15 dagar kvar…

… och nu börjar lite resnerver komma. Vad ska man ha med sig? Vad behöver tvättas innan? Och inte blir det bättre av att man läser om en dödskrasch på Amsterdams flygplats. Var det inte där vi skulle mellanlanda? Usch. Jag är lite skraj inför flyg. Start och landning är inga favoriter. När man väl är uppe i luften känns det oftast ok. Och nu har jag ju min T att hålla i handen. Härligt att få så många timmar tillsammans bara han och jag. Längtar.

Och självklart är böcker beställda till resan! Jag har ju eg. bokköpsförbud och råkade nämna det till T. Han behövde lite hjälp att hitta böcker och när vi ändå var inne på AdLibris sida kunde ju jag också passa på att handla lite. Hade inte du köpförbud? frågade han med ett leende. Nja, fast nu måste jag ju göra ett litet undantag, tyckte jag. Och vips så hade hela 4 pocketar trillat ner i min varukorg. Jag är helkass på köpförbud när det gäller böcker, det är lika bra att erkänna. Jaja, de lär väl läsas i alla fall. Om inte under så efteråt. Eller, jag kanske tom hinna läsa en innan vi åker?

Hemligheten av Sophie McKenzie

Skolans kopiator står i biblioteket. När jag stod och kopierade 40 häften om Nordiska språk och minoritetsspråk tog det sin lilla tid. Vad passar då bättre än att kolla igenom snurran med böcker som vår fantastiska litteraturpedagog rekommenderar? En kvarts kopierande ledde till att jag hade hunnit läsa 50 sidor i den här boken – Hemligheten av Sophie McKenzie. Jag fastnade på en gång och sedan slukade jag resten i helgen.

Boken handlar om 14-åriga Lauren som bor i London. Hon vet att hon är adopterad, men inte så mycket om livet innan dess. När hon får i skoluppgift om att skriva om vem man är börjar hon ställa frågor hemma, frågor som inte vill besvaras av föräldrarna. Av en slump hamnar hon på en sida om försvunna barn i USA när hon söker på sitt namn. En bild kommer upp och flickan på bilden ser ut precis som hon gjorde i den åldern. Flickan på bilden kidnappades när hon var liten. Hela Laurens inre skriker och gör uppror och allt hon tidigare tagit för givet ändras. Är hon verkligen kidnappad?

Även om språket är något torftigt och översättningen ibland lyser igenom är det en oerhört spännande bok. Den här boken kommer jag definitivt sätta i händerna på mina elever när de efterfrågar en spännande och lättläst bok. Alla tonåringar går väl igenom en fas då man söker sina rötter och undrar vem man är och i den här boken dras de frågorna verkligen till sin spets.

Själva storyn påminner mycket om en bok som jag läste när jag var tonåring och som senare också filmades. Jag kommer ihåg att jag tyckte både boken och filmen var superspännande. Det var en rödhårig tjej som fick se sitt ansikte på ett mjölkpaket och börjar forska i sitt ursprung. När hon hittar sin biologiska familj är alla lika rödhåriga som hon. Jag kommer inte alls ihåg bokens eller filmens namn. Jag tror att flickan hette Jenny och jag kommer ihåg att hon hade en prickig klänning på mjölkpaketets bild. Någon som kan hjälpa mig med namnen? Jag har googlat utan resultat.

Uppdatering: Hittade den! The Face on the Milk Cartoon av Caroline B Cooney 

Nattfåk av Johan Theorin

Förra året stiftade jag bekantskap med Johan Theorins Skumtimmen och blev väldigt positivt överraskad. Inte för att jag trodde att den skulle vara dålig eller så utan för att jag helt enkelt inte brukar gilla deckare. Jag vet egentligen inte varför jag ens valde att läsa den, men jag brukar få lite ryck ibland då jag tänker att jag ska övervinna min deckaravsky. Hmm. Lyckas aldrig riktigt även om jag faktiskt hittat en och annan deckare som jag tyckt om.

En fåk är en enorm storm som drar med sig stora mängder snö och is. När en fåk vankas gör man bäst i att hålla sig hemma. Hamnar man i fåken tappar man både tid och rum och det går fort också. Fåken har tagit många offer på Öland. Och det är den här fåken som allt centreras kring i Nattfåk.  

En familj bestämmer sig för att flytta från Stockholm till en gammal gård på Öland som de renoverar varsamt. Gården har en lång historia bakom sig och det ryktas att de döda går igen där. Besökare känner sig betraktade och dottern i huset drömmer konstiga drömmar. Och vad är det med väggen i ladugården där alla som dött på gården fått sina namn inristade? Tragiska händelser inträffar och Tilda, den helt nya lokala polisen, blir inblandad både i det samt i den inbrottsvåg som drabbat stora delar av bebyggelsen.

Det är knepigt att skriva vad boken handlar om eftersom det är många parallella handlingar, över flera tidsepoker.  Nattfåk var lite knöligare att läsa än Skumtimmen. Boken är indelad i kapitel där vi följer personer från olika tider, som alla har anknytning till gården där huvudhandlingen är förlagd. Jag får lite problem ibland att hänga med i handlingen. För att verkligen hänga med och följa den röda tråden behöver man nog sträckläsa boken. 

Det är ändå en spännande bok och det jag gillar i boken, som jag även föll för i den förra, är miljön. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad exakt det är, men det är något med det Öländska landskapet som bidrar till att boken blir så spännande. Det jag inte gillar med boken är, som redan nämnts, att det är lite svårt att hänga med i handlingen. Man tappar lätt tråden. Jag gillar inte heller handlingen mot slutet då det blir lite amerikansk film över det hela och jag kan lista ut i stort sett varenda sak som händer i förväg. Och det är ju inte särskilt kul.

Nattfåk är mer deckare än vad Skumtimmen var och det kanske är därför jag inte tycker lika mycket om den. Fast jag kommer nog ändå läsa Theorins efterföljande böcker. Det finns något där som lockar. Sättet att skriva och uttrycka sig och så klart – miljön.

Böcker A-Ö, trettonde bokstaven

Ojojoj, nu har ni allt varit tålmodiga…

Trettonde bokstaven ut blir J. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.

 

• Författare på J: Lisa Jewell. Det här är en författare som jag sett hyllas lite här och var, men som jag ännu inte läst något av. Jag började läsa Typ trettio i somras, men det var under min downperiod då läsningen helt enkelt inte funkade så jag läste bara något kapitel. Nu när läsningen kommit igång igen och lässuget börjat komma tillbaka är det här är en författare som står på attläsalistan.
• Bok på J. Jag önskar av Deborah Ellis. Ständigt aktuellt ämne (tyvärr) och gripande och tankeväckande läsning. En bok som passar både för vuxna och ungdomar, kanske att diskutera hemma efteråt för att skapa någon slags förståelse för det som pågår?
• Litterär karaktär på J: Den här bokstaven går utan tvekan till Jenna i Johanna Thydells I taket lyser stjärnorna. Jag såg filmen på bio nu i helgen och det var en mäktig känsla att se Jenna få liv på filmduken. Ibland stämmer ju inte alls bilden från ens egen när man läste boken, men här kändes det klockrent! Recension av filmen kommer senare…

Nu är det er tur!

Att se fram emot

Tänkte bara hinta lite om att föjande kommer att dyka upp här på bloggen inom kort:

• Recension av Johan Theorins Nattfåk.
• Recension av filmen I taket lyser stjärnorna
• Den mycket efterlängtade fortsättningen på min utmaning Böcker A-Ö

Får se om jag hinner med något av det redan ikväll kanske? Nu ska jag i alla fall iväg till bästa kompisen J. Vi ska åka pulka med hennes dotter N, samt förstås käka lite semlor. mmmmums!