Månadens böcker för februari

Februari bjöd på 7st lästa böcker, precis som januari gjorde. Tyvärr saknade jag de där riktigt starka skönlitterära läsupplevelserna. Det var bra böcker, men ingen riktig fullpoängare som verkligen berörde på djupet.

Den allra bästa boken den här månaden var en faktabok – Happy food 2.0 som jag läste med stort intresse och tog till mig. Den kan jag verkligen rekommendera för er som gärna läser om hälsa.

🌟 Happy food 2.0 av Niklas Ekstedt och Henrik Ennart

🌟 Sanningen om Ester Gråbergs försvinnande av Moa Eriksson Sandberg

🌟 Gillad som du är av Camilla Dahlson

🌟 Glasfällan av Ingrid Remvall

🌟 Late bloomer av Emma Hamberg

🌟 Våga vara rädd av Emma Holmgren

🌟 Bränn alla mina brev av Alex Schulman

Bara svenska författare den här månaden ser jag nu i efterhand. Det är helt och hållet en tillfällighet. Jag har en hög som jag plockar från utefter vad jag känner för att läsa i stunden. Jag kan inte planera min läsning framåt för då tappar jag läslusten helt. Jag är alldeles för mycket av en känsloläsare, på gott och ont. Det är också anledningen till varför jag slutade med läsutmaningar. Jag märkte att det var det bästa sättet att döda min läslust. Och det är ju väldigt dumt att utsätta sig för.

Hur gör ni? Planerar ni läsningen eller styr lusten vad ni läser?

Bränn alla mina brev av Alex Schulman

Jag har läst de flesta av Alex Schulmans böcker och gillat dem. Det är något med hans sätt att skriva (skönlitterärt) som tilltalar mig.

Den här boken består av två delar uppdelade i vartannat kapitel. Boken inleds med att han inser att hans egna döttrar är rädda för honom och han bestämmer sig för att ta reda på var hans ilska kommer ifrån. När han upptäcker att han ärvt den från sin morfar Sven Stolpe bestämmer han sig för att gräva i sin släkthistoria. Han letar i arkiv, läser brev, söker svar. Han upptäcker att något hände sommaren 1932 och det är den historien som berättas i den andra delen. Sven Stolpe var gift med Karin och hon blev förälskad i Olof Lagercrantz den sommaren. Hon ville skiljas men det vägrade Sven. I stället förblev de gifta och hon tvingades leva resten av sitt liv i ett äktenskap med en tyrann som försökte förändra allt hon gjorde och den hon var – för att passa honom.

Jag läste att Alex Schulman funderade in i det sista på om hans egen del skulle vara med eller inte. Personligen tycker jag att den bidrar eftersom det slutar med att man även får veta varifrån Svens ilska kom ifrån. Även om den tragiska kärlekshistorian mellan Karin och Olof berör saknar jag ändå något. Det känns som om det är Karins berättelse och att det var hon som fick betala det högsta priset. Trots det saknas hennes röst och att det är männen runt henne som ändå hamnar i fokus – hennes man, hennes älskare och hennes barnbarn.

Det är få förunnat att ha tillgång till så mycket nedskrivet material och Alex Schulman har verkligen fått svar på frågan om ilskan som går i arv. Det är inte den första av böckerna där detta tema kommer upp och jag hoppas att han nu kan ta lärdom av allt som kommit fram och allt han lärt sig. Det vore väl fint om Karins arv kunde få vara kärlek, försoning och glädje?

Recex från Bookmark förlag

Rum av Alex Schulman och Sigge Eklund

Jag har aldrig lyssnat på Alex och Sigges pod, och kommer nog aldrig göra det heller. På Bokmässan satt de i en stor och häftig monter, men jag var inte alls intresserad av den här boken då. Jag köpte Alex Schulmans bok eftersom den vann priset Årets bok, fick den signerad, och nöjde mig så. När jag fick förfrågan om att läsa den här boken blev jag förvånad själv över att jag tackade ja. Den är väl inte intressant för mig? Men, man behöver gå utanför sin comfort zone ibland och det gjorde jag verkligen när jag läste den här boken.

Och vet ni, jag tyckte den var väldigt intressant. Jag läste med stort intresse och tyckte att den var mycket läsvärd. Jag gillar ju att läsa om människor, att få se människan bakom ytan och få en förståelse för personen. Många saker de skrev om kunde jag också känna igen mig i, och jag kan tycka att det är skönt att få veta att andra människor går runt och känner och tänker precis som man själv. Man är inte ensam med just de funderingarna. Det är tröstande att läsa.

Jag tycker att det här är en rätt modig bok där de verkligen berättar om sig själva, men det gör de kanske även i sin pod? Jag föredrar att läsa framför att lyssna så jag kommer inte att börja lyssna även om boken var intressant. Pod är helt enkelt inte min grej. Jag har försökt med några olika, men nej. Som sagt, det är bra att gå utanför sin comfort zone ibland. Annars hade jag missat den här. Underhållande, intressant och tänkvärd läsning.

Recensionsex från Bookmark förlag.

Glöm mig av Alex Schulman

Jag har medvetet undvikit att läsa den här boken eftersom jag inte alls förstår mig på alla elakheter som Alex Schulman slänger ur sig. Jag blir lite osugen på att läsa något av honom då även om jag läst och gillat annat av honom tidigare. Men så gick han ju och vann Årets bok och dagen efter köpte jag boken och fick den signerad. Eftersom vi inte kunde lämna Bokmässan pga demonstrationerna stannade vi kvar och tog en fika och jag började läsa den här boken.

Boken handlar om Alex mamma som var alkoholist och hur det har påverkat honom och resten av familjen. Den är drabbande och fin och hemsk på samma gång. Det går ju inte annat än bli ledsen när man läser. Samtidigt är det fint att det inte bara är svart. Där finns minnen av kärlek också. Men åh så ont i hjärtat det gör att läsa, särskilt när hon nästan körde på honom. Eller när han upptäcker att det går ut över hennes barnbarn, hans eget barn.

Och så skriver han själv om den där elakheten som är så typisk för honom, vad den kommer ifrån. Och jag hoppas att han någon gång kommer bort från det där behovet att vara elak. För precis som han säger – om han själv har ärvt kan det gå vidare även till hans barn. Det är en sak jag gillar med biografier, att man lär sig något om människan bakom. Något som kan förklara och få en att förstå och se människan. Tänk vad lätt det är att döma någon eftersom man helt enkelt inte förstår. Med det sagt ursäktar det inte hans elakheter, men det kan i alla fall ge en förklaring.

Så här i efterhand kan jag förstå att han vann, men den hade inte fått min röst även om jag hade läst den innan omröstningen var över. Däremot reflekterar jag över att det är två självutlämnande, gripande och delvis biografiska böcker som har vunnit priset både 2016 och 2017. Det ska bli spännande att se vilka böcker som nomineras för 2018 och vem som slutligen tar hem priset.

(den här recensionen skrev jag på Instagram i oktober, men publicerar den här på bloggen först nu)

Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött av Alex Schulman

Jag såg nyligen en intervju med Alex Schulman på Nyhetsmorgon i TV4. Där sa han bl.a. att han alltid ligger på minuskonto när han träffar någon och sedan tvingas jobba sig upp, p.g.a. sin bakgrund som provokatör. Jag har egentligen aldrig läst något han skrivit, men sett en del rubriker han skapat och därmed fått en negativ bild. När han pratade om detta under intervjun samt att boken var självbiografisk om hans kärlek till Amanda Widell, ja då blev jag intresserad och sugen på att läsa hans bok.

I natt vaknade jag som vanligt utan att kunna somna om och kl. 4 tassade jag ner i vardagsrummet och försvann in i kärlekens värld med den här boken. Passande nog slutar boken med födseln av deras dotter, och när jag satt där och läste kunde jag känna Mini sparka för fullt. När jag en och en halv timme senare hade läst färdigt smög jag tillbaka upp i sängen till T, som lade handen på min mage. Mysigt att först läsa om sådan kärlek och sedan känna att man har samma sak här hemma.

För jag kan känna igen mig i Alex Schulmans berättelse. Han börjar berättelsen när han är på botten, precis uppbruten från ett långt förhållande och rotlös i tillvaron. Men så möter han kärleken i Amanda. Amanda som han först knappt kan möta blicken på eller prata med av rädsla för att göra fel, att skrämma iväg henne. När de bara varit ihop några veckor blir hon gravid och på dagen ett år efter hans uppbrott föds deras dotter.

Det är så oerhört vacker och stark läsning. Och det är så skönt att få läsa en bok som handlar om kärlek. Jag tycker så väldigt mycket om den här boken och vad den förmedlar. Läs och njut, säger jag bara. Kärlek och vackert språk är vad som bjuds på. Kan det bli bättre? Och den underbara titeln kombinerat med ett vackert omslag ger ju några extra plus i kanten.

Själv blev jag grymt sugen på att läsa även hans första bok nu, så den sätts definitivt upp på att-läsa-listan och måste införskaffas.