det berodde inte bara på att Carrie är den enda karaktären som är med i boken. Från SATC är vi vana vid flärd, snygga kläder och lyx. I den här boken finns inget av det. Det enda som kan visa på Carries blivande kläd- och skointresse är väskan som hon ”designar”, av misstag egentligen. Annars saknas både kläder och skor i boken och ärligt talat finns det inte så mycket av den Carrie jag har i huvudet efter tv-serien. Visst, hon är bara tonåring i den här boken, men någonting måste väl ändå finnas där som visar på varför hon blev så intresserad av kläder och särskilt skor senare. Det enda som finns där är hennes skrivardrömmar.  

Nä, tyvärr. Boken kändes lite seg och smått ointressant att läsa. Den kändes barnslig och rätt innehållslös. Som SATC-fan kan jag ju så klart inte låta bli att jämföra den med SATC. Boken riktar sig egentligen mot tonåringar, men de flesta SATC-fans har väl en högre ålder än så. Det hade varit kul att höra vad en tonåring tyckte om den här boken. Kanske funkar den som ”vanlig” tonårsbok, utan att man har en massa SATC-referenser i huvudet innan man läser. Har man det lär man nämligen bli besviken.

Det är tråkigt när en bok inte lever upp till ens förväntningar. Jag hade definitivt mina förhoppningar på den här. Nästa år kommer andra delen av boken, men det vete sjutton om jag kommer att läsa den. Å andra sidan gillade jag inte Candace Bushnells bok Sex and the City heller. Kanske är det helt enkelt så att för min del är SATC en tv-serie och inget annat. Det är inte alls samma grej i bokform. Samma sak tyckte jag om hennes Lipstick Jungle. Även där tyckte jag att man ska skippa boken och se serien i stället. Det verkar som om Candace Bushnells böcker är bra grunder för tv-serier men inte lika bra läsning. Tyvärr.

Jag hoppas att ni alla får en riktigt fin jul

Innan du föder av Anna Wilsby

Jag fick först låna den här på MVC, men då man bara får ha deras böcker i 10 dagar gick jag till bibblan och lånade den. Till boken hör också en dvd där de visar de olika andningstyperna, avslappningsövningar samt olika sätt för pappan att massera för att underlätta avslappning och som smärtlindring.

Själva dvd:n är toppenbra för den är väldigt enkel och överskådlig och det var lätt att öva tillsammans med den på i bakgrunden. Boken är så klart mer djupgående. Kapitlen som handlar om andningstekniken kändes kalasbra och betryggande att läsa. Men sedan började jag få lite panik över resten. För det finns en hel massa olika avslappningsövningar som ”ska” göras, det är så otroligt mycket man ska tänka på när man ska andas rätt och inte nog med det så ska man också öva på själva krystandet för det ska ju också göras på ett särskilt sätt. Jag blir stressad när jag läser boken. Jag kan inte hålla allt det här i huvudet och jag orkar inte sitta och öva i 20 minuter varje dag som hon rekommenderar. Och hur ska jag komma ihåg att jag ska säga till barnmorskorna om vissa saker och att jag ska möta värkarna på det och det sättet? Puh…

T fick ta ner mig på jorden när jag läste slutet på boken och kände mig snarare totalt uppstressad än förberedd inför BF. Han ska läsa boken i julhelgen också eftersom jag vet att hans uppgift kommer att bli att hålla mig lugn och fokuserad, något han är absolut proffs på. Det finns ingen människa som kan få mig så lugn eller att må så bra, som min T. Bara att veta att han är där vid min sida gör att jag blir lugn. Det blir extra skönt att veta att han har läst boken och kan hjälpa mig med allt det tekniska. Han sa också till mig att det jag gör nu räcker bra. Jag övar ju mycket på avslappning och att använda andningen vid andra tillfällen. I går t.ex. hade bebisen ett extremt jympapass inne i magen och jag hade så sjukt ont på kvällen, men då övade jag på att andas rätt när bebisen körde runt som värst och att hantera smärtan utan att rynka ihop ansiktet eller att spänna mig. Då kändes det faktiskt lättare att hantera smärtan.

Som sagt, jag är väldigt tacksam över boken och framför allt dvd:n när det gäller andningstipsen och massagen, men jag måste nog tänka bort en del av vad jag har läst också. Nog för att det är bra att vara förberedd, men jag vill inte känna att jag måste ”plugga” och klara värsta tentan innan jag är redo för att föda barn. Det är ju trots allt rätt många kvinnor som har fött barn innan mig, och jag tror inte att alla har läst den här boken. De olika andningarna tar jag till mitt hjärta, men resten får nog förpassas till periferin. Dvd:n ska vi däremot öva flitigt på nu framöver.

Det är inte meningen att låta så negativ över boken för den har hjälpt mig och lugnat mig mycket och jag vill rekommendera den, och särskilt dvd:n, vidare. Förutom själva profylaxandningen gillade jag att man ska sätta upp målbilder, både inför själva förlossningen men även för tiden efteråt när man kommer hem med bebisen. Det är något som passar T och mig perfekt och vi har pratat målbilder här hemma för fulla muggar. Nu ska vi fokusera på andningsteknikerna, våra målbilder och avslappning. BF börjar ju närma sig med stormsteg. Om bara några dagar är det 8 veckor kvar till BF. Spännande…

Bedragen av Katerina Janouch

Det här är första delen i serien om barnmorskan Cecilia Lund. Tidigare i år läste jag Hittebarnet, som var tredje delen, men när jag läste den visste jag inte att det var en serie. Då jag tyckte väldigt mycket om den boken ville jag läsa även de två första böckerna i serien.

Som sagt, det här är första delen om barnmorskan Cecilia Lund och hennes familj. Hon lever tillsammans med sin man John och deras fyra barn William, Marcus, Sofia och Greta. Vi får följa deras vardagsliv såväl som hennes upplevelser på jobbet. Andra viktiga karaktärer i boken är också hennes mamma Christina och mormor Sonja. Hennes systrar Maria och Susanne är också med på ett hörn.

Precis som i trean ligger fokus på relationer människor emellan. Inte alltid lätta sådana. Cecilia och hennes man har varit gifta i 13 år och äktenskapet känns lite ”tråkigt” och nästan utdöende nu. Närheten dem emellan är svår att få till och Cecilia känner sig ofta bara trött. När John åker iväg på en jobbresa till USA känner hon att det t.o.m. är lite skönt att få vara ensam ett tag. Men under hans resa börjar hon få konstiga vibbar om vad han egentligen håller på med där borta. När hon frågar honom rätt ut om han bedrar henne tycker hon att hans svar visar på att han faktiskt gör det. Och när han kommer hem får hon sina farhågor bekräftade. Inte nog med att hon blir bedragen, en person från det förflutna dyker upp och ställer till det ännu mer för dem.

Precis som med Hittebarnet är det här en riktig sträckläsarbok. Jag sträckläste den i går kväll eftersom det bara inte gick att lägga den ifrån sig. Man tycker så mycket om karaktärerna i boken att man vill veta på en gång hur det ska gå för dem. Lite extra intressant för min egen del är det också att läsa om Cecilia Lunds upplevelser som barnmorska. Eftersom jag snart är där själv tycker jag att det är superintressant att få läsa om den miljön, även om det inte alltid är lätta och trevliga födslar som beskrivs.

Av någon anledning har Katerina Janouchs böcker aldrig lockat mig tidigare när jag läst om dem, hur lovordade de än blivit. Det var inte förrän jag började läsa hennes faktaböcker som även intresset för de skönlitterära böckerna infann sig. Vilken tur att jag gav dem en chans för de är ju en riktig guldgruva av läsning! Nu ska jag även införskaffa andra delen i serien och njutläsa. Ett bra tips så här i julklappstider är alltså att köpa den här serien och ge bort till någon. Själv önskar jag mig alltså andra delen Systerskap. Nu vet du det T!

Råsmart familj

I går köpte jag hem senaste numret av tidningen Mama och hittade då en artikel om en bok som kommer ut i januari: Råsmart familj av Ulrika Hoffer. Den verkar vara lite i stil med Kärnfrisk familj, och i så fall bådar det gott! Här kan du läsa mer om boken och även läsa utdrag ur boken.

Så här skriver hon bl.a: Låt mig säga det på en gång: Att något är vanligt är inte detsamma som att det är normalt. Det är inte normalt för vare sig små barn eller vuxna att ha förkylningar som avlöser varandra hela vinterhalvåret. Men det är tyvärr vanligt och ungefär vad man kan förvänta sig av en ensidig och färgfattig kost, mycket stillasittande och dåliga sömnvanor.

Samt: Att ta ansvar för hälsan är ett fritt val som vi gör att för att det ger oss bättre livskvalitet här och nu.

Så bra skrivet att jag bara bugar och bockar. Den här boken måste jag läsa! I Mama fanns också några recept som var spännande och måste testas. I januari kommer alltså boken.

Uppdatering: Och hon bloggar här.

Förlossningshandboken av Linn Eriksson, Hanna Sahlin Ulfsdottir och Hanne Fjellvang

Den här boken är precis vad den heter – en handbok. Den beskriver egentligen väldigt tekniskt allt man kan tänka sig kring födandet. Hur det går till från början till slut, inklusive diverse komplikationer och hjälpmedel. Författarna är barnmorskor och i den här boken finns deras samlade kunskap om allt man kan tänkas behöva veta inför och efter en förlossning, samt lite till.

Det finns också ett kapitel som handlar om profylax, men om jag ska vara ärlig skummade jag bara igenom det. Jag läser just nu en bok som behandlar enbart det ämnet, på ett mycket bättre och mer ingående sätt. I den här boken blev det lite för stelt och faktamässigt för att jag skulle kunna ta till mig något av det.

För mig som förstföderska gav den här boken kanske en lite bättre inblick i vad som komma skall. Det går inte att bedöma en sådan här bok som bra eller dålig, tycker jag. Det är fakta helt enkelt. Lite stelt och opersonligt kändes det ibland att läsa den, men den utger sig inte heller för att vara något annat än just en faktabok. Förmodligen passar den bäst för just oss förstföderskor och för oss som gillar att vara väl förberedda och läsa allt vad vi kan komma över i ämnet. Med andra ord har ni fler recensioner att vänta inom ämnet!

Träningsbibel för mammor av Camilla Porsman

Camilla Porsman har skrivit en mängd böcker om hälsa och träning och är välkänd inom området. Just den här boken finns visst inte att köpa längre, men själv lånade jag den på bibliotek.

Boken handlar alltså om träning, främst för nyblivna mammor men även till viss del för gravida. Jag är ju ett träningsfreak och slukar gärna träningsböcker. Dels vill jag se om det finns några nya övningar att göra och dels vill jag helt enkelt bara ha lite pepp och inspiration. Graviditet och mammakropp är ju helt nya begrepp för mig och jag vill gärna lära mig mer om hur man kombinerar dessa med träning. Alla säger ju till mig hela tiden att när barnet är fött kommer jag bara vilja sitta hemma och käka godis hela tiden. Jag kommer att vara för trött för att vilja eller kunna träna. Det låter som en mardröm för mig som inte har kunnat träna ett dyft under graviditeten. Så fort jag har försökt har jag blivit liggandes, så illamående att jag inte har kunnat röra mig mer den dagen. Och det har gällt allt från lättare promenader till mina normala träningspass. Så jag kan säga att jag är så sjukt sugen på att träna att det bara värker i kroppen av iver. Och att bara sitta hemma och käka godis låter rätt långt ifrån hur jag är som människa. Men, men, vi får väl se hur det blir när barnet är fött.

I alla fall. Är det här en träningsbibel? Nja, blir mitt svar. Den här boken ger en väldigt bra grund och förklaringar till både varför man ska träna och tydliga instruktioner till hur man ska träna, med eller utan bebis. För mig som är rätt insatt i träningens värld fanns det dock inte så mycket att hämta. Övningarna är väldigt basic, vilket självklart är jättebra om man är novis på träning. Boken passar alltså bäst för någon som gärna vill börja träna men som inte riktigt vet hur och vad. Både texter och bilder riktar sig mot den mer ovana. Det är en bra komma-igång-bok för nybörjaren, så om du känner dig osäker på hur och vad du kan träna som nybliven mamma kan den här ge en del svar. Det finns också lite kortfattat om kost och annat. Lättläst och basic blir mitt omdöme.

Slänga, skänka, sälja eller spara?

Min T är egentligen en väldigt snäll sambo, men han har liiiite svårt för alla mina böcker. Problemet är att vi inte har någon plats alls för att ens ha en bokhylla här hemma. Vårt hus är inte stort och det är många fönster och dörröppningar vilket gör att vi faktiskt har väldigt få ”hela” väggar så att säga. Vi har verkligen inte en enda vägg där vi kan ha en bokhylla! Hemska tanke… Jag har just nu i stort sett alla mina böcker nedpackade i flyttlådor och det blir ju några stycken om man säger så. *harkel*. Och så har vi en superliten bokhylla (liknande IKEA:s lack-serie) där jag har pressat in ca 100 olästa böcker att plocka av i stället för att gräva bland alla lådor varje gång man blir lässugen. Ja, och sen ligger det ju X antal olästa böcker på bordet bredvid min säng, och så har jag några böcker i soffbordet i vardagsrummet. Ja, de finns lite överallt i det här huset. Och T har verkligen anammat termen ”bokköpstopp”, men det har faktiskt funkat rätt ok eftersom jag har fått en hel del recensionsex skickade plus att jag ju redan har X antal olästa böcker hemma i gömmorna. Och så har han faktiskt sett mellan fingrarna då jag har köpt böcker på second hand. Som tur är.

Men. Nu tycker han att det ska införas bokförbud helt och hållet. Alltså, inga nya böcker in alls förrän några gamla åker ut. Han har erbjudit sig att göra ett värmande bokbål här på gården. Jag tror att han skojar, men å andra sidan – vem skämtar om sådana hemskheter?! Vågar jag chansa på att han bara kommer med tomma hot?!

Fast jag förstår honom. Lite i alla fall. För det är rätt många böcker här hemma och jag kanske inte behöver behålla precis alla. Men frågan är vad jag ska göra med de böcker jag sorterar ut? Slänga? Skänka? Sälja? Och hur gör man när man ska välja vilka man ska spara? Ska man välja de man tyckt mest om, eller ska man välja klassikerna eller ska man välja de man tror att man kanske, kanske kommer att vilja läsa om?  Och någonstans inom mig när jag fortfarande den där drömmen att jag en dag, någon gång, någonstans kommer att få möjlighet att inreda ett helt rum med bara bokhyllor och böcker. Och ack vad jag kommer att gräma mig över alla böcker som jag då inte sparat. Eller? Och tänk om Mini kommer om några år (=många år) och frågar mig om jag inte har den eller den boken, och så måste jag svara att ”jo, jag har haft den men gjort mig av med den”? Fast då kanske jag kan skylla på T? 😉

Nä men allvarligt, behåller ni alla böcker alltid? Om inte, vad gör ni med dem ni väljer att inte behålla? Och hur sorterar ni ut?

Det må vara ett lyxproblem det här, men det är faktiskt lite jobbigt med alla dessa flyttkartonger som tar upp all plats. Jag håller med T om det. Men att göra sig av med en massa böcker… Det skär i hjärtat faktiskt.